Hoppa till huvudinnehåll

Nylander: Jättestora problem med skärgårdspolitiken

Mikaela Nylander säger att det varit svårt att driva skärgårdsfrågor under den här riksdagsperioden.
Mikaela Nylander säger att synen på skärgården inom regeringen har förändrats. Mikaela Nylander säger att det varit svårt att driva skärgårdsfrågor under den här riksdagsperioden. Bild: Yle/Berislav Jurisic stadshuset i borgå

Skärgårdskommunerna förlorar miljoner i statsandelsreformen. Skärgårdsdelegationens ordförande Mikaela Nylander säger att det varit svårt att försvara skärgårdens intressen på sistone.
- Det kunde vara mycket värre, säger Anna-Maja Henriksson som var med och förhandlade om reformen.

- Vi har haft jättestora problem med skärgårdspolitiken under den här riksdagsperioden.

Det säger Mikaela Nylander, riksdagsledamot för SFP och ordförande för Skärgårdsdelegationen sedan 2003. Skärgårdsdelegationen är en statlig, lagstadgad instans med elva medlemmar som jobbar för att främja skärgårdens utveckling. Största delen av budgeten på 250 000 används till möten, resor och marknadsföring, så som att producera broschyrer och delta i mässor

#FixaSkärgården

Nylander säger att skärgården har lidit två politiska bakslag den senaste tiden.

Förutom nedskärningen i statsandelar som vi berättade om på onsdagen får nu företag i skärgårdsområden klara sig med mindre EU-stöd, eftersom färre områden i Finland nu får EU:s investeringsstöd.

- Delvis handlar det om att EU-politiken har förändrats. Sedan har synen på skärgården kanske lite förändrats, åtminstone inom regeringen, säger Nylander.

Någon permanent politisk kursändring tror hon inte att det handlar om. I ekonomiskt kärva tider har regeringen helt enkelt fått använda hyveln både här och där.

- Då har det visat sig att det här med skärgårdsfrågor kanske inte alltid prioriteras högst.

Lauri Metsämäki på YLE Västnylands valvaka 2011
Lauri Metsämäki säger att förutsättningarna för skärgårdspolitiken har förändrats. Lauri Metsämäki på YLE Västnylands valvaka 2011 Bild: YLE / Patrik Rsström yles valvaka

Veteranpolitiker: Svårare att föra skärgårdspolitik

Politiker som tidigare varit aktiva inom Skärgårdsdelegationen anser också att skärgårdspolitiken inte står så högt i kurs just nu. Lauri Metsämäki (SDP) påpekar att skärgårdsfrågor inte behandlas lika ofta i massmedierna nuförtiden.

- Tiden är helt annorlunda och skärgårdsbefolkningen är så liten i dag att det kanske inte är en så intressant grupp som tidigare, säger Metsämäki.

Metsämäki satt i delegationen på 1980- och 1990-talet. Under hans tid var också Jan-Erik Enestam (SFP) med i Skärgårdsdelegationen och ordförande mellan 1994 och 2003 tills Mikael Nylander tog över.

Även Enestam anser att förutsättningarna för skärgårdspolitiken har förändrats. Avfolkningen av glesbygden i stort har också drabbat skärgården.

- Och med traditionella instrument har man inte lyckats hejda den utvecklingen, beroende också på att statsekonomin är svagare än vad den varit på länge, säger Enestam.

Minister Henriksson: Kunde ha varit värre

För SFP:s del deltog Anna-Maja Henriksson i egenskap av justitieminister i dragkampen om statsandelarna.

- Det som har varit för oss viktigt är att vi lyckades förhandla fram pengar för kommuner som är skärgårdskommuner och att vi också lyckades med tvåspråkighetskriteriet. På det hela taget finns det tyvärr fler förlorare än vinnare i den här statsandelsreformen men det skulle ha kunnat se betydligt värre ut, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson är inte helt nöjd med statsandelsreformen men säger att det kunde ha varit mycket värre. Bild: Yle anna-maja henriksson
Var det så att SFP offrade skärgårdspengarna för tvåspråkighetspengarna?

- Nej nej, så var det inte alls. Vi jobbade på bred front för båda sakerna. Det var ju de facto så att jag lyckades få fem miljoner till de här skärgårdspengarna från det ursprungliga förslaget, om jag minns rätt.

När man räknar bort pengarna som kommunerna själva betalar är summan som Henriksson räddat under två miljoner. Den totala summan staten betalar de åtta skärgårdskommunerna i skärgårdstillägg är med det nya systemet drygt fem miljoner.

Meningen med reformen var att göra systemet för uträkningen av statsandelen enklare och tydligare. Därför minskades antalet kriterier från närmare 50 till 11. För många kommuner i skärgården, men det beror inte enbart på att skärgårdstillägget minskar.

I det nya systemet betonas till exempel kommuninvånarnas hälsa starkare än tidigare, då ålderstrukturen spelade en större roll. Det betyder att en kommun med många förhållandevis friska äldre personer får mindre pengar än tidigare.

Kommunerna får också ett tvåspråkighetstillägg. Den summan går till exempel enspråkig svenska Larsmo miste om.

- Där har vi nu försökt jobba fram en sådan modell att om kommunen själv söker sig som tvåspråkig kan de få tvåspråkighetspengarna. Bollen är hos Larsmo kommun själv till den delen, säger Henriksson.

Så förändras statsandelarna i skärgårdskommunerna:

Kommun Nuvarande system Nytt system Förändring skärgårds­tillägg Förändring stats­andelar totalt
Pargas 4 470 000 € 1 840 000 € - 59 % -11 %
Malax 1 590 000 € 770 000 € - 52 % 1 %
Enonkoski 440 000 € 270 000 € - 37 % 4 %
Kimitoön 2 030 000 € 1 450 000 € - 28 % - 10 %
Sulkava 810 000 € 660 000 € - 19 % 2 %
Gustavs 250 000 € 210 000 € - 16 % - 6 %
Karlö 640 000 € 630 000 € - 3 % 1 %
Puumala 670 000 € 750 000 € 12 % 3 %

Summan för det nya systemet inkluderar också fjärrortstillägg. De exakta eurobeloppen i det nya systemet bygger på Kommunförbundets uppskattning för kommunernas självfinansieringsandel för 2015.

Läs också:
Skärgården förlorar miljoner när staten omfördelar pengar
Service dras in i skärgården
Östnyländska skärgårdsbor: "Vi har en känsla av att man inte kommer ihåg oss"
Raseborg går miste om skärgårdspengar

Klargörande 25.7.2014: I de kalkyler som förekommer i artikeln har kommunens egen finansieringsandel fördelats jämnt på de olika statsandelskriterierna. I en kalkyl från Finansministeriet, där statsandelsreformen jämförs med och utan skärgårdstillägg, innebär skärgårdstillägget ett tillskott på totalt 14,3 miljoner euro till de åtta skärgårdskommunerna. Då innebär skärgårdstillägget ett tillskott på 5,7 miljoner euro för Pargas, 2,6 miljoner euro för Kimitoön och 2,0 miljoner euro för Malax.

Läs också

Fixa skärgården