Hoppa till huvudinnehåll

Här är #FixaSkärgårdens fem slutsatser

Collage med bilder från #fixaskärgården
Collage med bilder från #fixaskärgården Bild: Nora Engström, Eva-Maria Koskinen, Ida-Maria Björkqvist, Skäripärre fixaskärgården

Svenska Yle har granskat miljö och förutsättningar för att vistas och bo i skärgården. Vi har utgått från publikens tips, granskat och rapporterat. Här är våra slutsatser.

1) Gamla utsläpp gör att Östersjön repar sig plågsamt långsamt

Rövargrundets klippor med utsikt över Rövaren, havet och horisonten. Esbo skärgård utanför sommaröarna.
Utsikt från Rövargrundet i skärgården utanför Sommaröarna i ESbo Rövargrundets klippor med utsikt över Rövaren, havet och horisonten. Esbo skärgård utanför sommaröarna. Bild: Yle / Eva-Maria Koskinen rövaren

Nu ser vi konsekvenser av näringsämnen som människan har spolat ner i Östersjön under flera decennier. Gödningen tog nya dimensioner under 60- och 70-talet då jordbruket började använda nya konstgjorda gödsel. Industrin och avloppsnäten hade också sämre vattenrening.
Näringsämnena har lagrats i havets bottensediment och då syrebristen breder ut sig frigörs de. Trots att vi gjort stora framsteg med att rena utsläpp syns resultatet inte genast. Men det kommer att synas, även om det kan ta femtio till hundra år. Lokala förbättringar kan man göra snabbare men på det stora hela är det få som tror att hela Östersjön kan fixas snabbt.

2) Tappa inte hoppet – minska utsläppen

Algläget på signatur Skäripärres strand i den åboländska skärgården.
Signatur Skäripirre skickade in en algbild från Skärgårdshavet till #FixaSkärgården Algläget på signatur Skäripärres strand i den åboländska skärgården. Bild: Skäripärre fixaskärgården

Algexplosionen under i mitten av juli har fått förtvivlade tips att strömma in till #FixaSkärgården. Oron för övergödningen är stor både bland sommargäster och ortsbor. Till och med tecken som vi trodde var goda betyder egentligen något annat. Flera forskare som #FixaSkärgården har vart i kontakt med uppmanar ändå att inte tappa hoppet. Genom att åtgärda punktutsläpp och bygga ut avloppsnätet kan man se relativt snabba lokala förbättringar. Var och en kan fundera på sin egen konsumtion och sina kostval. Vi har också annat jobb kvar. Finland har bara uppfyllt en tredjedel av målsättningarna att minska utsläppen till 2016. Nu krävs också långsiktig politik.

3) Mindre service kan leda till ännu mindre service

Anna-Pia Svarvar och Sara Jansson
Dålig service skrämmer bort båtfolket - Anna-Pia Svarvar och Sara Jansson skulle vilja ha bättre hamnar i längs den Österbottniska kusten Anna-Pia Svarvar och Sara Jansson Bild: YLE/ Ida-Maria Björkqvist sara jansson

Många sommargäster och turister saknar service i skärgården. Det kan handla om bankomater, cykelväg, septiktanktömning, bil- och båtplatser vid allmänna bryggor eller hamnservice. Många skärgårdsbor känner sig ännu mer bortglömda. Då skärgården ska presenteras på turistbroschyrer ska de vara med men då postkontoret, busslinjen, förbindelsebåten eller skolan blir för dyr vill kommunen eller staten inte längre satsa. På Pellinge har skolan stängts och dagiset är hotat. I Hitis och Rosala har posten försvunnit och busslinjer dragits in. Nagu kämpar för att hålla kvar högstadiet. Om det blir för svårt att leva i skärgården kommer också turister och sommargäster att få mindre service. Vem ska kommunen och staten då ha på turistbroschyrerna?

4) Skärgårdspolitiken tappar ställning

Mikaela Nylander säger att det varit svårt att driva skärgårdsfrågor under den här riksdagsperioden.
Mikaela Nylander (sfp): Vi har haft jättestora problem med skärgårdspolitiken under den här riksdagsperioden Mikaela Nylander säger att det varit svårt att driva skärgårdsfrågor under den här riksdagsperioden. Bild: Yle/Berislav Jurisic stadshuset i borgå

Att bo i skärgården går inte så bra ihop med den allmänna politiska trenden. Skärgårdsdelegationens ordförande Mikaela Nylander säger att det har varit jättesvårt att driva skärgårdspolitik under den här regeringsperioden. Det finns också en rädsla för att skärgårdspolitiken ska drunkna i resten av glesbygdspolitiken. Dels kan det här förklaras av den dåliga ekonomin men det finns också en motsättning i lagstiftningen.
Å ena sidan ska stat och kommun sträva efter att bevara den fasta bosättningen i skärgården. Å andra sidan ska myndigheterna främja ekonomisk samhällsstruktur och områdesanvändning. En konkret tolkning av den målsättningen verkar ofta bli att skärgården inte behöver mera fast bosättning. Majoriteten av NTM-centralerna vill minska den fasta bosättningen i skärgården. Skärgården är också en av förlorarna i den nya statsandelsreformen. Skärgårdspolitiken som den såg ut för några decennier är ett minne blott.

5) Vad är skärgårdskultur? Dialog behövs!

#FixaSkärgården


Många talar om att bevara skärgårdskulturen men definitionerna är lika många som talarna. En del ser skärgårdskultur som segelturen i juli medan det för andra handlar om en vardag med fiske och jakt. En Utöbo jämför till och med skärgårdsbor med indianer och samer, vars kultur naggas i kanterna när den traditionella livsstilen inte får utövas fritt. Irritationen över begränsningar av jakt är stor också längs Österbottens kust. Men hur ska man då göra? Lösningen kan inte vara noll koll från myndighetshåll.
Utöborna säger själva att vi måste diskutera vad skärgårdskultur är. #FixaSkärgården håller med. I Skärgårdshavet medger myndigheter själva att de har mindre resurser att åka ut till öarna för att snacka med ortsborna. Det skulle vara viktigt. Då samhället förändras måste vi också i en öppen diskussion definiera vad skärgårdskultur ska vara. Vad vill vi ha kvar och vad ska förändras? I klippet invid intervjuar Johannes Tabermann Utöbon Kalle Sjöberg.

- #FixaSkärgården

Läs också

Läs också

Fixa skärgården