Hoppa till huvudinnehåll

Svensk professor vill fixa Östersjön på bara tio år

Algläget mellan Birsskär och Konungskär, rakt söder om Korpoström.
Algläget mellan Birsskär och Konungskär, rakt söder om Korpoström. fixaskärgården

Att vänta på att övergödningen av Östersjön åtgärdas genom sänkta näringsutsläpp kan räcka tiotals år. Anders Stigebrandt föreslår därför syresättning av havsbottnen i stor skala. Många forskare ser ändå metoden som riskabel.

Det som står klart är att hela Östersjön numera betecknas som eutrofierad, alltså övergödd. Det som också står klart att det främst är fosfor- men också kväveutsläppen som står bakom. Under de senaste tjugo åren har utsläppen minskat betydligt, men med den här takten räcker det flera decennier innan övergödningen är åtgärdad.

Den officiella metoden som staterna kring Östersjön har bundit sig till är alltså att minska utsläppen. Den metoden tillfredställer inte alla.

- Ska man göra någonting nu ska man syresätta de döda bottnarna för därmed kan man stoppa tre fjärdedelar av utflödet av fosfor till Östersjön. Det tycker jag att man ska satsa på. Då talar vi om en restaurering av Östersjön som tar ungefär tio år, säger Anders Stigebrandt, professor emeritus i oceanografi vid Göterborgs universitet.

Metoden bygger på det faktum att en stor del av den fosfor som belastar Östersjön frigörs från havsbottnen när växtrester sjunker ned till bottnen. Det kallas den interna belastningen, en sorts ond cirkel som blir starkare när det finns gott om näringsämnen i vattnet och bottnen är syrefattigt.

Stigebrandt leder nu företaget Marine System Analysis Group som sysslar med att utveckla metoder för att syresätta havsbottnen i stor skala. Då talar vi om ett stor antal pumpar som skulle sänkas ned till ungefär femtio meters djup för att pumpa syresatt vatten till de djupare skikten som ofta är syrefattiga eller helt syrelösa.

Om skalan på metoden vittnar att man skulle behöva pumpa kring 20 000 kubikmeter vatten per sekund. "Som 20 stora älvar", har Stigebrandt sagt tidigare.

Och priset? Drygt två miljarder euro för att bygga och installera systemet, säger Stigebrandt.

#FixaSkärgården

Det låter ju som mycket pengar?

- Det är inte mycket pengar, länderna runt Östersjön betalar ungefär det dubbla varje år. Här talar vi om en investering som ska rädda Östersjön på tio år. Tvåhundra miljoner per år, det är ingenting mot vad man lägger ned. Det är fruktansvärt billigt, säger Stigebrandt.

Det Stigebrandt avser är alla kostnader som uppstår av att minska på utsläppen av näringsämnen.

Myndigheterna säger nej

På officiellt håll, bland finländska miljömyndigheter och bland många forskare, ser man kritiskt på idén om syresättning av havsbottnen.

- Idén är fullständigt befängd. Här finns det diametralt olika åsikter och jag hör till den skolan av forskare som tycker att det är helt fel approach.

Det säger Alf Norkko, som är professor vid Tvärminne zoologiska station.

Enligt Norkko skulle det vara mycket riskabelt att börja syresätta havsbottnen i större skala.

- Problemet är att man fortfarande inte vet vilka ekologiska effekter en sådan storskalig syresättning skulle ha. Det som kan hända när man syresätter en stor bassäng som centrala Östersjön är att man påverkar hela strömningen av vattenmassor.

Det kan ha konsekvenser för hela ekosystem och orsaka stora ekologiska förändringar.

Fiskens lek är en sak man varit orolig för. Det påståendet viftar Anders Stigebrandt bort.

- Man är rädd för att torsken skulle drabbas. Men våra undersökningar visar att torsken faktiskt skulle gynnas, när bottnen återhämtar sig och de har mer mat.

Fungerade i Sverige

Nyligen prövade Stigebrandt och hans kolleger metoden i Byfjorden på den svenska västkusten. Där var resultatet positivt, vilket också är kontentan i den vetenskapliga artikel som nyligen publicerades om experimentet i tidskriften Ambio.

Syresättning av havsbottnen har tidigare prövats i mindre skala både i Finland och i Sverige, med varierande resultat. I vissa fall har man lyckats syresätta havsbottnen på grundare havsområden. Från myndighetshåll säger man att metoden kan lämpa sig för att försnabba återhämtningen i skärgården, men för det öppna havet är metoden för dyr och riskerna för stora.

Också Vivi Fleming-Lehtinen vid Kommissionen för skyddet av Östersjön (Helcom) säger att metoden är riskabel.

- Tills vidare har vi inte kunnat visa att det fungerar. Om det fungerade skulle man först fråga sig vilka andra saker det påverka. Det är ett jättestort steg att ta om man börjar manipulera miljön. Tills vidare håller vi på med att minska belastningen för land, och från luften förstås, säger Fleming-Lehtinen.

Arbetet med att minska på utsläppen av näringsämnen går framåt, om än långsamt. Finland till exempel verkar inte nå de mål för 2016 som de nio medlemsländerna i Helcom kommit överens om.

Att endast minska på utsläppen är fel väg att gå, säger Stigebrandt.

- Det viktigaste skälet är att man har valt den här vägen sedan länge och man har inte utrett alternativa metoder, vilket man alltid måste göra i alla andra sammanhang. Här har man inte brytt sig om att göra det.

Fosforbomb avskräcker

Stigebrandts förslag är nu att man testar metoden i större skala i en stor bassäng som till exempel Bornholmsbassängen, som enligt Stigebrandt täcker kring tio procent av Östersjön.

För att det ska ta fart krävs det i hans mening att ett politiskt parti tar till sig frågan.

- De problemen alla talar om har hittills inte funnits, säger Stigebrandt, vars företag också jobbar med att undersöka riskerna med syresättningen.

Riskerna ja. Förutom hur metoden påverkar ekosystem har det talats om utsläpp av giftiga ämnen från havsbottnen.

Alf Norkko har ett annat katastrofscenario.

- Om det är så att syresättningen skulle misslyckas efter ett tag finns det en möjlighet att fosforn frigörs väldigt snabbt och då talar forskarna om en fosforbomb. För det kommer att frigöras väldigt mycket fosfor på en gång. Då kan man accentuera hela problemet med fosforn, säger Norkko.

Läs också

Fixa skärgården