Hoppa till huvudinnehåll

Få vägar ut ur krigstraumat

Palestinier vid ett sönderbombat hus i Gaza City den 21 juli.
Palestinier vid ett sönderbombat hus i Gaza City den 21 juli. Palestinier vid ett sönderbombat hus i Gaza City den 21 juli. Bild: EPA/MOHAMMED SABER luftred

Allt fler riskerar att traumatiseras då våldet i Mellanöstern eskalerar och enligt FN är nu 25 000 barn på Gazaremsan i behov av mentalvård. Men resurserna är knappa, säger Ferdinand Garoff som arbetat med mentalvård för flyktingar i Jordanien.

Nästan var tredje flykting lider av depression eller posttraumatiska stressymptom men det är försvinnande få som får den mentala vård de skulle behöva. I juni släppte FN:s flyktingorgan UNHCR en rapport där flyktingsituationen i världen bedömdes vara den värsta sedan andra världskriget och då fler människor lämnar sina hem i Gaza och Irak lär situationen bara bli värre.

Krispsykologen Ferdinand Garoff arbetade i ett års tid som utbildare på CVT (Center for Victims of Torture) i Jordanien. Under den ett år långa programperioden erbjöd CVT, som är en av landets största aktörer inom mentalvård, hjälp åt 1000 flyktingar. Det är ändå långt ifrån tillräckligt då det finns närmare 650 000 flyktingar i Jordanien.

– Det besvärliga i Jordanien just nu är att det finns få aktörer som kan erbjuda mentalhälsotjänster. Det erbjuds nog en del psykosocialt stöd, som är bra för att stärka folks resurser, men människor som har allvarligare problem kan inte alltid dra nytta av de tjänsterna, säger Garoff.

Ferdinand Garoff utbildar personal för röda korset i Sierra Leone efter ebola-utbrottet i västafrika.
Ferdinand Garoff utbildar också psykologer för Röda Korset. Ferdinand Garoff utbildar personal för röda korset i Sierra Leone efter ebola-utbrottet i västafrika. ferdinand garoff

Men för livet

Garoff berättar att krigstrauman på längre sikt påverkar hur de drabbade ser på världen. Risken är stor för att människorna i kriszoner passiveras och att familjerelationer blir lidande.

– Om folk lider av stor ångest eller visar tecken på traumatiska stressymptom så kan de delvis ha svårt att stöda varandra inom familjen men också att söka sig till olika tjänster i samhället.

Sedan striderna på Gazaremsan eskalerat har både människorättsorganisationer och forskare varnat för att en hel generation av barn riskerar att traumatiseras.

– Det här påverkar också följande generation och skapar svårigheter i anpassningen till ett nytt samhälle. Man måste se till att flyktingarna förblir självständiga aktörer, till exempel genom att de tjänar sitt eget levebröd, säger Garoff.

Tufft läge också i Finland

Då flyktingar kommer till Finland är en av de första åtgärderna att lära dem språket. Men enligt Garoff finns det situationer då mentalvården borde prioriteras först.

– Att lära sig ett nytt språk då det i själva verket skulle behövas mentalvård först kan bli mycket problematiskt.

Och om språket inte löper blir det ännu svårare att få den vård som behövs. Flyktingar är därför underrepresenterade inom mentalvården i Finland. Garoff berättar att problemet också beror på kulturella skillnader som lett till en försiktighet från myndigheterna att ta tag i flyktingarnas problem.

– De använder sig bara hälften så mycket av psykiatriska tjänster som den övriga finländska befolkningen. Med tanke på deras bakgrund skulle man kunna tänka sig att det skulle vara tvärtom, att de skulle ha ett större behov än andra, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes