Hoppa till huvudinnehåll

Marinbiolog vill se krafttag i Littois träsk

Utsikten från Timo Stolts brygga senaste helg.
Utsikten från Timo Stolts brygga senaste helg. Bild: Timo Stolt littois träsk

Littois träsk hör till de sjöar i Finland som har drabbats allra värst av sommarens algblomning, men marinbiologen Johanna Mattila menar att det finns det gott om alternativ om man vill förbättra läget i träsket.

Littois träsk ligger vid gränsen mellan S:t Karins och Lundo och är 1,5 kvadratkilometer stort med cirka sex kilometer strand. Sjön har syresatts under flera vintrar, men utan större resultat och förra veckan efterlyste Timo Stolt, som bor vid sjön, drastiska åtgärder för att förändra situationen.

Frågar man marinbiologen Johanna Mattila finns det alltså flera möjligheter om man vill förbättra läget i Littois träsk.

- Det finns nog mycket mer i verktygslådan att ta till när det gäller instängda sjöar än när det handlar om öppna havsområden. Det beror på att det är ett mer eller mindre slutet system, även om det förstås finns in- och utlopp, säger Johanna Mattila och fortsätter:

- Klart är att man måste minska på utsläppen från landområden runt omkring sjön. Men sedan kan man göra en hel del i själva sjön. Man kan fiska bort stora mängder alger genom att till exempel tråla, eller ha ryssjor eller någonting sådant och få bort mycket, speciellt mörtfiskar, som är väldigt bra på att bidra till fortlöpande algproblem i sjön.

- Man kan också muddra bort bottensedimentet. Man sätter då en filtreringsduk i hela sjön och sedan sätter man ren sand på det. Det har gjorts i flera sjöar. Alltså att man muddrar bort det näringsrika sedimentet. Det är ju klart att att sjön då under ett par år inte är i bra skick, men efter det borde det bli väldigt bra vattenkvalitet, just när man får bort den där inre källan till de så kallade gamla synderna.

- Det finns också experiment där man har satt kemikalier i sjön, till exempel aluminium, men jag personligen är ingen stor vän av det för att det är ju ett miljögift.

Lundos kommundirektör vill ha en klar linje med något som verkligen funkar

Att kemikalier medför risker och till med i stället kan skada miljön är något som också Lundos kommundirektör Esko Poikela lyfter fram. Han menar vidare att man redan har gjort flera olika försök till att komma till rätta med problemen och det han främst efterlyser nu är en klar linje och klara bevis på vilket alternativ som verkligen funkar.

- Vi vill inte chansa på något i det här fallet och i så fall eventuellt riskera att göra mer skada än nytta.

Esko Poikela tillägger att det i första hand inte handlar om pengar, utan han vill helt enkelt få fram ett alternativ som verkligen skulle göra skillnad för Littois träsk.

"Träsket har ett väldigt stort värde"

Hur som helst tycker marinbiologen Johanna Mattila att man mycket väl kan få ordning på sjöns tillstånd igen, bara man verkligen går in för det.

- Det som man vet från andra sjöar är att det faktiskt kan gå på bara några år. På två till fem år kan man nå riktigt goda resultat och jag skulle kunna tänka mig att om man sätter krafttag i Littois träsk så skulle det vara helt genomförbart. Men då måste man också acceptera att under den tid man åtgärdar sjön kan det tillfälligt bli sämre vattenkvalitet i träsket.

Så hoppet lever för Littois träsk, för lyssnar man på dig så låter det ju inte alls som att det är kört för träsket?

- Nej, nej, det tror jag inte. Men det krävs nog krafttag, det går nog inte med bara kosmetiska åtgärder. Det gör det inte.

Men om man nu ska sätta in åtgärder kostar det ju givetvis pengar. Hur motiverar du en sådan satsning ekonomiskt sett?

- Träsket har ett väldigt stort värde inom rekreation. Det är förstås svårt att omsätta i pengar. För hur mycket är det värt att någon kan simma där eller att någon har en vacker utsikt? Det är svårt att säga, men jag skulle nog motivera det den vägen att man har den allmänna nyttan i människornas välmående, säger Johanna Mattila.

"Stanken vid sjön är outhärdlig"

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland