Hoppa till huvudinnehåll

Harriet Clayhills – finlandssvensk författare, journalist och feminist

I utdragen ur dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen får vi höra författaren och journalisten berätta om sitt liv, sin karriär och varför hon är feminist och inte kvinnosakskvinna.

Harriet Clayhills föddes i Åbo den 19 oktober 1920. Hennes pappa Thomas Harald, var forstmästare och mamma Ester hade jobbat på kontor innan hon gifte sig. Familjen hade gott anseende och ett livligt sällskapsliv då Harriet var liten. Men i februari 1926 slogs idyllen sönder då pappan gjorde konkurs och familjen förlorade sitt kära hem. Därefter följde ett kringflackande liv på olika adresser. Pappans misslyckande satte sina spår hos Harriet och gav henne en misstro mot män. Det medförde också att hon satte större förväntningar på sig själv.

Harriet gav ut sin första bok, Full i 17, då hon var bara 16 år gammal. Ett par år senare gav hon ut en till ungdomsroman, Vi abiturienter. Som ung kvinna jobbade hon sedan som journalist och gifte sig med sin första man, Christoffer H. Ericsson. Tillsammans fick de sonen Henry.

I slutet av 1940-talet, då Harriet befann sig i Norge på arbetsresa, träffade hon norrmannen Reidar Hedemann. Hon blev kär i både honom och i den vackra naturen och år 1951 flyttar hon från Helsingfors till Oslo och gifter om sig. Sonen Henry stannar kvar hos sin pappa i Finland. I äktenskapet med Reidar föds barnen Ragnvald och Ellinor, Harriet arbetar som korrespondent och trivs bra i många år.

Men äktenskapet med Reidar blir problematiskt och 1967 flyttar Harriet till Stockholm tillsammans med deras gemensamma barn. Hon får jobb på tidningen Allt i hemmet och där stannar hon sedan i 20 år. I Stockholm blir och också aktiv inom kvinnorörelsen. Hon är äldre och mer erfaren än de flesta andra där, vilket uppskattas. Under den här tiden skriver hon även böcker, bland annat är hon med och skriver boken Kvinnofolksgöra: Den märkliga historien om kvinnors arbete och liv i Norden under tiotusen år. Att vara med och bygga upp utställningen Kvinnfolk på Kulturhuset i Stockholm 1975 var också en fin erfarenhet som efteråt inspirerade Harriet och några andra inom kvinnorörelsen att öppna bokkaféet Kvinnfolk.

Som äldre flyttar Harriet tillbaka till Norge där hon alltid trivts så bra och 1991 utkom hennes sista verk, Kvinnohistorisk uppslagsbok. Det är en bok som beskriver olika fenomen, från A till Ö, ur kvinnoperspektiv. Harriet beskriver den också som en inkapsling av 70-talet.

Källa: Dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen, FST Samhälle 2002.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Hallå, det är Naturväktarna!

    Programmet har gått sedan 1971 och besvarat naturfrågor.

    Naturväktarna är ett av Rundradions tidiga interaktiva radioprogram med ring-in-samtal. Programmet har snurrat på sedan 1971 och otaliga radiolyssnare har njutit av roliga och spännande djurfrågor. Seportaget följer med när man sänder för 800 gången.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • De homosexuellas parförhållanden väcker debatt

    Partnerskapslagen för de homosexuella genomgick många skeden

    Partnerskapslagen för de homosexuella genomgick många skeden innan den godkändes av riksdagen 2001. Men många av kyrkans män har haft svårt att godta synliga parförhållanden mellan homosexuella personer.

  • Vem har rätt att skaffa barn?

    Det finns många barn med två mammor eller två pappor.

    När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • Studentkravallerna i Paris 1968

    I maj 1968 var Frankrike nära en revolution.

    I maj 1968 var Frankrike nära en revolution. Studenterna steg upp på barrikaderna och med dem också skolelever och arbetare.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Motstridiga åsikter om Kiasma

    Byggnaden, den moderna konsten, företagen – allt är fel?

    Innan Kiasma öppnades i Helsingfors gick åsikterna isär om museets arkitektur. En del hyllar det djärva beslutet att anlita en amerikansk arkitekt, medan andra tycker byggnaden är anskrämlig. Och hur är det med konsten? Får den sponsoreras?

  • 20 år av nutidskonst på Kiasma

    Den 30 maj har det gått 20 år sedan Kiasma invigdes.

    För en yngre generation är det nutidskonsten på Kiasma som kommit att bäst motsvara deras uppfattning om vad konst är idag, menar amanuens Patrik Nyberg.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet