Hoppa till huvudinnehåll

Harriet Clayhills – finlandssvensk författare, journalist och feminist

I utdragen ur dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen får vi höra författaren och journalisten berätta om sitt liv, sin karriär och varför hon är feminist och inte kvinnosakskvinna.

Harriet Clayhills föddes i Åbo den 19 oktober 1920. Hennes pappa Thomas Harald, var forstmästare och mamma Ester hade jobbat på kontor innan hon gifte sig. Familjen hade gott anseende och ett livligt sällskapsliv då Harriet var liten. Men i februari 1926 slogs idyllen sönder då pappan gjorde konkurs och familjen förlorade sitt kära hem. Därefter följde ett kringflackande liv på olika adresser. Pappans misslyckande satte sina spår hos Harriet och gav henne en misstro mot män. Det medförde också att hon satte större förväntningar på sig själv.

Harriet gav ut sin första bok, Full i 17, då hon var bara 16 år gammal. Ett par år senare gav hon ut en till ungdomsroman, Vi abiturienter. Som ung kvinna jobbade hon sedan som journalist och gifte sig med sin första man, Christoffer H. Ericsson. Tillsammans fick de sonen Henry.

I slutet av 1940-talet, då Harriet befann sig i Norge på arbetsresa, träffade hon norrmannen Reidar Hedemann. Hon blev kär i både honom och i den vackra naturen och år 1951 flyttar hon från Helsingfors till Oslo och gifter om sig. Sonen Henry stannar kvar hos sin pappa i Finland. I äktenskapet med Reidar föds barnen Ragnvald och Ellinor, Harriet arbetar som korrespondent och trivs bra i många år.

Men äktenskapet med Reidar blir problematiskt och 1967 flyttar Harriet till Stockholm tillsammans med deras gemensamma barn. Hon får jobb på tidningen Allt i hemmet och där stannar hon sedan i 20 år. I Stockholm blir och också aktiv inom kvinnorörelsen. Hon är äldre och mer erfaren än de flesta andra där, vilket uppskattas. Under den här tiden skriver hon även böcker, bland annat är hon med och skriver boken Kvinnofolksgöra: Den märkliga historien om kvinnors arbete och liv i Norden under tiotusen år. Att vara med och bygga upp utställningen Kvinnfolk på Kulturhuset i Stockholm 1975 var också en fin erfarenhet som efteråt inspirerade Harriet och några andra inom kvinnorörelsen att öppna bokkaféet Kvinnfolk.

Som äldre flyttar Harriet tillbaka till Norge där hon alltid trivts så bra och 1991 utkom hennes sista verk, Kvinnohistorisk uppslagsbok. Det är en bok som beskriver olika fenomen, från A till Ö, ur kvinnoperspektiv. Harriet beskriver den också som en inkapsling av 70-talet.

Källa: Dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen, FST Samhälle 2002.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet