Hoppa till huvudinnehåll

Harriet Clayhills – finlandssvensk författare, journalist och feminist

I utdragen ur dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen får vi höra författaren och journalisten berätta om sitt liv, sin karriär och varför hon är feminist och inte kvinnosakskvinna.

Harriet Clayhills föddes i Åbo den 19 oktober 1920. Hennes pappa Thomas Harald, var forstmästare och mamma Ester hade jobbat på kontor innan hon gifte sig. Familjen hade gott anseende och ett livligt sällskapsliv då Harriet var liten. Men i februari 1926 slogs idyllen sönder då pappan gjorde konkurs och familjen förlorade sitt kära hem. Därefter följde ett kringflackande liv på olika adresser. Pappans misslyckande satte sina spår hos Harriet och gav henne en misstro mot män. Det medförde också att hon satte större förväntningar på sig själv.

Harriet gav ut sin första bok, Full i 17, då hon var bara 16 år gammal. Ett par år senare gav hon ut en till ungdomsroman, Vi abiturienter. Som ung kvinna jobbade hon sedan som journalist och gifte sig med sin första man, Christoffer H. Ericsson. Tillsammans fick de sonen Henry.

I slutet av 1940-talet, då Harriet befann sig i Norge på arbetsresa, träffade hon norrmannen Reidar Hedemann. Hon blev kär i både honom och i den vackra naturen och år 1951 flyttar hon från Helsingfors till Oslo och gifter om sig. Sonen Henry stannar kvar hos sin pappa i Finland. I äktenskapet med Reidar föds barnen Ragnvald och Ellinor, Harriet arbetar som korrespondent och trivs bra i många år.

Men äktenskapet med Reidar blir problematiskt och 1967 flyttar Harriet till Stockholm tillsammans med deras gemensamma barn. Hon får jobb på tidningen Allt i hemmet och där stannar hon sedan i 20 år. I Stockholm blir och också aktiv inom kvinnorörelsen. Hon är äldre och mer erfaren än de flesta andra där, vilket uppskattas. Under den här tiden skriver hon även böcker, bland annat är hon med och skriver boken Kvinnofolksgöra: Den märkliga historien om kvinnors arbete och liv i Norden under tiotusen år. Att vara med och bygga upp utställningen Kvinnfolk på Kulturhuset i Stockholm 1975 var också en fin erfarenhet som efteråt inspirerade Harriet och några andra inom kvinnorörelsen att öppna bokkaféet Kvinnfolk.

Som äldre flyttar Harriet tillbaka till Norge där hon alltid trivts så bra och 1991 utkom hennes sista verk, Kvinnohistorisk uppslagsbok. Det är en bok som beskriver olika fenomen, från A till Ö, ur kvinnoperspektiv. Harriet beskriver den också som en inkapsling av 70-talet.

Källa: Dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen, FST Samhälle 2002.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet