Hoppa till huvudinnehåll

Harriet Clayhills – finlandssvensk författare, journalist och feminist

I utdragen ur dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen får vi höra författaren och journalisten berätta om sitt liv, sin karriär och varför hon är feminist och inte kvinnosakskvinna.

Harriet Clayhills föddes i Åbo den 19 oktober 1920. Hennes pappa Thomas Harald, var forstmästare och mamma Ester hade jobbat på kontor innan hon gifte sig. Familjen hade gott anseende och ett livligt sällskapsliv då Harriet var liten. Men i februari 1926 slogs idyllen sönder då pappan gjorde konkurs och familjen förlorade sitt kära hem. Därefter följde ett kringflackande liv på olika adresser. Pappans misslyckande satte sina spår hos Harriet och gav henne en misstro mot män. Det medförde också att hon satte större förväntningar på sig själv.

Harriet gav ut sin första bok, Full i 17, då hon var bara 16 år gammal. Ett par år senare gav hon ut en till ungdomsroman, Vi abiturienter. Som ung kvinna jobbade hon sedan som journalist och gifte sig med sin första man, Christoffer H. Ericsson. Tillsammans fick de sonen Henry.

I slutet av 1940-talet, då Harriet befann sig i Norge på arbetsresa, träffade hon norrmannen Reidar Hedemann. Hon blev kär i både honom och i den vackra naturen och år 1951 flyttar hon från Helsingfors till Oslo och gifter om sig. Sonen Henry stannar kvar hos sin pappa i Finland. I äktenskapet med Reidar föds barnen Ragnvald och Ellinor, Harriet arbetar som korrespondent och trivs bra i många år.

Men äktenskapet med Reidar blir problematiskt och 1967 flyttar Harriet till Stockholm tillsammans med deras gemensamma barn. Hon får jobb på tidningen Allt i hemmet och där stannar hon sedan i 20 år. I Stockholm blir och också aktiv inom kvinnorörelsen. Hon är äldre och mer erfaren än de flesta andra där, vilket uppskattas. Under den här tiden skriver hon även böcker, bland annat är hon med och skriver boken Kvinnofolksgöra: Den märkliga historien om kvinnors arbete och liv i Norden under tiotusen år. Att vara med och bygga upp utställningen Kvinnfolk på Kulturhuset i Stockholm 1975 var också en fin erfarenhet som efteråt inspirerade Harriet och några andra inom kvinnorörelsen att öppna bokkaféet Kvinnfolk.

Som äldre flyttar Harriet tillbaka till Norge där hon alltid trivts så bra och 1991 utkom hennes sista verk, Kvinnohistorisk uppslagsbok. Det är en bok som beskriver olika fenomen, från A till Ö, ur kvinnoperspektiv. Harriet beskriver den också som en inkapsling av 70-talet.

Källa: Dokumentärfilmen Harriet Clayhills: Käringen mot strömmen, FST Samhälle 2002.

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet