Hoppa till huvudinnehåll

Vad har du gjort idag?

konferensen IATUR 214 vid Åbo Akademi
Tidsforskning är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som engagerar bland annat ekonomer, sociologer, socialpolitiker och folk från statistiska centralbyråer. konferensen IATUR 214 vid Åbo Akademi Bild: Yle/Lotta Sundström iatur 214

Hur förbrukar vi vår tid och varför? Sådana frågor dryftas i Åbo just nu där över 100 tidsforskare samlats för att delta i konferensen IATUR 2014.

Konferensen ordnas i år för 36 gången och samlar deltagare från hela världen. Tidsforskning är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som engagerar bland annat ekonomer, sociologer, socialpolitiker och folk från statistiska centralbyråer.

konferensen IATUR 214
Konferansen IATUR ordnas i år för 36 gången. konferensen IATUR 214 Bild: Yle/Lotta Sundström iatur 214
Enligt Eva Österbacka, som är professor i ekonomi vid Åbo Akademi och ordförande för konferensens organisationskommitté, är kontakten med andra forskare väldigt viktig. Under de intensiva dagarna i Åbo utbyts idéer och man får hjälp med att komma vidare. Österbacka tycker konferensen varit mycket lyckad.

- Människorna har varit väldigt aktiva under sessionerna med mycket interaktion, så jag är väldigt nöjd, säger Österbacka.

Skillnader i hur olika nationaliteter använder sin tid

Professor Eva Österbacka i en grå klänning framför planscher och en teglad vägg.
Eva Österbacka, professor i ekonomi vid Åbo Akademi och ordförande för konferensens organisationskommitté. Professor Eva Österbacka i en grå klänning framför planscher och en teglad vägg. Bild: Yle/Lotta Sundström Eva Österbacka,professor eva österbacka
Finland har varit en föregångare i Europa vad det gäller tidsanvändningsstudier, berättar Österbacka. Redan 1979 samlades det in data om hur människorna använder sin tid. Statistikcentralen i Finland har hjälpt andra européer att utveckla sina studier och varit aktiv i arbetet med att harmonisera europeiska tidsanvändningsstudier så att det skall vara lättare att jämföra hur människor i olika länder beter sig.

I en tidsanvändningsstudie från 2009-2010 särskiljer sig finländarna från övriga nationaliteter till exempel i hur gärna de ägnar sig åt att tvätta sig, något som kan te sig underligt för de som inte känner till den finländska kulturen.

- Man frågade vad individerna tyckte bäst om under dagen och det som är speciellt för finländare är att man tycker om att tvätta sig. Men de är inte själva tvättandet utan bastubadande finländarna tycker om.

Kvinnor och män använder tiden på olika sätt

Österbacka har forskat i hur könsroller och tidsanvändning i hemmet hänger ihop och hittat intressanta samband. Då en kvinna som lever i ett förhållande med en man gillar någon hushållssyssla speciellt mycket ägnar hon mera tid åt den sysslan utan att det påverkar mannens beteende. Är det mannen som tycker om någon syssla, då ägnar också kvinnan mera tid åt den sysslan även om hon inte själv tilltalas av den.

- Det var intressant att se att vem det är som tycker om att göra något påverkar parets tidsanvändning, säger Österbacka.

Tidsforskarnas intresse för vår tidsanvändning sträcker sig i dag över ett väldigt brett fält, berättar Östbacka. En del kan vara intresserade av hur familjerna ordnar sin tid, hur man spenderar tiden med barnen och könsskillnader. Andra är intresserade av fritid, eller kanske arbetstid.

Hur använda människor sin tid på medeltiden?

forskare Jonathan Gershuny
Jonathan Gershuny, professor i ekonomisk sociologi vid University of Oxford. forskare Jonathan Gershuny Bild: Yle/Lotta Sundström iatur 214
Även om tekniska nymodigheter ger nya möjligheter sker en stor del av datainsamlingen ännu på gammalt sätt med papper och penna på blanketter som ska fyllas i. Genom att övergå till elektronisk datainsamling och undvika att materialet behöver kodas i efterhand kan undersökningar göras billigare och mångsidigare. Under konferensens gång diskuterades förutom hur man idag kan utnyttja tekniken i tidsforskning, också hur man kan gå till väga med datainsamlingen då det gäller gångna tider. Det är utmanande att försöka kartlägga hur människor fördelade sin tid under exempelvis medeltiden, men det är möjligt.

Jonathan Gershuny, professor i ekonomisk sociologi vid University of Oxford, berättar att man till exempel utnyttjat flera hundra år gamla rättegångshandlingar. Det har länge hört till rutinerna att fråga vittnen vem de är och vad de jobbar med, och sedan vad de höll på med då de bevittnade brottet som begåtts.

- På så vis har man till exempel kunnat skapa sig en bild av vad vanliga invånare i London gjorde under olika tidpunkter på dagen på 1750-talet, berättar Gershuny.

Tre kategorier av tidsanvändning

Enligt Gershuny kan nyttan med att veta hur stor del av dagen människor ägnar åt att tvätta tänder, cykla till jobbet eller spela fotboll med dottern delas in tre huvudsakliga kategorier. Den första är ekonomisk. Hälften av allt jobb utförs utanför ekonomin. Det är jobb man inte utför för pengar, utan av kärlek, plikt eller skyldighet du har gentemot din familj eller andra i din omgivning. Sådana insatser är inte mätbara inom den konventionella ekonomin. Många samhällsvetare vill kartlägga det här obetalda arbetet för att kunna beskriva hur ekonomin egentligen fungerar, istället för att bara belysa de delar av ekonomin där pengar rör sig.

Den andra kategorin har att göra med hälsa, berättar Gershuny. Vår livsstil påverkar vår hälsa och livslängd. När, hur och hur mycket vi sover, äter och rör på oss har konsekvenser och forskning kring hur vi använder vår tid belyser samband mellan våra vanor och folkhälsan.

Hur våra vanor påverkar miljön utgör den tredje kategorin. Genom tidsanvändningsundersökningar kan man forska i hur miljön påverkas av vårt dagliga liv genom att se på energin våra sysslor förbrukar och på förorenande kemikalier i produkter vi använder för att utföra sysslorna.

- Det är bara genom förståelse för vad som styr det dagliga beteendemönstret, och kunskap om hur det ändras, som vi kan nå en punkt där våra levnadsvanor inte skadar miljön på ett oåterkalleligt sätt.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland