Hoppa till huvudinnehåll

Längre domstolsprocesser?

Finansministeriet publicerade på torsdagen sitt omstridda förslag till statsbudget för 2015 på nätet. Antti Rinne vill skära mer än överenskommet i förvaltningsanslagen. Bland annat polisen och domstolsväsendet skulle drabbas.

Diskussionerna inom regeringen väntas bli svåra när den i slutet av månaden samlas till budgetmangling. Finansministeriet har denna gång inte följt regeringens överenskommelser i rambudgetförhandlingarna. Finansminister Antti Rinne anklagas för att skrivit ihop budgeten utan att förhandla med övriga ministrar.

Den ekonomiskt största ändringen som Antti Rinne har gjort på eget bevåg är nya skattelättnader för de lägsta pensionerna som beräknas kosta staten 62 miljoner euro. Han vill också höja garantipensionerna med tio euro i månaden och stöda många trafikprojekt.

Många tjänstemän och politiker hade väntat på förslaget för att få läsa exakt hur Antti Rinne hade tänkt bekosta sina projekt.

Men knappt hade ministeriet hunnit publicera sitt budgetförslag på nätet innan det drogs in för att uppdateras. På torsdag kväll var det i alla fall klart att en källa till finansiering skulle vara ökade nedskärningar av verksamhetsanslagen för förvaltningen.

Henriksson: Rättsväsendet i fara!

Regeringen hade redan i rambudgetförhandlingarna kommit överens om att minska förvaltningens anslag med en halv procent per år. Antti Rinne vill nu minska anslagen med 1,67 procent 2015. Minskningarna påverkar stora delar av förvaltningen i Finland: Förutom polisen och domstolsväsendet drabbas näringscentralerna, tullen, gränsbevakningen, magistraterna och så vidare.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson varnade på torsdag kväll för att finansministeriets förslag drabbar rättsväsendet och brottspåföljdsområdet.

– Jag har i dag fått finansministeriets förslag till budget för nästa år och det gör mig bestört. I synnerhet finansministeriets förslag till inbesparingar i ministeriernas verksamhetsutgifter kommer att drabba justitieministeriets förvaltningsområde mycket hårt. Med tanke på rättsstatens grundfunktioner är detta till och med ansvarslöst.

Anna-Maja Henriksson påpekade också att inbesparingarna riktar sig direkt till statens kärnfunktioner, det vill säga rättsväsendet och brottspåföljdsområdet.

- Inom vartdera området pågår omfattande reformprogram vars syfte är att garantera medborgarna rättsskydd i statens nuvarande svaga ekonomiska läge samt att förverkliga straffansvaret och förebygga återfallsbrottslighet. Sparkraven riktar sig inte till förvaltningen, utan direkt till verksamheten. Ett fungerande rättsskydd möjliggör förtroende och ekonomisk konkurrenskraft i samhället. Det finns nu en uppenbar risk att dessa vittrar sönder. En rättsstat som Finland har inte råd att äventyra rättssäkerheten och medborgarnas förtroende.

Lantbruket sparar enligt rambudgeten

Däremot ser det ut som om lantbruksstödet inte kommer att drabbas hårdare än vad som redan beslutats i rambudgetförhandlingarna. I de ursprungliga planerna skulle lantbruksstödet skäras ner med ytterligare 35 miljoner, men Rysslands blockad av livsmedel från Finland har fått finansministeriet att skrinlägga de planerna.

Stommen i budgetförslaget vilar ändå på beräkningar som gjordes i juni, då handelshindren inte ännu var aktuella. Också detta har väckt stor kritik och kan försvåra förhandlingarna vid budgetmanglingen.

Enligt de nuvarande beräkningarna skulle statsskulden nästa år öka till 100 miljarder euro. I så fall stiger varje finländares andel av statsskulden till knappt 18 300 euro.

Ökningen är ändå långsammare än i år. Ministeriet föreslår att staten nästa år ska ha utgifter på 53,4 miljarder euro. Det är lite mindre än årets budget, och skuldsättningen skulle enligt finansministeriets bromsas upp lite: Underskottet skulle bli närmare 4 miljarder mot årets dryga sju.

Det nu aktuella budgetförslaget hittar du här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes