Hoppa till huvudinnehåll

Nedskräpning äter stadens pengar

Sopkärl vid Aura å
Sopkärl vid Aura å Bild: Yle/Lotta Sundström sopkärl i åbo

Varmt väder och evenemang lockar invånare till åstranden och till parkerna. Tyvärr får många inte med sig sitt skräp då de går.


Varje sommar betalar Åbo stad stora summor för att plocka upp skräp som folk lämnar efter sig i parker och vid åstranden. Enligt Mari Helin, som är chef för staden underhållstjänster, är det svårt att ange den exakta summan pengar som används för att människorna inte själva för sitt skräp till sopkärlen eftersom kostnaderna är inbakade i större utgiftsposter. Men endast veckoslutsstädningen kostar över 30 000 euro under en sommar. Vappen medräknat närmar sig summan 40 000 euro. Invånarna brukar ofta önska att det skulle finnas mera planteringar längs med åstranden. För den pengen kunde man plantera en hel del blommor, konstaterar Helin.

– Det är sorgligt. Alla gillar att sitta vid stranden och alla tycker att det är dumt att skräpa ner, så jag förstår inte varifrån skräpet kommer. Vem vill sitta mitt bland avfall på de här områdena, frågar sig Helin.

För några år sedan hade man en städpatrull som rörde sig längs åstranden hela dagen. De sade artigt till om någon skräpade och försökte styra folks beteende till det bättre, men mottagande var kyligt. Folk gillade inte att bli tillsagda. Senare investerade man i jätteavfallskärl som fortfarande finns bland annat vid Lilltorget, Aurabron och teaterbron. De rymmer flera kubikmeter med avfall och fylls inte i första taget. När det gäller åstranden tycker Helin att det inte går att skylla på att det inte skulle finnas avfallskärl.

– Det finns nog avfallskärl längs med åstranden, bara man ids föra sitt skräp till dem. Det är frågan om attityder, säger Helin.

Hur ska man då komma åt attitydproblem? Helin tror att delaktighetsprojekt är en del av lösningen. Mellan 8000 och 10 000 personer i Åbo deltar årligen i talkon där man piffar upp sin närmiljö. Åbo stad bidrar med arbetsredskap och ibland också har det också kokats kaffe och grillats korv. Skolklasser har varit flitigast med att ordna talkon.

– Det här får en att tro på en attitydförändring i framtiden. Har man en gång själv varit med och städat på talko slänger man garanterat inte längre skräp omkring sig på samma sätt, tror Helin.

Miljöfostran för barn är bra men det är tyvärr inte barnen som står för all nerskräpning, säger Helin. Alla åldersklasser gör sig skyldiga till nedskräpning. Vuxna kan kanske lära sig att städa efter sig då de förstår hur mycket det kostar.

– Det finns ingen mirakulös och gratis kraft som städar upp allt grisande. Det kostar, men vi kan alla påverka hur mycket det ska kosta, slår Helin fast.

Eventuella brister i sopuppsamlingen kan meddelas elektroniskt med hjälp av Åbo stads kartbaserade responssystem på nätet, på plats. Responsen tas emot av kundtjänsten och skickas vidare till den avdelning det gäller. Det går också bra att ringa in sin respons eller besöka stadens informationsdesk på Puolalagatan 5 där man får hjälp med att använda responstjänsten.

Enligt Helin är det ett viktigt verktyg för dem som jobbar med skötsel och underhåll av till exempel gator, parker och lekplatser. Man kan meddela om allt från slocknade gatulampor till skräpiga parker, hål i hundparkers staket eller också föreslå någonting nytt.

– Invånarna är de bästa experterna på sin egen omgivning. Att vi får bristerna införda i systemet ger oss mycket information om infrastrukturens tillstånd. Vi följer vad responsen gäller och kan också budgetera enligt det, berättar Helin.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland