Hoppa till huvudinnehåll

Lämnar stadslivet för efterlängtat lugn på landet

Rita Pihlgren-Haaparanta
Rita Pihlgren-Haaparanta Rita Pihlgren-Haaparanta Bild: Yle/Patrick Stenbacka rita pihlgren-haaparanta

Ett och annat magplask, en cancerdiagnos och ett brinnande intresse för att fotografera har fört Rita Pihlgren-Haaparanta framåt i livet. Nu packar hon flyttlådorna. Stadslivet får ge vika för lugnet i hammocken på landet.

Visst kan en människa falla, stöta sig och känna smärta. Men det går att ta sig upp igen. Stark nog går det på egen hand. I annat fall behöver man hjälp. Rita Pihlgren-Haaparanta arbetade som psykolog inom arbetshälsovården i Vasa i tio år. Hon mötte människor på botten, personer som nått en utmattningsdepression och inte hittar tillbaka.

Tio år som psykolog var periodvis tungt även för Pihlgren-Haaparanta som satt på andra sidan bordet och hörde alla samtal.

- Ibland var det tungt och stressigt. Det kändes som om jag aldrig hann slutföra och hjälpa en människa innan hundra till stod på rad. Arbetet blev aldrig slutfört.

Rita Pihlgren-Haaparnta är luttrad av livet. Hon har arbetat på bank, som kurator, som föreläsare och som psykolog. Hon drabbades av cancer men kämpade sig igenom. Nyfikenheten ledde till att hon ägnat stor del åt studier.

- Det var karriären jag var ute efter och jagade den. Jag ville göra så mycket som möjligt men ibland blev det magplask. Jag antog alla utmaningar men gjorde även misstag som nog i slutändan har gjort mig starkare.

Under en period träffade hon människor som låg på sin dödsbädd och fick höra många livsberättelser.

- Jag har konfronterat döden och insett faktumet att allt kan ta slut. Det finns ingen garanti för morgondagen men vi kan leva i nuet.

”Lämna kameran hemma!”

Yle Österbotten träffar Rita Pihlgren-Haaparanta eftersom hon knäppte Veckans vykort nere vid stranden i Sunnanvik. Viken ligger spegelblank och ett moln på himlen speglas på vattenytan. Det är sommar över hela bilden.

- Det var ett sådant ögonblick då jag bara måste ta en bild. Molnet var så vackert just då. Molnen går inte att förklara. De är antingen si eller så. Och det är fascinerande.

Pihlgren-Haaparanta älskar de långa promenaderna med kameran. Ofta går hon ensam - då får hon fotografera så mycket hon vill. Hennes dotter bor i Stockholm och hon råder Rita att lämna kameran hemma när hon kommer på besök.

- Jag fotograferar så mycket och har jag kameran med mig är jag inte så värst social, skrattar Rita.

Om det är något hon gärna fotograferar så är det fåglar. I hennes bildbank finns 150 över 150 fotografier.

Hem igen

Rita Pihlgren-Haaparanta lämnar snart stadslivet. Flyttlådorna är packade och redo att lastas in flyttbilen. Livet i staden har kanske inte något mera att ge för med sin man flyttar Rita till en gammal lantgård i Yttermark, Närpes.

- Tanken på att flytta har mognat och nu är vi helt säkra. Vi vill till landet för att njuta av lugnet. En kväll låg jag i hammocken och såg på blåmåsarna som sjöng och molnen som svepte förbi. Vilken lycka!, utrbrister Rita.

Pihlgren-Haaparanta är född och uppvuxen på landet i Närpes och återvänder nu till sina rötter. Rita tror att hon kommer att trivas. Det finns så mycket nytt att fotografera. Solnedgången, fåglar och skogarna.

- Det känns som om jag kommer att hitta nya utmaningar där och hitta nya vägar. Det tror jag.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten