Hoppa till huvudinnehåll

Att lägga samtiden i arkivkuvert

Joan Harms besöker Brages urklippsverk där man har klippt och klistrat i tidningar sedan 1910. Kunderna och de som jobbar på urklippsverket är nöjda.

Idén till urklippsverket föddes 1909 av Albin Hästesko och Otto Andersson. Universitetsbiblioteket hade inte tillräckligt med urklipp, och man ville koncentrera sig på det finlandssvenska. Mika Heikel var föreståndare i 40 år, han efterträddes av Erik Häggman 1955.

1977 har man över 305 hyllmeter. Boris Lindblad är chef för 3400 mappar och många tusen kuvert. Han berättar om urvalet: allt det finlandssvenska intresserar, kultur, ledare, personnotiser och dödsannonser.

Alli Häggman sitter med saxen i högsta hugg, Birgit Backström ringar in intressanta texter med penna. Man håller sig ajour, men betalningen är det lite si och så med. Urklippsverket har inte statlig betalning. Sysselsättningsterapi, men även ett arbete.

Anita Ingvall klipper och klistar in dödsannonser, det finns säkert över 50 000 dödsannonser som inte är sorterade.

Joan Harms diskuterar med några nöjda kunder. Veronica von Essen från Steineskolan söker material om Esplanaden för ett skolarbete. Arkivchef Kaj Duncker håller på med Muntra Musikanters historia.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet