Hoppa till huvudinnehåll

Skolan ger en negativ bild av Afrika

Tanzania
Tanzania Bild: Kirsi Vähäsöyrinki drömmen om ujamaa

När vi i skolorna talar om de afrikanska länderna låter det ofta som att invånarna där inte kan göra något bra på egen hand och att de behöver vår hjälp. Det här är fel mot eleverna, eftersom de kan få en förvrängd bild av världen. Särskilt fel är det mot de elever, vars föräldrar har afrikansk bakgrund.

- I historia har jag lärt mig till exempel att förr i tiden var det slaveri och att de fortfarande har ganska mycket kriser och så. Det säger en 13-årig flicka, vars mamma är finlandssvensk och pappan har afrikansk bakgrund. Hon vill vara anonym.

Sägs det något om varför det är så där?

- Inte som jag kommer ihåg, det är mest bara att de säger att de behöver hjälp.

Flickans 10-åriga bror säger att han egentligen inte har lärt sig något om de afrikanska länderna i skolan, men att han får samma budskap om elände via hjälporganisationer som besöker skolan.

- Unicef kommer varje år och säger att de behöver hjälp och är fattiga och behöver mat och pengar, säger han.

De här syskonen har en pappa från ett afrikanskt land och vet därför att livet i Afrika också kan vara allt annat än misär. Men det hjälper inte när de vet att klasskamraterna inte vet att det är så.

- De ser kanske ner på afrikanerna, för det enda de vet är att de inte har pengar och att vi måste hjälpa dem. Jag och min bror har familj från ett afrikanskt land, men de har inte någon som kan berätta att allt de hör inte alltid stämmer, säger 13-åringen.

Så även om de här syskonen vet att skolans världsbild inte alltid stämmer, så är det många andra som tror på den.

- Det är jättedåligt, speciellt om man fortfarande är liten och går i lågstadiet. Då kommer man också när man växer upp att ha det här i minnet: att de inte har det så bra där, säger flickan.

"Gammaldags syn på Afrika"

De här syskonen är inte de enda som har upplevt att de finländska skolorna, antingen medvetet eller omedvetet lär ut att vi är bättre än de.

- Vad jag har märkt är att det finns många lärare som har en gammaldags syn på vad Afrika är, säger Fred Dervin som är professor i mångkulturell utbildning vid Helsingfors universitet.

Han säger att han har pratat med många lärare som verkar ha förutfattade meningar om de afrikanska länderna. Det här kan ha en negativ effekt på elevernas identitetsbildning.

- När lärare talar om Afrika och har så negativa uppfattningar om vad Afrika är, så det är jättefarligt för barn som har föräldrar som kommer från Afrika. De kan ganska snabbt börja tänka att de kanske inte är lika bra som alla andra när man talar negativt om halva deras identitet, säger Dervin.

Man borde lära barnen redan från början att det är en annan kontinent och man gör saker på ett annat sätt - men det är inte alltid en dålig sak.
10-årig pojke

Ny läroplan lovar bättring

I värdegrunderna för den nuvarande läroplanen står det bland annat att man ska "slå vakt om den kulturella mångfalden" men också att "Grunden för undervisningen är den finländska kulturen" "i växelverkan mellan" "den nordiska och europeiska kulturen". Eller med andra ord en uppdelning i ni och vi.

Men i utkastet till den kommande läroplanen verkar det som att "vi och ni-tänkandet" har suddats ut. Det står bland annat att "utbildningen bygger på det mångskiftande finländska kulturarvet som har formats och formas fortfarande genom växelverkan mellan olika kulturer".

Så betyder det här att skolorna nu kommer att bli mera globala i sitt tänkande? Vi frågade undervisningsråd Christina Anderssén från Utbildningsstyrelsen som sitter i arbetsgruppen för den nya läroplanen.

- Det är vår strävan absolut, att det ska bara vara vi. Det är ingen skillnad varifrån man kommer. I de här grunderna som vi nu håller på att utarbeta så har vi nog försökt vara mera globala än så här. Vi begränsar oss inte till Europa, utan det är nog fråga om hela världen, säger Anderssén.

Den nya läroplanen träder i kraft 2016, men för att det ska bli någon förändring i skolornas syn på världen behövs det också en attitydförändring.

- Vi skriver läroplanen för att den ska följas av alla lärare. Men det är alltid upp till varje lärare hur man sedan lyfter fram olika saker. Så det kräver att man har fortbildning. Och så är det fråga om hela skolans verksamhetskultur, hur man diskuterar de här sakerna inom skolan och att man faktiskt har funderat över det. Annars blir det bara något som inte syns i skolans vardag, säger Anderssén.

Också Fred Dervin har svårt att tro att det räcker med att förnya läroplanen.

- Jag har sett planen och jag tycker ganska mycket om en del saker de skrivit. Men problemet är att lärarna inte kommer att förstå vad det här betyder. De är inte utbildade i de här koncepten och idéerna. Så vår avdelning till exempel har ett viktigt jobb. Vi måste verkligen berätta för lärarna och våra studerande vad det här innebär och hur man kan genomföra idéerna.

"Mäktiga negerstater"

Samtidigt finns det fortfarande mycket som borde suddas ut i våra läroböcker. Forskaren Pia Mikander från Helsingfors universitet har läst igenom flera hundra finländska och svenska läroböcker från åren 2005 till 2010. Och hon har hittat en hel del som hör till en förfluten tid.

- I en finlandssvensk historiebok, som jag tror var tryckt 2006, så talas det om mäktiga negerstater. Men det är bara för att nämna ett uttryck, egentligen har man lyckats städa bort direkt rasistiska uttryck. Däremot har man fastnat i en ganska gammal världsbild när man ska förklara vad livet går ut på i dag, till exempel i Afrika, säger Mikander.

Enligt henne är den genomgående trenden i läroböckerna att svaret på världens problem väntas komma från väst. Man förväntar sig till exempel inte att någon från Afrika ska kunna förändra världen, säger hon.

- Vi har haft träff med läromedelsförlagen och berättat om de här grunderna, så att de kan börja sätta sig in i innehållet och göra läromedel där det här tänkesättet finns, säger Christina Anderssén från Utbildningsstyrelsen, som hoppas att förlagen tar läroplanen på allvar.

Och den 10-åriga pojken har också förhoppningar inför framtiden.

- Man borde lära barnen redan från början att det är en annan kontinent och man gör saker på ett annat sätt - men det är inte alltid en dålig sak.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes