Hoppa till huvudinnehåll

Bara ett enat Irak kan bekämpa islamisterna

Kurdiska peshmergakrigare nära Kirkuk.
Kurdiska soldater vaktar den över tusen kilometer långa gränsen mot IS territorium. Kurdiska peshmergakrigare nära Kirkuk. Bild: EPA / KHALIL AL-A'NEI peshmerga

Krisen i Irak hotar att splittra landet permanent enligt etniska gränser, menar experter Svenska Yle har talat med. De är ändå eniga om att irakierna fortfarande kan rädda landet. Nyckeln för kampen mot terrorgruppen IS är försoning, då Iraks framtid hänger på landets minoriteter.

Då terrorgruppen IS, tidigare känd som Isis, invaderade Irak i början av juni vek den irakiska armén undan utan att göra motstånd.

En stor orsak till att en total katastrof kunde undvikas, var att de kurdiska Peshmergastyrkorna gick till kamp mot IS.

Det kurdiska självstyrets styrkor säkrade det kurdiska området, och försvarade områden som tidigare hade kontrollerats av irakiska arméns soldater.

IS tog i början av augusti över flera byar av kurdkrigarna, drev hundratusentals människor på flykt och fick många utländska regeringar att reagera.

Peshmergan har nu med ökat amerikanskt luftstöd möjligheter att stå emot IS också på längre sikt, tror John Rydberg på svenska totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

– Att försvara sig mot IS är nog Peshmergan ganska väl lämpad för. Det har att göra med hur slagfältet ser ut. Man strider om städer och byar som är lättare att försvara, men framrycker över öppen terräng. Och i takt med att både USA och regeringen i Bagdad använder flyg mot IS finns det stor möjlighet att stå emot dem.

IS stöds av gamla regeringens fiender

Peshmergan har nu med stöd från amerikanska plan lyckats ta tillbaka områden IS tog över under konfliktens början.

Deras möjliga framgångar har ändå en gräns. Emot sig har kurderna en armé bestående dels av IS och dels av lokala sunnigrupper som gjort gemensam kamp med IS.

– Vi vet så mycket att det är helt avgörande. Det här stödet man har fått från de lokala sunnigrupperingarna. Och det är inte bara lokala stamkrigare, utan också delar av de centrala irakiska militärförbanden, alltså soldater som tjänstgjorde i den irakiska armén. Då man till exempel tog över Mosul tog man också över en styrka på två till tre divisioner, och där har man mycket tung materiel. Artilleri, pansarfordon och så vidare.

Håller ställningarna

Trots det har Peshmergan stått emot IS. Men de kommer knappast att gå till större angrepp, säger Rydberg, då det skulle betyda också andra hinder än en stark fiende.

– En komplikation är, att i städer finns det civilbefolkning. Och är man mer mån än IS har varit om att inte låta civila stå i skottlinjen och alltså potentiellt döda civilbefolkning, då är strid i stad mycket, mycket svårt. Det är också väldigt manskapskrävande. Ska man rycka fram i stad går det åt väldigt mycket folk.

Därför är återtagandet av en miljonstad som Mosul utom räckhåll för de kurdiska styrkorna.

– Om man skulle återta till exempel Mosul, som är en väldigt stor stad, då behöver man samordning mellan Peshmerga-förbanden och reguljära irakiska trupper. Och det pågår ju en politisk konflikt mellan regeringen i Bagdad och den kurdiska regionens självstyre.

Etnisk splittring god jord för islamisterna

Det kurdiska befälet sade på tisdagen att de inte har några planer på att framrycka mot Mosul innan tvisten med den irakiska regeringen är löst.

Uttalandet avslöjar det underliggande problemet bakom krisen i Irak, splittringen som orsakades av den långvariga premiärministern Nuri al-Malikis styre.

Nuri al-Maliki
Nuri al-Maliki anklagas för att ha splittrat landet med oresonlig maktpolitik. Nuri al-Maliki Bild: EPA/ALI ABBAS iraks premiärminister

Framförallt sunnibefolkningen har förfördelats ekonomiskt och förföljts politiskt. Det sunnitiska stödet till IS i norra Irak anses vara ett direkt resultat av al-Malikis styre.

Rydberg menar därför med andra experter att läget i Irak bara kan lösas politiskt. Och nyckelordet för en lösning är försoning. Försoning med det kurdiska regionala styret men framförallt med sunniterna.

Moderat brobyggare

Alla hoppas nu på al-Malikis efterträdare, den nyutnämnda premiärministerkandidaten Haider al-Abadi.

– Haider al-Abadi är från samma politiska parti som al-Maliki, men det är mycket med honom som är annorlunda, säger Lina Khatib, som leder Carnegie institutets Mellanösterncenter i Beirut.

haider al-abadi, iraks premiärminister
Haider al-Abadi (till höger) ska försöka ena landet genom försoningspolitik. haider al-abadi, iraks premiärminister Bild: EPA/ALI ABBAS haider al-abadi

Enligt Khatib verkar Al-Abadi vara rätt person för att leda försoningsförsöket och kampen mot IS.

– Al-Abadi är en politiker med lång erfarenhet och djup kännedom om de irakiska politiska och sociala fälten. Han stöds av al-Malikis parti och han är dessutom känd som en moderat politiker. Det är viktigt då al-Maliki var oresonlig och exkluderade sunniterna och kurderna. Därför ses al-Abadi som en person som kan ena de olika samhällena under en nationell regering.

Svår kamp

Trots ett brett stöd, både bland religiösa och politiska shialedare och flera sunnipolititker kommer al-Abadis kamp inte att bli lätt. Då han bildar regering måste han bygga broar över de djupa klyftor al-Maliki lämnade efter sig.

– Den sortens uteslutande som speciellt sunniterna har levt med är svårt att sopa undan. Al-Abadi måste alltså erbjuda verkliga och meningsfulla möjligheter åt sunniterna att delta i beslutsfattandet om han vill föra tillbaka dem i den irakiska gemenskapen.

Khatib menar att det ännu är möjligt rädda den Irakiska staten genom en försoning med sunniterna, för sunnigruppernas allians med Isis bygger på en gemensam fiende i regeringen al-Maliki. Al-Abadi måste nu kunna övertyga sunniledarna som ställt sig bakom IS att löftena från Bagdad den här gången håller, och att samarbete är ett bättre alternativ än IS.

– Stammarna delar till exempel inte Isis ideologi, och deras sätt att styra tilltalar inte alls stamledarna. Så det här strategiska samarbetet kan brytas. Med rätt politiska krafter är det inte omöjligt, även om det kommer att bli svårt.

Al-Abadi har bara några veckor på sig att presentera en regering och det viktigaste är att hitta rätt partners bland sunnipolitikerna.

– Al-Abadi vet vilken betydelse de lokala sunniledarna i Mosul hade för IS och jag tror han vet vilka sunniledare han måste ge en handräckning. Men också då krävs massvis med arbete och koordinering, både lokalt och i hela regionen.

Lång process mot enat Irak

Khatib säger ändå att det här arbetet knappast bär frukt snabbt och hon får medhåll av Rydberg som påpekar att kurderna inte ska glömmas i försoningsförsöken.

– Jag ser den politiska lösningen som den enda långsiktiga lösningen, men den kommer att ta lång, lång tid att genomföra. Den frågan som ligger närmare i tiden, är om man lyckas med en överenskommelse med det kurdiska regionala styret så att kurderna inte tar det sista steget mot formell självständighet, vilket man hotade med i juli.

Om kurderna skulle utropa sig självständiga och dra sig tillbaka från en gemensam kamp med den irakiska regeringens styrkor mot IS, ökar risken för att IS inte kan besegras i Irak.

Regionalt hot

Rydberg påpekar också att striderna i Irak inte är någon isolerad konflikt, utan är tätt sammankopplad med kriget i Syrien. Det gör lösningen svårare. Rydberg påminner om att föregångaren till IS redan en gång var så gott som slaget i Irak, men fick ett nytt liv i och med inbördeskriget i grannlandet.

– Det som händer i Irak och det som IS har lyckats åstadkomma är ju beroende av situationen i Syrien. Där fick gruppen efter sitt nederlag i Irak 2009-2010 en ny spelplan, de fick tillgång till inkomster, de kunde fortsätta utbilda krigare i verklig strid och inte minst en rekryteringsbas. Man kunde fortsätta den ideologiska kampen och visa att man fortfarande åstadkommer något. Och då kunde man få fler utländska krigare att delta i striderna. Det räcker alltså inte med att lösa problemet i Irak, säger Rydberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes