Hoppa till huvudinnehåll

Vad var det kalla kriget?

Pär Stenbäck
Minister Pär Stenbäck anser att vi fortfarande är långt ifrån ett nytt kallt krig – trots maktkampen i samband med Ukrainakrisen. Pär Stenbäck Bild: Yle/Niklas Fagerström minister pär stenbäck

Vissa menar att risken finns att vi är på väg in i ett nytt kallt krig. Men vad gick alltså det kalla kriget ut på och vilka paralleller kan man dra till nutiden och krisen i Ukraina?

Det kalla kriget var en kraftmätning mellan Sovjetunionen och västvärlden – mellan kommunism och kapitalism. Det utkämpades från år 1945 fram till år 1991, med ideella, politiska och ekonomiska medel. Även Finland fick utstå utpressning.

Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden.

Berlinblockaden blev startskottet

Piloten Johnny Macia
Den amerikanska piloten Johnny Macia invid ett monument för luftbron i Berlin. Fotografiet är taget den 12 maj 2014. Piloten Johnny Macia Bild: EPA/WOLFGANG KUMM piloten johnny macia
År 1948 blev den ettåriga Berlinblockaden ett tydligt bevis på att ett kallt krig hade uppstått mellan de forna allierade. Sovjetunionen stängde ute västmakterna från Västberlin, som efter andra världskriget stod under de västallierades beskydd. Så här rapporterade NRK:s korrespondent:

- Matsituationen är inte livshotande men bekymmersam. Potatis finns inte, blockaden har också satt stopp för leveransen av grönsaker, bröd och annat man tidigare kunde få tag på.

Blockaden var ett faktum efter att västmakterna hade tagit avgörande steg mot att bilda en tysk stat av de egna ockupationszonerna i Västberlin. Sovjets försök att tvinga västvärlden att ge upp sina planer för Västtysklands huvudstad misslyckades ändå i och med en omfattande luftbro av amerikanska flyg, som kom med förnödenheter till västmakterna.

Notkrisen drabbade Finland

President Urho Kekkonen håller nyårstal den 1.1.1958
President Urho Kekkonen berättade i ett tal om den sovjetiska noten. President Urho Kekkonen håller nyårstal den 1.1.1958 Bild: Yle Bildtjänst / Aarne Pietinen. Gamla nyheter. Urho Kekkonen, republikens president.,1958
Finland drogs med i det kalla kriget då notkrisen bröt ut 1961. Det skedde efter att Sovjetunionen sände en not till Finlands regering. Kravet var att omförhandla VSB-avtalet som innebar att Finland skulle hålla sig neutralt i kalla kriget.

Max Jakobson, på den tiden Utrikesministeriets presschef, kommenterade händelsen så här i finlandssvensk radio drygt 20 år senare.

- Det var en varning om att de tendenser som man i Moskva ansåg finnas i västmakternas politik kunde leda till ett farligt läge i Nordeuropa, och därmed kunde bli ett militärt hot mot Sovjetunionen, över finskt område.

Neutraliteten begränsade

Council of Europe, Petro Poroshenko
Ukrainas president Petro Poroshenko talar i Europarådet i Strasbourg i juni 2014. Council of Europe, Petro Poroshenko Bild: EPA/GAETAN MICHEL council of europe
Finlands neutralitet i stormaktskonflikterna höll ändå. Minister Pär Stenbäck säger i dag att det påverkade vårt land på många sätt och begränsade våra möjligheter att fatta nationellt fördelaktiga beslut.

- Vi skulle gärna ha gått med i Europarådet mycket tidigt. Jag kommer ihåg att när jag var i riksdagen på 70-talet så motionerade vi från Svenska riksdagsgruppen redan om den saken och det ansågs nästan vara fosterlandsförräderi. Man fick inte sticka upp huvudet om sådana saker för Sovjetunionen tyckte inte om Europarådet.

Stenbäck tillägger att Finland tillämpade en överlevnadsstrategi.

- Och den lyckades. Det är ju därför också i dag som många i Finland tycker att vi ska hålla kvar vår neutralitet och stanna utanför till exempel Nato. Och många är till och med av den åsikten att vi ska stanna utanför EU.

Kapprustning och kärnvapen

soviet missile
soviet missile Bild: EPA/SERGEI CHIRIKOV soviet missile
Relationerna under det kalla kriget var kyliga, men de ledde inte till öppet krig mellan USA och Sovjetunionen. Perioden dominerades från 50-talet framåt av kapprustning mellan de två stora blocken.

Chefen för Stockholms fredsforskningsinstitut Frank Barnaby menade att det blev en ond spiral där man satsade mer på vapen eftersom motparten också gjorde det.

I samband med Kubakrisen hösten 1962 då USA uppdagade att Sovjet hade byggt kärnvapenbaser på Kuba var världen bara några minuter ifrån ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Men varken USA eller Sovjetunionen vågade skjuta först. Istället inleddes förhandlingar och Sovjet lovade att dra tillbaka kärnvapnen från Kuba samtidigt som USA i hemlighet drog bort missiler i Europa.

Månlandningen

Prestige blev viktigt under kalla kriget, och i sin strävan att vara den ledande supermakten siktade USA på att hinna först till månen. Och landet lyckades den 20 juli 1969.

- Armstrong har vänster fot på månen. Det första steget har tagits på månytan. (...) Det var det första historiska steget, rapporterade kommentatorn i finlandssvensk radio.

På 80-talet fortsatte USA med en livlig militär upprustning vilket Sovjetunionen till slut inte kunde matcha. Istället förändrades landet under Michail Gorbatjovs ledning. Hans liberala politik ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa, som medförde att Berlinmuren föll i november 1989.

Till slut upplöstes hela Sovjetunionen och det kalla kriget tog slut.

- Då blev det en avspänning som vi först inte kunde behärska. Vi visste inte hur vi skulle förhålla oss till den och vi trodde ju länge att Sovjetunionen hade försvunnit, men det här årtiondet har geopolitiken kommit tillbaka, kommenterar minister Pär Stenbäck.

Ökad spänning

Så stormaktsspänningen överlevde i viss mån och har nu trappats upp i och med Ukrainakrisen. Stenbäck är ändå inte beredd att kalla det här ett nytt kallt krig.

- Stormaktsspänningen har alltid funnits där, den har återkommit kan man säga, just i förhållandet mellan Ryssland och Europa och USA, men nu är vi ganska långt ifrån det kalla kriget ännu, kommenterar Stenbäck och fortsätter:

- Det förekommer ganska klart maktpolitiska, geopolitiska spänningar mellan ett Ryssland som har kommit tillbaka så att säga på scenen, men att det skulle leda till en fullkomlig nedfrysning, det tror jag inte på. Och dessutom har Ryssland inte de resurserna som gamla Sovjetunionen hade.

Olika åsikter globalt

Stenbäck betonar också att Ryssland i dag är mer beroende av omvärlden och de globala marknaderna än under kalla kriget.

- Däremot förklarar ju Ryssland sig oberoende av de globala opinionerna. Och det är en ganska intressant sak. Liksom Kina också gör. Man vill stanna utanför den konsensus som finns till exempel om mänskliga rättigheter och demokrati.

Han tillägger att det är en utmaning för väst som vi inte riktigt har kunnat förutse.

- För man trodde ju ännu på 90-talet att den liberala demokratin har segrat globalt, att det fanns ett samförstånd i världen. Men detta samförstånd bryts nog av vissa stater, också vissa BRIC-stater (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) så vi är nog på det viset i en ganska utmanande situation.

Läs också: Historikern Henrik Meinander: Buffertzoner viktiga också i dag

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes