Hoppa till huvudinnehåll

Skyddssymbol i 150 år

röda korset
Internationella Röda Korset i Ukraina. röda korset Bild: EPA/ROMAN PILIPEY röda korset

Det hade på fredagen gått 150 år sedan den första Genèvekonventionen undertecknades och röda korset togs i bruk som skyddssymbol i krig. Men i humanitära operationer är det endast organisationen Röda Korset som får använda emblemet. Bland annat har den ryska biståndskonvojen till Ukraina felaktigt använt sig av symbolen.

Den 22 augusti 1864 slogs det för första gången fast att skadade soldater som slutat strida ska behandlas humant och få rätt till vård. I samma veva antogs en symbol bestående av ett rött kors mot en vit bakgrund som officiell skyddssymbol i krig.

Då det kommer till humanitär hjälp och fredstida verksamhet har organisationen Röda Korset i princip monopol på att använda symbolen. I Finland är det bara försvarsmakten och ett antal vårdstjänster som får använda sig av det röda korset.

Men olovlig användning av symbolen förekommer regelbundet. Till exempel hade en del av lastbilarna som kört från Ryssland med humanitär hjälp mot Ukraina dekorerats med vita flaggor och röda kors.

Röda korsets flagga på rysk humanitär konvoj.
Ett foto taget den 15 augusti visar röda korset på en flagga i den ryska biståndskonvojen. Röda korsets flagga på rysk humanitär konvoj. Bild: EPA/YURI KOCHETKOV konvoj

Enligt Jani Leino, juridisk rådgivare på Finlands Röda Kors, beror det här ändå oftast på okunskap.

– Jag är ganska säker på att de har trott att röda korset betyder humanitär hjälp och därför satt upp flaggorna. Jag tror inte att de försökt låtsas vara Röda Korset eller vetat om att de inte får använda emblemet, säger Leino.

Röda Korsets rätt att använda symbolen som sitt varumärke beror på att organisationen kom med många av de förslagen som togs med i den första Genèvekonventionen. Grundprincipen för användningen av det röda korset är ändå att markera sjukhus, sjukvårdare och skadade i krig.

Icke-religiös rörelse

Trots att symbolen utgörs av ett kors finns det inga direkta kopplingar till kristendomen bakom symbolen. Det är enligt Leino Schweiz flagga som inspirerat det röda korset, eftersom avtalet om skyddssymbolen gjordes upp i Genève och rörelsens grundare Henri Dunant var hemma från samma stad.

– Det är ingen kristen symbol fast många tror det. Till exempel användes röda korset i världens största muslimska land Indonesien. Förstås kommer ju korset i Schweiz flagga från kristendomen, men rödakorsrörelsen är inte religiös på något sätt.

Jani Leino juridisk rådgivare på Finlands Röda Kors.
Jani Leino arbetar för Finlands Röda Kors. Jani Leino juridisk rådgivare på Finlands Röda Kors. Bild: Niklas Evers jani leino

Han berättar också att en av orsakerna bakom symbolens utseende är att ett rött kors är relativt enkelt att fixa fram i svåra förhållanden.

Numera fungerar också den röda halvmånen och den röda kristallen som skyddsemblem. Leino berättar att symbolerna tagits i bruk främst för att respektera de som trots allt läser in religiösa betydelser i emblemet.

– Röda halvmånen användes första gången 1877 av turkiska trupper som krigade mot Ryssland eftersom de associerade emblemet med kristendom. Eftersom vissa tolkat symbolen på det sättet finns det nu alternativ.

Den röda kristallen introducerades 2005 som ett säkert icke-religiöst alternativ till halvmånen och korset.

Symbolen fortsättningsvis stark

I tisdags uttryckte utvecklingsminister Pekka Haavisto oro över att krigets lagar, dit Genèvekonventionerna räknas, inte längre respekteras som tidigare. Det här syns enligt Haavisto bland annat i att 2013 var det dystraste året någonsin för hjälparbetare i världen med rekordmånga dödsfall.

Leino tror ändå inte att respekten för skyddssymbolen och reglerna kring den försvunnit. Bilden av att det är så kan enligt honom ha uppstått via bättre rapportering från kriserna.

– Man ska komma ihåg att röda korset inte automatiskt ger skydd utan bara markerar de som ska skyddas. Jag tror att respekten för konventionerna är ungefär lika stark som tidigare men att media nuförtiden kan rapportera bättre om krigsbrotten, vilket ju är bra.

Leino medger ändå att hjälparbetet blivit tuffare.

– Det är sant att det blir allt svårare att arbeta som neutral hjälparbetare i kriser eftersom polariseringen är så stark. Nuförtiden är man antingen med eller emot någon part, säger Leino.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes