Hoppa till huvudinnehåll

Myndigheterna i USA granskar subprimesektorn

December 2013 var en livlig månad inom bilhandeln
December 2013 var en livlig månad inom bilhandeln Bild: EPA/TANNEN MAURY subprimelån

De så kallade subprimelånen inom bilhandeln väcker massmedialt intresse i USA. New York Times avslöjar i en artikel oegentligheter och personliga tragedier i anslutning till subprimelånen som beviljas personer med dålig kreditvärdighet.

Yle Nyheter skrev om subprimelånen i början av juli och sedan dess har även de amerikanska myndigheterna fått upp ögonen för subprimelånen.

New York Times skriver bland annat om Rodney Durham, en 60-åring som lever på socialstöd och som inte arbetat sedan 1991. Trots det här beviljades han ett lån på över 15 000 dollar för att kunna köpa en begagnad bil. I hans låneansökan står det att han arbetar vid ett sjukhus och har en årslön på 35 000 dollar. Durham säger till New York Times att han sade till bilförsäljaren att han inte arbetat på sjukhuset på mer än 30 år. Durham fick ett lån som han inte klarade av att sköta och banken Wells Fargo har nu tagit tillbaka bilen.

Skyhöga räntor

New York Times granskade för sitt reportage hundratals lånedokument, över hundra fall där låntagaren gått i konkurs och tiotals fall där låntagare stämt en långivare.

Årsräntan på de granskade lånen kunde överskrida 23 procent och lånesumman var vanligen minst två gånger värdet av den köpta bilen. Bilarna var begagnade och ofta i dåligt skick. Tiotals låneformulär innehöll felaktig information om låntagarnas inkomster och arbetsförhållanden. På det här sättet kunde även arbetslösa, personer som gått i personlig konkurs och personer som levde på socialstöd beviljas billån.

Trots de här oegentligheterna är subprimelånen som helhet lönsamma för både banker, bilhandeln och placerare. Inte heller låntagarna brukar råka illa ut – 99 procent av dem klarar av att sköta sina lånebetalningar. Branschorganisationen för konsumtionskreditindustrin i USA framhåller i New York Times att subprimelånen gör det möjligt för fler ur arbetarklassen att skaffa bil, något som kan vara avgörande för möjligheten att få eller behålla ett jobb. Vd:n för organisationen skriver vidare att de skyhöga räntorna är ett undantag – i genomsnitt ligger räntan på kring 7 procent.

Billånen ökar i USA

Bilförsäljningen ökade i december 2013 och till exempel Cadillac ökade sin försäljning med 48 procent,
Bilförsäljningen ökade i december 2013 och till exempel Cadillac ökade sin försäljning med 48 procent, Bild: EPA/PETER FOLEY cadillac

Billånen nådde under våren sin högsta nivå i USA på åtta år. Billånen uppgick till sammanlagt 905 miljarder dollar under det andra kvartalet i år och 22,2 procent av summan var subprimelån. Andelen subprimelån är ändå lägre än före finanskrisen då andelen uppgick till mellan 25 och 30 procent. Billånen är den tredje största källan till amerikanernas skuldsättning. Värdet av bolånen är tio gånger större och även värdet av studielånen överskrider summan av alla billån.

Enligt en ny rapport från Moody’s Analytics utgör subprimelånen inget stort problem. Ett mindre antal konsumenter tar sig vatten över huvudet, men som helhet fungerar branschen bra, enligt rapporten. Betalningsproblemen har enligt rapporten minskat stadigt sedan 2009.

I en nyligen publicerad artikel uttrycker inte heller ekonomitidskriften Fortune någon större oro. Subprimelånen inom bilhandeln fungerar enligt artikeln bra och också de värdepapper som består av tusentals ihopbuntade billån ger bra avkastning till de investeringsfonder som köper dem.

Enligt New York Times finns det ändå analytiker och representanter för myndigheterna som anser att läget är oroande. Den amerikanska finansinspektionen varnade i juni för tecken på ökad risktagning inom branschen.

Samtidigt har justitiedepartementet krävt att biljätten General Motors och Santander Consumer USA förser departementet med dokument och information om beviljade subprimelån och om värdepapperiseringen av de här billånen.

Utredningen handlar framför allt om de här ihopbuntade subprimelånen som säljs till institutionella investerare. Myndigheterna vill enligt New York Times veta om köparna getts tillräckligt med information om kreditvärdigheten hos de låntagare vars lån ingår i de komplexa värdepappren.

Jättelika uppgörelser efter finanskrisen

Liknande utredningar om försäljningen av värdepapperiserade bostadslån före finanskrisen år 2008 har avslutats under det senaste året med resultatet att amerikanska storbanker ska betala miljardbelopp i uppgörelser med myndigheterna.

JP Morgan Chase och justitiedepartementet enades om en uppgörelse värd 13 miljarder dollar i slutet av 2013 och Citigroup gick i juli i år med på en uppgörelse som kostar banken kring 7 miljarder dollar. Bank of America och justitieministeriet är nära en uppgörelse som kostar banken upp till 17 miljarder dollar, rapporterade Huffington Post den 6 augusti.

Läs också