Hoppa till huvudinnehåll

Landskampen mellan Finland och Sverige väcker patriotiska känslor

Sverigekampen, Finnkampen, Ruotsiottelut: landskampen i friidrott mellan Sverige och Finland väcker häftiga och nationalistiska känslor.

Det är något speciellt med en landskamp mellan de så kallade. arvsfienderna Sverige och Finland, påpekar en redaktör 1969.

Män och kvinnor hoppar, springer och kastar, medan publiken hetsar upp sig till extas med minuter och sekunder.

"Ge de jävla vatusvenskarna, säger finlandssvensken när han hejar på blåvitt." Och vem knuffade vem? Hårdare och först?

I ett Sportmagasin från friidrottslandskampen mellan Finland och Sverige på Olympiastadion i augusti 1986 är det publiken som har huvudrollen.

Idrott är ju underhållning, men ibland stjäl åskådarna hela showen.

Läktarna är inte så fulla, men publiken på Olympiastadion med 30 000 åskådare ångar revansch.

Publiken följer bl.a. med 110 meter häck, stavhopp, den storslagna öppningen, stafett 4 x 100 meter. I Tv-nytt får vi veta mera om tävlingarna.

Tiina Lillak kastar ett fint kast och den unga Ringa Ropo hoppar långt.

Sverige går hem med segern i Finnkampen, eller Sverigekampen som man säger i Finland. Men folkfesten lever vidare utanför stadion.

Två år senare, 1988, kör friidrottslandskampen igen igång på Olympiastadion i Helsingfors.

Stefan Randström pejlar läget med de nationalistiska "Hakka päälle"- och "Heja Sverige"-supportrarna och funderar på längdhopparen Ringa Ropos chanser.

1991, är det Finnkampen i Stockholm.

Också 2001 är vi i Sverige, i Göteborg, efter ungdomsrevolterna.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet