Hoppa till huvudinnehåll

Varför vill unga män från Europa kriga med IS?

IS-krigare poserar med flagga i Irak.
IS-krigare poserar med flagga i Irak. IS-krigare poserar med flagga i Irak. Bild: AFP / Lehtikuva jihadist

Den väpnade jihadistgruppen Islamiska staten lyckades locka ungefär 6 000 nya krigare till Syrien och Irak bara i juli. De flesta av dem från närliggande arabländer, men flera hundra unga män från Norden krigar också för IS. Deras motiv för att åka ned är många och starka.

Magnus Ranstorp är terrorismforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm och enligt honom har de som låter sig rekryteras av Islamiska staten ofta ett brett spektrum av personliga motiv. Det kan handla om allt från personliga tragedier som gjort dem mottagliga för påverkan till religiösa och politiska motiv.

Magnus Ranstorp, terroristexpert
Magnus Ranstorp Magnus Ranstorp, terroristexpert Bild: Yle terrorexpert

- Ett ganska starkt argument som de framför är plikten att hjälpa muslimska bröder och systrar som slaktas av exempelvis Syriens president Bashar al-Assad, säger Ranstorp.

Dessutom finns projektet att bygga upp den islamiska staten, kalifatet. Man vill delta i det utopiska samhällsbygget.

- Det fjärde motivet är att det här inte är vilken som helst konflikt, påpekar Ranstorp. Det är del av en domedagsprofetia. Det vill säga att domedagen är nära förestående och geografiska platser i Irak och Syrien omnämns i de här domedagsprofetiorna. Så krigarna har starka motiv att framföra då de åker ned för att delta i detta.

IS lockar både Rambo och Grubblaren

Man kan ju också undra om inte unga män kan ha simplare motiv än så. Exempelvis spänning.

- Ja, den svenska säkerhetspolisen brukar tala om fyra olika kategorier av vägar in i detta, svarar Ranstorp. En kategori är just spänningssökarna, de som är action-orienterade. Men en annan kategori är Grubblaren, som undrar över meningen med livet, svaren på de stora frågorna. Islamiska staten har svar att erbjuda.

Enligt Ranstorp är den fjärde kategorin de som vuxit upp med extrem islamism, där föräldrarna redan omfattat den.

Den femte kategorin är Kontaktsökaren. En person som söker grupptillhörighet och bekräftelse av andra. En enda individ kan förstås tillhöra flera av de här kategorierna.

Grubblaren som blev extremist

Krigare från Västeuropa:

  • Antal rekryterade krigare från Västeuropa bland jihadister i Syrien och Irak är totalt mellan 2 500 och 3 000, eventuellt flera.
  • 80 procent av dem krigar för Islamiska staten.
  • Skyddspolisen räknar med cirka 20 krigare från Finland.
  • Sverige: Åtminstone 80, antalet kan vara det dubbla.
  • Danmark: 100-160
  • Norge: Cirka 50
  • Storbritannien: Cirka 700
  • Frankrike: Cirka 700
  • Belgien: Cirka 350
  • Nederländerna: Cirka 150

Munir Zamir var ingen Rambo när han var ung. Kanske kunde han ha tillhört kategorierna Grubblaren och Kontaktsökaren.

Zamir föddes funktionshindrad till en invandrarfamilj i London och var ung på 1980- och 90-talen. Han hade knappast platsat som krigare, men i övrigt kämpade han med många av de frågor som unga muslimer i västvärlden kämpar med nu.

- Jag hade stora problem med att hitta min identitet och min tillhörighet, säger Zamir. Jag undrade vem jag skulle vara lojal mot. Samtidigt utsattes jag för en del rasism och diskriminering.

Zamirs föräldrar hade tagit sig till Storbritannien för att hitta en bättre utkomst. Religionen diskuterades inte speciellt mycket. Islam var mest bara en familjetradition.

På 1980-talet hade sovjetiska trupper invaderat Afghanistan. Samtidigt började rika arabländer finansiera moskéer och islamistiska predikanter i västvärlden.

- När vi hörde termer som "jihad" så väcktes lusten till jihad - i meningen att följa religionen och bli mera rättfärdig, berättar Zamir.

Men på köpet kom predikanternas arga berättelse om "oss och dem", om muslimerna och västvärlden.

Zamirs ilska mot orättvisor förvandlades långsamt till hat mot icke-muslimer och mot västvärldens värderingar.

Religion hade plötsligt blivit politik.

Att motverka nät-jihadismen är inte lätt

Munir Zamir tillbringade över ett decennium med att följa olika islamistiska hatpredikanter i England och han ingick i flera islamistiska nätverk.

Sedan började han undra om hans religion verkligen förespråkar så mycket hat, så pass extrema politiska metoder, så extrema sätt att förändra världen på.

Lyckligtvis hann han aldrig begå några brott i ideologins namn.

Numera leder Zamir en medborgarorganisation som försöker motverka rekryteringen av jihadister och extremism överlag. Han talar med unga muslimer i skolor och moskéer, men försöker också nå riskgrupper via sociala medier.

Zamir beklagar att extremisterna tillsvidare är mycket skickligare på att presentera en övertygande historia än vad de mera traditionella muslimerna är. Muslimer måste göra mera för att hitta sätt att motverka extremismen.

Men enligt Zamir behöver muslimer i västvärlden också mera stöd. Exempelvis Storbritannien borde göra mera för att integrera unga muslimer. Islamofobin har snarare ökat än minskat och den driver många längre ut i marginalen.

Läs också:
”Många tror att vi alla vill åka för att kriga"
Extremister hittar varandra på sociala medier
Rekryteringsförsök till Syrien i centrum av Helsingfors
Pentagon: IS är bortom allt vi tidigare sett
Obama godkände övervakningsflyg ovanför Syrien
IS låg bakom norskt terrorhot

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes