Hoppa till huvudinnehåll

Räddningskåren hjälper vid bränder och olyckor

Vad gör brandkåren? Och hur går det till vid en olycksplats? Varför dyker räddningskåren? De duktiga barnen Marina och Sune får bekanta sig med Centralbrandstationen i Helsingfors efter att de räddat två män från drunkning.

Informationsruta

Observera: Nödnumret är nuförtiden 112!

Marina och Sune kastar stenar på stranden nära Flisholmen när de i dimman skymtar en kantrad roddbåt med män i sjönöd som ropar på hjälp. De duktiga barnen springer efter en räddningsboj och en lina från stranden. Den är för tung, och Sune springer för att ringa efter hjälp.

Snabbt kommer räddningskåren och utryckningsfordonen till plats. Det är brandkåren som utför en massa räddningsuppdrag, här kommer räddningsdykare med gummibåt och ambulans med sjukvårdspersonal.

De rådiga barnen får som tack besöka brandstationen med räddningsman Birger Söderlund. Vanligtvis brukar man inte ta någon med sig från en olycksplats, men Marina och Sune får åka med till centralbrandstationen i Helsingfors, en av Europas modernaste brandstationer.

Först bekantar man sig med alarmcentralen, 18 meter under jordytan. Brandstationen får ungefär 1000 samtal per dag. Birger analyser Sunes alarmsamtal. Det är viktigt att informera om allt: vad som har hänt, hur många som är skadade, var exakt olyckan har skett. Och vem man själv är.

Så får barnen se hur man skolar dykare i en simbassäng. När de kan sin sak i simbassängen övar de i det verkliga kallare och mörkare havet.

Barnen bekantar sig med en brandbil och alla verktyg. Mitt under förevisningen går larmet och barnen får se hur en uttryckning går till.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet