Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Alla måste spara i recessionstider

Blanketter
Blanketter Bild: Yle socialbyrå

Detta är en naiv text. Här finns inga analyser om ekonomi, jag har inte läst Thomas Piketty. Jag bara förundrar mig över sparandet. Över att det känns som det alltid är de som har minst som måste spara mest.

I början av 1980-talet spekulerade man på vad bristen på jobb, massarbetslösheten, skulle komma att betyda i framtiden. De mest dystra framtidsvisionerna antydde allt färre jobb för oss människor. De arbetslösa drar sig undan samhället och lever avskilda från sin omvärld och ett produktivt liv:

Och så kom nyåret 1991, Finlands BNP rasar och recessionen är ett faktum. Med massarbetslöshet som följd.

Under recessionen på 1990-talet måste alla dra sitt strå till stacken för nationens ekonomi. I december 1993 var närmare 17 % av Finlands arbetsföra befolkning utan jobb. Nyåret 1993 håller Esko Aho ett nyårstal. Han ser nästan triumferande ut när han redogör för allt som vi alla måste spara in på.

Men när man tittar igenom programmen från 1990-talet och jämför med dagens samhälle känns det som att de som har minst måste spara mest. Då som nu.

De arbetslösa, asylsökande, pensionärerna, psykpatienterna, skolbarnen och de som använder kommunala hälsostationer får dra de största stråen till stacken. I synnerhet barnfamiljernas förmåner sattes under lupp under recessionen på 1990-talet.

Läs mera:

Barn i rutschbana, 1994

Barnfamiljerna skulle spara för allas bästa

Under recessionen på 1990-talet måste alla dra sitt strå till stacken för nationens ekonomi. Men i synnerhet barnfamiljernas förmåner sattes under lupp. Och till förmånerna hörde barnbidraget, som delas ut åt alla.

Klyftorna mellan de fattiga och rika familjerna syntes på socialbyråerna, hälsostationerna, kulturen och ytterst konkret i julhandeln.

Nu lär det vara ekonomisk kris igen. Och vad skall vi spara in på? Jo arbetsplatser försvinner, folk blir arbetslösa, samtidigt skärs avdrag och barnbidrag ner. Skolassistenterna skall bort, de kostar för mycket.

Men lägre skatter bör vi få, så att vi skall kunna konsumera. För att konsumera, det är det enda viktiga just nu?

Men kanske man vill att inkomstklyftorna skall öka? Att de rika skall bli rikare, de fattigare fattiga? För alla kan bli rika, om de bara vill... Kajsa Ekis Ekman säger det rent ut i ETC Vi har aldrig varit rikare – ändå växer fattigdomen

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet