Hoppa till huvudinnehåll

ECB – inga radikala beslut trots allt värre kris

ECB:s huvudkontor i Frankfurt, Tyskland
Mörka moln ovanför Europeiska centralbankens skyskrapa ECB:s huvudkontor i Frankfurt, Tyskland Bild: EPA/ARNE DEDERT ecb:s skyskrapa

Den europeiska ekonomin är på väg in i en helt ohållbar situation. Om inget görs kommer euroländerna snart att ha deflation. Trycket på att Europeiska centralbanken, ECB ska göra någonting ökar hela tiden, men centralbanken verkar vara utan instrument för att lösa den nuvarande krisen.

När Europeiska centralbankens styrande råd samlas på torsdagen har det en viktig fråga som man borde svara på. Vad borde göras för att få fart på ekonomin? Kraven på åtgärder har ökat i takt med att kräftgången i ekonomin fortsätter och inflationen minskar till oroväckande låga nivåer. Dessutom skapar det geopolitiska läget med sanktioner och motsanktioner nya problem, som ytterligare kan bromsa ekonomin.

Ännu i fjol fanns en liten ljusning i tillväxten inom eurozonen, men siffrorna för andra kvartalet i år i eurozonens tre största ekonomier, Tyskland, Frankrike och Italien var deprimerande. Bruttonationalprodukten sjönk i alla tre länder. Industriproduktionen i eurozonen stampar på stället enligt de nyaste siffrorna för augusti.

Deflationen rycker allt närmare

Prisutvecklingen har varit svag och inflationen i eurozonen var i augusti nere i 0,3 procent, mot 0,4 procent i juli. Det kan tyckas som en liten förändring, men den innebar i praktiken ett nytt steg på vägen mot deflation. Med tanke på ECB:s eget inflationsmål går utvecklingen åt helt fel håll. Målet är att hålla inflationen nära, men under 2 procent.

Deflation

Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker

Deflationen anses farlig därför att ekonomin kan hamna i en ond spiral

När priserna sjunker förväntar sig konsumenter och företag att de fortsätter att sjunka och skjuter upp konsumtion och investeringar

Deflation gynnar långivare och drabbar låntagare

Deflationen ökar den reala skulden, medan inflationen minskar den

Just nu är inflationen drygt en och halv procentenhet under målet. Enligt ECB:s egna prognoser kommer inflationen att ligga på 1,4 procent år 2016. Vägen till inflationsmålet är alltså långsam.

Nya åtgärder förbereds

Vid ECB:s penningpolitiska möte i början av juni sänktes styrräntan och på mötet i juli utannonserades nya åtgärder som är tänkta att öka bankernas likviditet. De lanseras om ett par veckor och då kan bankerna ansöka om långfristiga krediter till en låg ränta. Julimötets beslut var en lättnad på marknaden, men skapade samtidigt förväntningar om fler åtgärder som kan få hjulen att rulla.

Nästa steg väntas vara ett program där ECB köper så kallade paketerade företagskrediter (ABS). Meningen är att göra det lättare för små- och medelstora företag att omvandla icke-likvida företagskrediter till likvida värdepapper. ECB väntas berätta att ABS-krediterna lanseras, men detaljerna ges senare. Marknadsbedömare anser att ECB först vill se hur besluten från julimötet utfaller.

Europeiska centralbanken har under den ekonomiska krisens gång tappat sitt viktigaste penningpolitiska vapen, styrräntan. Med återkommande försiktiga räntesänkningar har räntenivån närmat sig golvet och den punkt då man inte längre kan sänka räntenivån. Den viktigaste styrräntan ligger nu på 0,15 procent. Utrymmet för en räntesänkning är minimalt och effekten av en sänkning till noll är oklar.

ECB:s chefdirektör Mario Draghi
ECB-bossen Mario Draghi ECB:s chefdirektör Mario Draghi Bild: EPA/ARNE DEDERT ecb-chef

Draghis lugnande besked

Alltid behöver en centralbank inte fatta beslut eller vidta konkreta åtgärder för att påverka ekonomin. Ibland kan det hjälpa att högsta chefen bara snackar. För drygt två år sedan höll ECB:s chefdirektör Mario Draghi ett tal där han sade att ECB kommer att gör ”vad som helst som krävs” för att rädda euron. Det var en så kraftig signal att marknaden trodde på honom. Räntorna sjönk och marknaderna lugnade sig.

ECB meddelade senare att man planerar liknande kvantitativa lättnader (QE) som Federal Reserve (FED), Bank of England och Japans centralbank hade infört för att lätta på penningpolitiken. ECB har ännu inte tagit i bruk dessa ”direkta monetära transaktioner”, men de ligger i verktygslådan. ECB är den enda stora centralbank som inte har infört QE.

Tanken är att ECB kan köpa krisdrabbade euroländers statsobligationer. Frågan är kontroversiell eftersom det finns ett uttryckligt förbud för ECB att direkt finansiera stater. Men centralbanken kan alltid köpa statsobligationerna indirekt från marknaden. Ännu har ECB inte bedömt att läget är så svårt att man skulle inleda köpen. Marknadsbedömare anser att de kan komma någon gång i slutet av året eller under nästa år.

Vad kan man då vänta av torsdagens penningpolitiska möte? De flesta analytiker är överens om att
- ECB inte rör styrräntan,
- ECB ger mer information om ABS-krediterna,
- ECB:s råd försäkrar att man följer med situationen och reagerar om det behövs.

Finanspolitisk stimulans

Vid centralbankschefernas årliga träff förra månaden i Jackson Hole i USA överraskade ECB-chefen Mario Draghi än en gång. Han sade att ECB:s förtroende har minskat när det gäller att nå inflationsmålet. Därför efterlyste han en ”tillväxtvänlig” finanspolitik inom eurozonen. Det här har tolkats som Draghis motsvarighet till ”Abenomics”, Japans nuvarande ekonomiska politik som har fått namnet efter premiärministern Shinto Abe.

I praktiken vill Draghi ha en finanspolitisk stimulans från länder som har sina offentliga finanser i gott skick. Det betyder framför allt Tyskland, men också Frankrike och Italien kunde ingå i stimulanspolitiken. Draghi vill ändå att länderna skall genomföra strukturella reformer på arbetsmarknaden och inom näringslivet.

Draghis utspel har tagits överraskande väl emot bland ekonomiska experter. Men det finns ännu inga konkreta planer, utan enbart lösa idéer.

Räntebesked från ECB torsdag 4.9.2014 klockan 14.45.

Läs också:
Varaktig stagnation i ekonomin?
Japans ekonomi på väg uppi

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi