Hoppa till huvudinnehåll

Känsliga barn behöver förstående vuxna

dagisbarn
Marina Enström försöker se alla barns behov på daghemmet. dagisbarn Bild: YLE/Annika Löfgren semigradskys daghem

Daghemsgården kryllar av barn vid niotiden på morgonen. Femåringarna tvistar om hur man får ner frisbeen från trädet. De yngre barnen far runt med skottkärror och trehjulingar. Någon drar i barnskötarens jackärm, en annan gråter. Här gäller det att ha många ögonpar och människor med förmåga att se bakom beteendet.

En av dem som ser ut att kunna det här är barnskötaren Marina Enström på Munksnäs småbarnsskola i Helsingfors.

- Mitt viktigaste jobb på dagis är att iaktta och försöka se alla barns behov. Det gäller särskilt de känsligare barnen som inte alltid är så lätta att tolka.

Behöver lugn och ro

Marina Enström förstod relativt nyligen att hon är en högkänslig person. Det är den amerikanska psykologen Elaine Aron som myntat begreppet högkänslig i början av 90-talet, men först nyligen har man börjat tala om det hos oss.

Högkänsliga personer har ett känsligare nervsystem än genomsnittet. De tar in fler sinnesintryck från omgivningen och bearbetar dem ofta djupsinnigt. De berörs av musik och konst. Högkänsliga kan ha ett behov att dra sig tillbaka och fundera över saker och ting. Risken för överstimulering är stor - samtidigt som känsligheten gör de här personerna extra kreativa, empatiska och analytiska.

- Jag ser att många barn här på dagiset också är högkänsliga. De har ett större behov av lugn och ro och att man lyssnar på dem och diskuterar saker som hänt, säger Marina Enström.

Olika personlighetstyper

Ett dagis har alla de ingredienser som stressar en högkänslig person: tempo, buller, intryck och konflikter. Hur klarar man sig på dagis som högkänslig?

- Därför är det så bra att det också i personalen finns högkänsliga som kanske bättre förstår barn som liknar dem själva. Jag känner att jag har väldigt mycket att ge. Barnen behöver se olika personlighetstyper.

70 procent av de högkänsliga är introverta och många av barnen är av den lite blygare sorten. Det kan bli jobbigt i ett samhälle som värdesätter förmågan att stå på sig och armbåga sig fram. I Kina och Japan beundrar man däremot den eftertänksamma typen. Där är högkänslighet ett trumfkort, menar Enström som minns hur hon själv som barn ofta fick höra att hon inte borde vara så blyg och att hon borde våga mer.

- Jag kände ofta att det är något fel på mig.

Undvik överstimulering

Särskilt känsliga barn som växer upp i en förstående omgivning, där de får vara just så känsliga och försiktiga som de är, blir välmående vuxna. Nina Stark, som är styrelsemedlem för de Högkänsliga i Finland rf, säger att det viktigt att förebygga överstimulering hos känsliga barn. Ofta handlar det om att låta barnen vänja sig gradvis vid nya situationer och att se till att de får tillräckligt med tid för att smälta intryck. Och det kan vara bra att begränsa antalet aktiviteter på kvällar och helger.

- Man ska inte försöka härda barnen och lära dem genom att utsätta dem, utan hellre skydda dem från alltför mycket intryck.

Både Marina Enström och Nina Stark jobbar för att högkänsligheten ska bli mer känd och förståelsen för det här personlighetsdraget större.

Inställningen viktigast

- Sedan man började tala om högkänsligheten i Finland för ett år sedan, har många blivit oerhört lättade över att få höra att det inte är något fel på dem, säger Nina Stark. För de vuxna gäller det att få barnen att förstå att deras känslighet är en fin egenskap som man inte ska jobba bort.

- Det viktigaste är inställningen till de känsliga barnen. Att vi på dagis och hemma visar att barnen får vara just som de är, säger Marina Enström.

Hör mer om högkänsliga barn i Familjeliv, Radio Vega lördag 6.9 kl.9:03 och måndag 8.9 kl.11:03.

Läs också

Familj

  • Hajbos sommarlovs-tips till dig som gillar spel.

    Roliga mobil-spel som funkar var än du är i sommar.

    Letar du efter enkla mobilspel som passar bra att ha i mobilen när man chillar på stranden, ligger i hängmattan, sitter i baksätet på bilsemesterresan eller bara flyr undan regnet...

  • Vi vill ha färre barn, senare i livet

    Vi vill hitta den perfekta partnern och leva ut vår ungdom.

    Vi vill hitta den perfekta partnern och “leva ut vår ungdom” innan vi ens tänker på barn i dag. Att förstföderskornas ålder stiger, och fler önskar sig färre barn har inte enbart att göra med recessionen. Det handlar om en större kulturell förändring som rotat sig i oss.

  • “Vänta med att planera syskon”

    Tätt mellan syskonen är dåligt både för barn och föräldrar.

    Max två år mellan barnen, tycker de flesta finländare att är perfekt. Men liten åldersskillnad mellan syskonen är förknippat med både skilsmässa, kortare livslängd, autism och schizofreni.

  • Hotet om skilsmässa kan vara början på något nytt

    Går relationen ännu att rädda eller är det dags att gå?

    Tiden efter jul- och nyårshelgerna är högsäsong för skilsmässor. När går relationen ännu att rädda och när är det dags att börja dela på gafflarna?