Hoppa till huvudinnehåll

Skadegörare går ofta fria

Ett collage av sönderslagna glasdörrar, fönster busshållplatser
Skadegörelse drabbar både skattebetalare och försäkringstagare. Ett collage av sönderslagna glasdörrar, fönster busshållplatser Bild: Yle/Patrik Skön och Johan Lindström radar 050914

Polisen klarar sällan av att reda ut skadegörelse. I nästan åtta fall av tio går gärningsmännen fria.

- Skadegörelsefall är besvärliga. Oftast sker de på natten och det finns inga ögonvittnen. Polisen får dessutom anmälan med dröjsmål. Med de här utgångspunkterna är det utmanande att klara upp brott, säger kriminalkommissarie Jouni Niskanen på Helsingfors polisinrättning

I fjol fick polisen in över 43 000 anmälningar om skadegörelse i hela Finland, 9 500 av dem reddes ut. Utredningsprocenten är högre när det handlar om allvarlig skadegörelse, då reds fyra fall av tio ut. Skadegörelse är en väldigt heterogen typ av brott. Bland de tiotusentals fallen finns allt från klotter på tåg, sönderslagna busshållplatser till sönderskurna märkeskläder i butiker.

Kriminalkommissarie Jouni Niskanen berättar om en av de mer underliga brottsserierna i huvudstadsregionen. En person rörde sig i centrum och kastade sörja på kvinnor som var klädda i aftonklänning. I media döptes han till ”mönjamannen”. Attackerna skedde i närheten av universitetsområdet ofta i samband med akademiska festligheter. Polisen kom honom på spåren efter en brottsanmälan och då erkände han dåden.

Men i många fall går skadegörare fria.

(Pälsföretagare Turkishuolto Valtonen) Sönderslaget fönster i Helsingfors
(Pälsföretagare Turkishuolto Valtonen) Sönderslaget fönster i Helsingfors Bild: Yle/Patrik Skön sönderslaget fönster

Slumpmässiga brott

Polisen i Helsingfors får årligen över 8 000 anmälningar om skadegörelse. Det finns sällan någon regelbundenhet i brotten. Att hitta trender i den brokiga skaran är svårt, men Jouni Niskanen lyfter fram två fenomen: klotter och attacker mot bilar.

- I Helsingfors förekommer skadegörelse som riktar sig mot privatbilar med jämna mellanrum. Ett tiotal bilar kan sparkas eller skråmas under en och samma kväll. Men när vi sedan har analyserat attackerna mot bilar så har vi inte hittat något motiv eller någon ideologi bakom dåden. Det är tydligt att gärningsmännen agerar väldigt slumpmässigt. Vi har fått frågan om det är en viss sorts bilar som angrips, men svaret är nej, säger Niskanen.

Svårt att reda ut

Förutsättningarna för att reda ut skadegörelse är ofta dålig eftersom det saknas vittnen och spår efter gärningsmännen. Men Niskanen anser att det är värt att göra en brottsanmälan.

- Polisen ska reda ut alla fall, det är avsikten. Ofta tvingas utredningen avbrytas eftersom det saknas ögonvittnen eller bilder från en övervakningskamera. Men fallen glöms inte bort, säger Jouni Niskanen.

- Om någon grips för motsvarande handlingar senare kan polisen återvända till gamla brottsanmälningar och se om det går att koppla ihop dem med den person som har gripits. I synnerhet klottrare har en egen handstil och då de blir fast kan vi komma andra dåd på spåren. Därför är det meningsfullt att göra en brottsanmälan. Den hjälper också polisen att hålla koll på vad som händer i samhället, säger han.

Sten vid glassplitter vid busshållplats
Sten vid glassplitter vid busshållplats Bild: Yle/Patrik Skön radar 050914

Veckosluten bråda tider

Till området för Raseborgs polisstation kommer det in anmälan om skadegörelse regelbundet. Veckosluten är en orolig tid. Svenska Yle frågade hur ofta de klarar av reda upp fallen.

- Om det är så att offret inte har ett hum om vem förövaren är så är det svårt att gå vidare. I synnerhet om det inte handlar om en stor egendom. Då prioriteras utredningen lågt. Oftast läggs den ner om några veckor, säger överkommissarie Mats Lagerstam, enhetschef för polisen i Hangö, Raseborg och Ingå.

Ledtrådar behövs

Utan ledtrådar är det ett hopplöst uppdrag att hitta gärningsmän. Kameraövervakning kan ge viktiga tips, även om den inte heller klarar av att fånga allt som sker.

- Har fastighetsägaren till exempel bildmaterial där förövaren förekommer är det lättare att komma underfund med vad som har hänt. Det är också så att ju högre belopp det handlar om, desto mer resurser lägger vi på fallet. Men det finns ingen viss summa som får oss att jobba mer eller mindre med utredningen.

Överkommissarie Lagerstam tror att människor slutar anmäla fall om skadegörelse till polisen eftersom få tror att det lönar sig. Statistiken stöder uppfattningen. Ännu 2011 anmäldes 54 743 fall av skadegörelse och lindrig skadegörelse till polisen. Två år senare har de minskat med över 10 000. Att skadegörelsen skulle ha minskat i samma takt är osannolikt.

- Det är dåligt om folk tror att det inte lönar sig att kontakta polisen, säger överkommissarie Lagerstam.

Lappad dörr på Hertonäs metrostation
Lappad dörr på Hertonäs metrostation Bild: Yle/Patrik Skön radar 050914

Sprängda postlådor

I Borgå har det framtill början av augusti kommit in 174 anmälningar om skadegörelse, i Lovisa är motsvarande siffra 46. Utredningsprocenten i Östra Nyland är ungefär samma som i övriga landet. Åtta skadegörare av tio påträffas aldrig.

- Det skulle vara bra om vi kunde utreda hälften av fallen, men fallen är till sin natur svåra att reda ut. Förutom att det sällan finns vittnen så ligger brottsplatserna utomhus och spåren efter gärningsmännen försvinner ganska fort, säger kriminalkommissarie Leif Malmberg vid Östra Nylands polisinrättning.

Postlådor som sprängs och graffiti är de mest allmänna former av skadegörelse i Borgå och Lovisa. Klotter kan låta som en tämligen ofarlig företeelse, men räkningen kan bli överraskande hög.

- Slår någon sönder ett stort skyltfönster talar man om kostnader på tusentals euro. Men att putsa graffiti kan kosta upp till tiotusen euro. Att putsa klotter kan vara väldigt besvärligt och kräva mycket sakkunskap och tid. Då blir räkningen också hög, säger han.

I fjol kom det fler fall av skadegörelse till polisens kännedom, så utveckling går i rätt riktning. Men Leif Malmberg tror inte att man kan dra för långtgående slutsatser av dessa siffror. Känslan av ansvar för det gemensamma är inte speciellt stark.

- Det verkar som om människor ibland ser allmän egendom som ingens egendom. Och man inser inte att man orsakar skador som någon betalar. Sist och slutligen är det ändå någon som betalar det i form av skatter och försäkringsavgifter, säger han.

Läs också:
Hur mycket kostar skadegörelse i din kommun?

Krossade fönster blir dyra för företag

Läs också