Hoppa till huvudinnehåll

Resistance through existence

Lärare protesterar mot att israeliska soldater vägrar släppa dem förbi vägspärren
Principfasta klasslärare. Lärarna vid Cordobaskolan ger inte upp inför de israeliska soldaternas nycker. Lärare protesterar mot att israeliska soldater vägrar släppa dem förbi vägspärren Bild: Nanette-Marie Forsström hebron

Du vet hur det känns att gå igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen. Du köar, blir svettig, hamnar balansera väskan och datorn på ena armen medan du försöker få av dig bältet med andra. Så piper den arma metalldetektorn ändå, och du måste backa tillbaka. Det sägs att det görs för säkerhetens skull, men samtidigt känns det förnedrande. Skyldig tills motsatsen bevisats. Tänk dig att måsta göra det varje dag då du ska till eller hem från jobbet.

När ett land är under militär ockupation, är din kropp, ditt sinne och dina känslor också ockuperade.

Det här är vad palestinierna som bor i centrum av Hebron måste gå igenom varje dag, då hela området är omringat av israeliska vägspärrar. Ett gäng kvinnliga lågstadielärare beslöt ändå att det får vara nog. Sedan sjutton år tillbaka har de vägrat gå igenom metalldetektorn, och lyckats få ett officiellt lov av den israeliska armén. En frihet som de dagligen får kämpa för.
Läraren Samia Al-Jaberi vid Cordobaskolan i Hebron
Klassläraren Samia Al-Jaberi Läraren Samia Al-Jaberi vid Cordobaskolan i Hebron Bild: Trine Straume Fjeldmann samia al-jaberi

- Varje dag har jag problem där, fastän jag visar upp mitt tillstånd. Om soldaterna inte släpper igenom oss, måste vi lärare klättra över stenar och våra kläder blir helt nedsmutsade. Det är inte så här en lärare ska anlända till skolan. Det stjäl vår värdighet, och jag tror det är det de vill, berättar läraren Samia Al-Jaberi vid Cordobaskolan i Hebron.

Också många av barnen måste gå igenom två israeliska vägspärrar för att ta sig till skolan. Idag beslöt sig soldaterna för att söka igenom alla elevernas väskor.

- Jag lär våra elever att behålla sin värdighet. De har tagit vårt land, men de kan inte ta vår värdighet. Det är svårt, och det känns som att vi befinner oss i ett fängelse.

Idag stod vi igen där. Minuterna gick, vi ringde otaliga samtal. Vi människorättsrapportörer vet vad reglerna är, lärarna vet och soldaterna likaså, men det hjälps inte. Den befälhavande soldaten har bestämt sig för att inte följa beslutet om att släppa lärarna förbi vägspärren. Han är kanske högst 20 år gammal, och han hör till dem som är lägst i rang, men just här är det han som bestämmer. Efter en dryg timme har rapportörsmaskineriet slutligen gjort sitt, och soldaten öppnar den så kallade humanitära porten vid sidan om vägspärren för lärarna.

- Vi vann idag igen! säger Samia och ler, trots att hennes arbetsdag igen har fått en oönskad förlängning.

Soldat kontrollerar elevers skolväskor i Hebron
Israelisk soldat kontrollerar elevers skolväskor vid checkpoint 56 i Hebron Soldat kontrollerar elevers skolväskor i Hebron Bild: Nanette-Marie Forsström hebron

Ovissheten om hur det kommer att gå just idag är kanske det värsta. Varje dag ser jag Samia gå igenom vägspärren vid Shuhada Street, som delvis är stängd för palestinier, och jag ser tröttheten och uppgivenheten i hennes ögon.

- För att utbildningen ska bli bättre här i Palestina, måste ockupationen upphöra. När ett land är under militär ockupation, är din kropp, ditt sinne och dina känslor också ockuperade. Om du blir sjuk, kontrollerar ockupationen ifall du kan få medicin eller inte. Om du vill utbilda, kontrollerar ockupationen också det.

Samia Al-Jaberi ser ändå hopp i att så många palestinier åker utomlands för att studera.

- Ockupationen behöver inte utbildade människor, och därför förstör den utbildningen. Ibland lyckas den, men nuförtiden har folk tillgång till information. Det är utbildningen som kommer att förändra vårt land, men det tar tid. Utvecklingen går långsamt.

Texten är skriven i samarbete med Chris Venables.

Om skribenten

Nanette-Marie Forsström är volontär inom ramarna för det internationella människorättsprogrammet EAPPI, som i Finland koordineras av Kyrkans Utlandshjälp. De åsikter som EAPPI-volontärerna framför är personliga och representerar inte nödvändigtvis värdorganisationens (Kyrkans Utlandshjälp) ståndpunkt.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes