Hoppa till huvudinnehåll

Karlebyregionen ska bli litiumprovins

Kelibers "karta" över provborrningarna som har gjorts vid Syväjärvi. Plattan är marken, pinnarna visar hur borrhålen går, de röda markeringarna visar var man hittat bra malm.
Kelibers "karta" över provborrningarna som har gjorts vid Syväjärvi. Plattan är marken, pinnarna visar hur borrhålen går, de röda markeringarna visar var man hittat bra malm. Kelibers "karta" över provborrningarna som har gjorts vid Syväjärvi. Plattan är marken, pinnarna visar hur borrhålen går, de röda markeringarna visar var man hittat bra malm. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist provborrningar

Gruvbolaget Keliber vill skapa en litiumprovins i Karleby, Kaustby och Kronoby. Miljösidan är smått skeptisk. Bland annat utreds hur gruvorna skulle påverka vattendragen och Karlebys enda kungsörnar.

Vd Olle Sirén räknar med att börja bryta malm i Ullava i Karleby redan inom några år. Bara i år har Keliber kört 4,5 kilometer borrkärnor till kontoret i Kaustby. I dem syns litium som gröna eller röda formationer.

- Jag hoppas vi börjar dagbrott här 2017 ungefär, säger vd Olle Sirén om Länttä i Ullava.

Karta över litiumfyndigheter i Mellersta Österbotten
Området innanför det svarta strecket är Geologiska forskningscentralens uppskattning om litiumfyndigheter. Karta över litiumfyndigheter i Mellersta Österbotten Bild: Keniber länttä

Men det finns några krux på vägen. Keliber har vetskap om litium som räcker för ungefär tio års produktion. Finansiärerna kräver fyndigheter för minst 15 år.

Borrkärnor som analyseras på Keliber i Kaustby.
Delar av borrkärnor som väntar på analys på Keliber i Kaustby. Det gröna är litium. Borrkärnor som analyseras på Keliber i Kaustby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist borrkärnor

Kommer ni att lyckas hitta det?

- Säkert, säkert, det är lätt. Men vi behöver lite pengar att borra runtomkring hela litiumprovinsen. Men det ser lovande ut, säger Sirén.

Vem har 80 miljoner?

En annan sak är finansieringen. Det behövs mellan 80 och 100 miljoner euro för att få igång brytning i Ullava och en produktionsanläggning i Kaustby. Pengarna ska troligen komma från utländska finansiärer eller via börslistning.

Nu jobbar de sju anställda på Keliber med att övertyga eventuella finansiärer. Högvis med papper skrivs och kilometervis med borrkärnor sågas itu och skickas till analys.

Delar av borrkärnorna bevaras på Keliber. Bolaget måste kunna bevisa att stenarna verkligen existerar och att finansiärerna inte satsar sina pengar i luftslott.

På laboratorium i Karleby reder man ut varför en del av det spodumen som bär litium är rött, och varför en del är grönt. Keliber har redan gjort provbrytningar i Länttä och har ett miljötillstånd som är i kraft.

Kungsörnens bostad

Karleby stads oro gäller för tillfället vad gruvindustrin kan betyda för vattendragen. För fyra av områdena som nu utreds finns en teoretisk chans att leda allt vatten till Köyhäjoki i Kaustby.

- Det vill Karleby stad att man gör. För vi vill inte alls ha avfallsvatten av någon typ i Ullavanjoki, säger miljöchef Michael Hagström.

Orsaken är att Ullavanjoki är det enda vattendraget i Karleby som enligt kartläggningar är i utmärkt tillstånd.

- Det är kanske det mest värdefulla vattendrag vi har i Karleby.

Även om vattnet leds via Köyhäjoki kommer det så småningom ut i Perho å och till Karleby den vägen. Men där är vattenströmmarna större och tål mer.

På ett av områdena häckar också kungsörnen.

- Men kungsörnen verkar ha fyra eller fem träd som den har reserverat för boende. Frågan är om de alla är lika mycket värda. säger Hagström samtidigt som han påpekar att örnen är väldigt skyddad och den enda i hela Karlebynejden.

En av fyndigheterna finns under en liten sjö.

- Så det handlar om tömning av sjön, och när gruvdriften slutar så har man i så fall en liten djupare sjö.

Programmet har varit på utlåtande, och enligt Hagström flöt det in rätt så kritiska kommentarer.

- Så det blir nog en hel del utredande för Keliber.

Miljö mot sysselsättning?

Blir det då alls någon litiumprovins? Enligt Hagström verkar ärendet gå framåt och många ser nyttan i form av sysselsättning.

- På miljösidan förhåller vi oss närmast smått skeptiskt. Vi har förståelse för att projektet går framåt, men kommer att bevaka det strängt.

Enligt Olle Sirén skulle dagbrotten genast innebära kring 100 nya arbetsplatser i regionen. Inom tranpsort, brytning och produktionsanläggningen.

Enligt Hagström handlar de här frågorna om en öm balansgång.

- Finland ligger ju risigt till så vi borde få nya näringar. Det här är en obehaglig prövning där vi igen har sysselsättning kontra miljöns kvalitet.

Karleby, Kina och Zimbabwe producenter?

Litium har traditionellt använts inom glasindustri och keramik. Sedan det första laddningsbara batteriet kom 1991 har användingen ökat rejält. Sirén tror på ännu mer behov av litium i takt med att elbilarna blir fler. Litium används också till batterier till
mobiltelefoner, datorer, gräsklippare, dammsugare, elcyklar, elskotrar och för att lagra solenergi.

År 2008 köptes Keliber upp av norska Nordic Mining. Några år senare, 2012, fick Keliber ett kapital på fyra miljoner euro. Bland annat gick tio privatpersoner från regionen ihop och satte in kapital som ska räcka till så många provbrorrningar att de stora finansiärerna vågar komma med.

De största producenterna av litium finns i Australien, Kina och Zimbabwe när det gäller den sort som också finns i Karlebyregionen. För den litium som kommer ur saltsjöar är från Chile och Argentina de största producenterna.

Miljökonsekvensbedömning pågår nu för delar av Länttä, Syväjärvi, Outovesi, Leviäkangas och Rapasaaret. I Emmes har Keliber inte inlett någon process. Orsaken är att fyndigheterna ligger under sjön. Då är ett dagbrott omöjligt om man inte torrlägger sjön.

Läs också