Hoppa till huvudinnehåll

Generalplanen tryggar Vasas utveckling

En del av Vasas generalplan som godkändes av Högsta förvaltningsdomstolen.
En del av Vasas generalplan som godkändes av Högsta förvaltningsdomstolen. En del av Vasas generalplan som godkändes av Högsta förvaltningsdomstolen. Bild: Yle/Joni Kyheröinen vasas generalplan

Ett massivt projekt har nu rotts i land. Vasas generalplan godkändes av fullmäktige i december 2011 och nu, nästan tre år senare, har Högsta förvaltningsdomstolen gett grönt ljus.

Planläggningsarkitekt Harri Nieminen är givetvis en nöjd man. Hela 95 procent av planen godkändes.

Planläggningsarkitekt Harri Nieminen
Harri Nieminen Planläggningsarkitekt Harri Nieminen Bild: Yle/Joni Kyheröinen planläggningsarkitekt

- Nu har vi för första gången en generalplan som täcker hela staden. Utgående från den här utvecklas staden i åtminstone 20 år, säger Nieminen.

Det rör sig om ett område på cirka 100 kvadratkilometer med 1,5 miljoner kvadratmeter bostadsvåningsyta. Om 20 år ska det bo 72 000 personer på området, plus 5000 i Lillkyro.

Inget byggande på Vasklot och i Sundom

95 procent av planen fick alltså grönt ljus. Till de fem procent som inte godkändes hör ett planerat bostadsområde på Vasklot och området intill Öjen i Sundom.

På Vasklot är det frågan om ett område längs med Uddnäsvägen. Där besvärade sig en privatperson och Invånarföreningen i centrala Vasa som vill bevara skogsområdet i sin nuvarande form.

- Det planerade byggandet skulle inte ha tagit bort många procent av skogen men så här gick det nu, säger Nieminen.

Längs med stränderna vid Öjen finns sommarstugor. Enligt planen skulle man bygga till lite på området och möjligen också bygga om en del av stugorna till året runt bostäder.

De planerna föll på att Öjen är ett Natura 2000-område och man ansåg att bebyggelsen skulle komma för nära inpå.

Det här betyder inte att Vasa stad gett upp hoppet för områdena i fråga. Vasklot kommer till exempel att gås igenom på nytt när man gör upp en delgeneralplan för området.

Det blev heller inte något av planerna på att bygga hus på Blåbärslandet, cirka fem kilometer öster om centrum. En utvidgning av Vasa golfbana fick också läggas på is.

Men i övrigt godkände alltså Högsta förvaltningsdomstolen generalplanen. Det har varit en lång process och Harri Nieminen hyser inga illusioner om att en så omfattande plan kan drivas igenom utan att någon besvärar sig.

- Alla generalplaner i Finland får åtminstone lika många besvär som vår fick och det blir alltid kvar "vita fläckar" i planen, säger Nieminen.

Diskuterar med de som besvärar sig

Planläggningen diskuterar i mån av möjlighet med de som besvärar sig. Om personerna eller föreningarna inte vill diskutera är det inte mycket man kan göra åt saken.

Ibland når man en lösning utan att behöva ta till domstol. När ett utkast av planen var framlagt fick man in 150 åsikter. När man sedan godkände generalplanen lämnades 16 besvär in till förvaltningsdomstolen.

- Antalet föll till en tiondel eftersom vi diskuterade med folk, säger Nieminen.

Nieminen betonar att den godkända planen inte bara handlar om byggnader. En lika viktig del är de grönområden som planerats in. Med dem vill man säkerställa att invånarna har nära till olika friluftsområden.

Travbanan och järnvägen de stora projekten

Nu när generalplanen är godkänd börjar man göra upp detaljplaner. De största projekten inom en nära framtid är travbaneområdet och Klemetsö och området längs med järnvägen.

Man kan göra detaljplaner utan en godkänd generalplan men processen förenklas om man har en generalplan.

- Om detaljplanen utgår från generalplanen är det inte lika enkelt att besvära sig, säger Nieminen.

Arkitekttävlingen för travbanan avgjordes för en tid sedan och det blev en svensk arkitektbyrå som tog hem segern. Klemetsö och järnvägsområdet är ett område dit stadens centrum kommer att växa.

Planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso vid Institutgatan där bostäder och kontor ska byggas.
Päivi Korkealaakso vid Institutgatan där staden nu ska köpa mark av staten Planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso vid Institutgatan där bostäder och kontor ska byggas. Bild: Yle/Joni Kyheröinen planläggningsdirektör

Längs med järnvägen, börjandes från korsningen Smedsbyvägen - Institutgatan ner mot Allaktivitetsplan, ska staden nu till att börja med köpa mark av staten.

- Det kommer att bli våningshus och kontor. Vi börjar med det som ligger intill järnvägen och sen förflyttar vi oss mot det som i dag är ett industriområde, säger planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso.

Området kring Mjölnaregatan är belagt med ett två år långt byggförbud. Området har en föråldrad detaljplan från 1982 och staden vill förhindra att något som inte passar in i den nya planen byggs där.

Korkealaakso säger att det var väldigt viktigt att få generalplanen godkänd. Som Nieminen säger hon att processen blir snabbare nu.

När börjar man bygga längs med järnvägen?

- Lite mindre infrastruktur kommer vi säkert att bygga redan tidigare men jag gissar på att den stora förändringen sker efter år 2020. Förhoppningsvis får vi igång byggandet på travbanan före det, säger Korkealaakso.