Hoppa till huvudinnehåll

Mer diabetes i världen

Leif Groop forskar i diabetes.
Leif Groop forskar i diabetes. Bild: Christian Andersson diabetes,forskning,leif groop

Några hundratusen finländare är diagnostiserade med diabetes typ två. Ytterligare några hundratusen uppskattas lida av sjukdomen utan att de själva är medvetna om det och kurvan pekar uppåt. Men trots det finns det faktiskt andra ställen på jorden där förekomsten är större än hos oss.


- I Sydeuropa är siffran 12-15%, i Kina och Indien närmare 15% och i mellanöstern 25% så vi klarar oss hyfsat i den negativa statistiken, konstaterar diabetesforskaren Leif Groop, professor vid Lunds universitets diabetescenter och aktiv också här i Finland inom diabetesforskningen.

I Finland är motsvarande siffra 6-8% beroende på var i landet man tittar.

- Men då vi inom ramen för Botnia-projektet, som startade 1990, tittade på förekomsten av diabetes i Närpes så såg vi att det på 15 år skett en trefaldig ökning (från två till sex procent) så vi är ingalunda skyddade här.

Diabetes typ två har spritt sig som en epidemi över världen på bara 30-40 år, konstaterar Leif Groop.

- Vi förbrukar idag 500 kalorier mindre per dag än för 50 år sen. Tidigare skulle barnen t.ex. ta sig till skolan på egen hand och arbetet var mer fysiskt krävande. Samhället har förändrats drastiskt och vi borde komma tillbaka till en livsstil som förbrukar mer kalorier under dagen.

Brist på motion är en riskfaktor vid diabetes. En annan är bilringen runt magen.

Fyra stora röda äpplen hängande på en kvist
Fyra stora röda äpplen hängande på en kvist Bild: Yle äppelskörd

- Det är fetman som styr den massiva ökningen av typ två. Titta på bilder från 1960-70-talet och jämför med 1980-90-talet. På 20-30 år har det skett en fyrfaldig ökning av personer med ett kroppsindex på över 30.

Men den allra största riskfaktorn när man ser statistiskt på diabetes typ två är det att någon annan i familjen har samma sak.

- Generna bestämmer framför allt vem som är särskilt utsatt.

Det var bl.a. på grund av de genetiska kopplingarna som forskningsprojektet Botnia drog igång i början av 1990-talet. Leif Groop var en av initiativtagarna. I projektet började man undersöka genetiken kring diabetes och i takt med att den tekniska utvecklingen därefter gjorde genanalyser enklare och billigare har man under årens lopp kunnat göra både uppföljningar av försökspersonerna likväl som utvidgat undersökningsgrupperna.

Diabetes 1,5 och 3,5

Men diabetes är en sjukdom med många ansikten har det visat sig. Typ ett och två är bara början, på senare år har forskarna sett att det finns betydligt fler varianter än så.
Leif Groop var själv med om att upptäcka varianten LADA, en blandform mellan ettan och tvåan som nu är den tredje vanligaste formen.

- Men sen finns det ännu fler former. Den klassiska typ två kan brytas ner i åtminstone fyra underformer. Vi har ett par projekt på gång där vi försöker få fram en förfinad diagnostik av diabetes.

Bild: iStock.com röda_blodkroppar

Bristande diagnostik

Idag slår man fast diabetes på basen av ett blodprov där blodsockret mäts.

- Det är ungefär som att ställa diagnosen infektionssjukdom på basen av att någon har feber.

Du menar att det är dålig diagnostisering?

- Ja, väldigt ytlig.

Vilka konsekvenser har det?

- Vi har svårt att skräddarsy behandlingen för att vi inte riktigt vet vad patienterna har. Det är först nu som man riktigt börjat få upp ögonen för att vi måste bli bättre på det. Det finns ett antal projekt på gång och vi är involverade i ett par av dem som ju försöker komma fram med en mycket fin diagnostik - det betyder att vi måste mäta lite annat än socker, bl.a. hur mycket insulin kroppen producerar, vissa antikroppar mm.

Mer heltäckande prov i framtiden

Redan om 5-10 år tror Leif Groop att vi kan ställa betydligt mer noggranna diabetesdiagnoser på basen av ett vanligt blodprov.

- Ja, man kunde få utprintat en dataremsa där det står form av diabetes, t.ex. typ 3,5, och rekommendation av medicin samt mediciner som ska undvikas samt prognos över komplikationer. Det sista kan dessutom styra behandlingen till mer förebyggande åtgärder.

Men i väntan på det rekommenderar han att man håller koll på sitt blodsocker. För den som har diabetes typ två i släkten rekommenderar han blodsockerkontroll en gång per år, speciellt fr.o.m. 40-års åldern.

I framtiden kanske vi dock slipper kännas vid sjukdomen nästan helt…

- Jag skulle bli besviken om vi inte hittar orsakerna till både typ ett och två så att det ska gå att bota sjukdomarna.

Helt o hållet?

Ja.

Läs också:
Botnia-projektet i Österbotten
9000 finländare kartlagda
Leif Groop får Äyräpää-priset
Leif Groop om risken med melatonin

Lyssna:
Veckans Kvanthopp i Radio Vega som podcast
Veckans Kvanthopp inklusive musik (30 dagar på Arenan)


Tillägg med anledning av publikfråga (se nedan).

Leder sockerkonsumtion till diabetes typ två?

Läskedrycksfabrik
Läskedrycksfabrik Bild: Yle läskedryck

- Det är ju en del av kaloribomben. Om du går tillbaka till tre deciliters läskflaska och en som är 1,5 liter idag så det är ju otroligt stor skillnad. Och man har funderat om fruktsocker ytterligare kan förvärra det här. Vi tillgodogör oss så väldigt mycket snabba kolhydrater som ger mycket kalorier utan att man egentligen blir mätt.

Men om man då har anlag för typ två, kan en massa socker utlösa sjukdomen?

- Socker ger inte diabetes, men långvarigt intag ger viktökning så det är ju den vägen. Det är ju väldigt ofta man får frågan om socker kan leda till diabetes.

Men du sa här tidigare att man kan ha diabetes typ två fast man är helt smal. Kan då ändå sockret ha hjälpt till att utlösa det även om det inte skapat övervikt?

- I de allra flesta av de situationerna är arvsanlagen väldigt starka, så de spelar större roll än kosten.

Men om arvsanlagen utgör risken och sockret är den utlösande faktorn?

- Jag tror inte att det finns en enda form av diabetes där sockret direkt har en effekt. Indirekt har det ju en stor effekt.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap