Hoppa till huvudinnehåll

Nu går skam på torra land

Hilkka Olkinuora
Hilkka Olkinuora Hilkka Olkinuora Bild: Leena Louhivaara vegas sommarpratare 2012

Ordspråket ”nu går skam på torra land” går tillbaka till mitten av 1660-talet och betyder att skammen är så stor att den flödar över, den väller fram som en flod.

Känslan av skam har varit olika stark under tidens gång. Och det finns de som menar att vi idag igen lever i en tid präglad av skam. Att vi idag lever i ett skamsamhälle.

Skamsamhälle

Det finns inga samhällen som skulle vara helt fria från skam, vi mänskor känner alla skam någon gång. Alla kulturer och samhällen har sina egna regler för vad som är rätt och fel och när en mänska gått för långt över gränsen möter hon skam.

Filosof Hannes Nykänen
Hannes Nykänen Filosof Hannes Nykänen Bild: YLE/ Kim Wiik hannes nykänen

Idag finns det många som anser att vi gått från ett skuldsamhälle till ett skamsamhälle. Prästen och ordbrukaren Hilkka Olkinuora och filosofen Hannes Nykänen är två av dem.

Men stämmer det? Då man ser sig omkring i samhället är skam inte den första tanken som slår en. Är det inte t.o.m. tvärtom? Att vi mänskor skäms väldigt lite idag. Ta bara TV:n som ett exempel. Vi har hundratals program där mänskor till synes utan att skämmas berättar och visar och gör allt, inför TV-kameror. Man tävlar om att få vara med i TV och skäms inte för att skämma ut sig.

Bekämpar skammen genom att överdriva den

Enligt Hilkka handlar det egentligen om att vi bekämpar skammen genom att överdriva den. På samma sätt ser hon den ständiga jakten på lycka och framgång, vår besatthet av att vara framgångsrika och vackra som ett tecken på skam. Den som inte är vacker, lyckad och framgångsrik – hon är en riktig loser.

Filosofen Hannes Nykänen håller med Hilkka om att vi idag lever i ett skamsamhälle. Han menar att det tidigare samhället var mer moralistiskt, vad som var rättvist i sociala termer och hur resurserna skulle fördelas. och inkomstfördelning fanns och u-landshjälp var viktiga frågor som man kämpade för, jag menar, ”Nu vill jag inte säga att mänskor då var moraliskt bättre” förtydligar han. Men det fanns en agenda som inte var helt tokig, mänskor kunde åtminstone relatera till moraliska frågor.

Idag lever vi i ett njutningssamhälle, säger Hannes och njutningar är alltid potentiellt förknippade med ett slags pinsamma saker, som t.ex. sexualitet. Men han nämner också vår mat- och dryckeskultur som ett exempel på en njutning som kan bli pinsam. Skammen blir förstås mer akut i ett hedonistiskt samhälle där folk struntar i moraliska frågor och röstar fast på sina slaktare bara de ger ett slags libidinal känsla, säger Hannes.

Övergången till ett skamsamhälle

Många forskare är väldigt enhälliga om att skammen kom då mammon gjorde sitt inträde som vår civila religion, säger Hilkka. Hon placerar skamsamhällets frammarsch till 1980–talet. Då började man predika lyckandets evangelium, det handlade inte så mycket om att prestera eller åstadkomma vissa resultat utan det blev mer och mer individen som blev utsatt för bedömning
Också Hannes ser att förskjutningen till ett skamsamhälle skedde på 1980-talet.

Vi har fått en slags enhetskultur i politisk mening där vänstern på ett sätt har förlorat sin vitala kraft. Inte så att vänstern som ideologi skulle vara moraliskt riktigare eller att de som röstar på vänstern skulle vara mer ansvarsfulla när det gäller rättvisa och demokrati.

Men Hannes ser en stor fara i att vi idag endast har en kraftig agent, nämligen det neoliberalistiska marknadssamhället, som är förknippat med en tanke om ”köp, konsumera och njut”.

Om mänskor ger sig hän åt njutning så vet du att dem kan du sälja saker åt. Medan det inte är kommersiellt lika sexigt att ha mänskor som är upptagna av pliktkänsla, menar Hannes och tillägger det har att göra med den här högerkulturen vi har att vi har den här skam- och njutningskulturen och som sagt, jag tror inte det är bättre med en vänsterkultur men den balanserar upp den här enögdheten. Så jag tycker om maktfördelning, förklarar Hannes. ”Jag är ohyggligt rädd för den här enögda högerkulturen vi har, inte för att högern i sig är sämre utan för att ensamma är de lika hemska som stalinisterna”.

Ett krävande samhälle

Hannes talar om njutningen som tagit över men Hilkka påminner att vi också lever vi i ett samhälle som kräver mycket av oss. Vi ska inte bara ha roligt, vi skall också kunna brända oss själva, vi ska se på oss själva som en produkt som skall säljas och synas och vi kämpar för synlighet och en plats i rampljuset.

Lyssna på programmet "Nu går skam på torra land"

Det sorgliga är att framgång definieras av utomstående, säger Hilkka. Den inre styrkan eller balansen är ofta borttappad. Det som skulle kunna berätta för oss, att oavsett vad, så det här är jag skyldig dig, det här vill jag be om förlåtelse för, det här kan jag gottgöra, det här skäms jag för och det här försöker jag förbättra. Den som har den styrkan kan stå stadigt och vara människa, menar Hilkka och fortsätter, men den människan är förstås inte en bra konsument. Den människan går inte ut och köper förströelse, tröst eller bekräftelse. Hon är helt enkelt inte kommersiellt gångbar. Därför finns det de som gynnas av att vi mänskor skäms, för fel slags kläder eller fel slags beteende. Då vi inte längre greppar personlig moral eller etik, då köper vi avlater, säger Hilkka. ”Och det är väldigt mycket avlater till salu i dagens samhälle.”