Hoppa till huvudinnehåll

Spotlight: Ingenting är längre hemligt

De vet mer om dig än du själv. De håller ständig koll på vad du gör och med vem du gör det. De är säkerhetstjänster, hackare och bolag som tjänar sina pengar på att samla in och sälja data om dig. Och de ser allt. Om alla.

Ett år efter Edward Snowdens avslöjanden om systematisk massövervakning och myndighetsspionage vet vi att det som tidigare verkade som vrickade fantasier är verklighet. I själva verket är dagens verklighet värre än gårdagens paranoia.

Vi lever en allt större del av våra liv online - uppkopplade på internet dygnet runt, var vi än är, via dator, pekplatta eller smarttelefon. Myndighetskontakter, bankärenden, snack med kompisar - allt det där som för 20 år sedan krävde att man träffades ansikte mot ansikte - sker nu för det mesta elektroniskt via internet, e-post, textmeddelanden, chattar. Det har gjort livet lättare, men samtidigt har vi blivit mera sårbara.

Det kriminella hotet

Hotbilderna avlöser varandra, den ena obehagligare än den andra. Vår kommunikation övervakas av främmande länders säkerhetstjänster. För IT-bolagen är vi handelsvara, och de gör pengar på vår information. Och så jagas vi av brottslingar på internet.

De flesta av oss antar att de här cyberbrottslingarna vet att Herr X eller företag Y har pengar eller något annat som brottslingen vill ha, och att de detaljplanerar sin attack utgående från målet. Men vi har fel.

- I dag slår man inte till mot enskilda personer eller enskilda företag. Man angriper stora servrar, och tar allt som finns där. Alla kunder, alla företag, alla e-postadresser och lösenord. Utan urskiljning. Sedan väljer man bland dem man fått med sig, men det sker först senare, säger den finländska datasäkerhetsforskaren Harri Hursti i New York.

Myndighetshotet

Dessvärre är de kriminella hackarna bara en av de faror som hotar oss. Olika myndigheter och säkerhetstjänster gör sitt bästa för att hålla koll på vad vi gör, var vi befinner oss och vem vi har kontakt med.

Privacy International är en internationell organisation som har arbetat för integritet och mot myndighetsövervakning sedan 1990. De är verksamma i över 50 länder, men högkvarteret ligger i London. Organisationen leds idag av doktor Gus Hosein, som säger att Snowdens avslöjanden bekräftade det som Privacy International länge misstänkt.

-Tidigare sade myndighetsrepresentanterna alltid att vi bara är paranoida. De hävdade att det skulle vara olagligt att genomföra en sådan övervakning, och att det inte ens skulle vara tekniskt möjligt. Men sen kom Snowden, som kullkastade allt det som myndigheterna sagt. Han gav oss de bevis vi har behövt för att kunna säga att övervakningen faktiskt pågår, och att vi måste göra något, säger Hosein.

Enligt Gus Hosein registrerar myndigheterna vem vi varit i kontakt med och var vi varit. Om någon vi känner, eller någon av våra bekantas bekanta, har registrerats som en potentiell säkerhetsrisk, så kommer vi att föras in i samma register och förr eller senare bli utsatta för åtgärder från myndigheternas sida.

En av de organisationer som direkt känner av övervakningen är Amnesty International.

-Vi behandlar dagligen information som kan vara mycket känslig för de personer det handlar om. Utsatta mänskorättsförsvarare, folk som ställer sig upp mot sina egna regimer. Det betyder att vi är mycket medvetna om hur försiktiga vi måste vara när vi behandlar den informationen, säger Amnesty Finlands verksamhetsledare Frank Johansson.

Han berättar att Amnestys brittiska avdelning har startat en rättsprocess mot den brittiska underrättelsetjänsten på grund av deras metoder. Amnesty i Storbrittannien har kunnat påvisa att säkerhetstjänsten gått in i Amnestys interna register och läst organisationens dokument.

Har du sett tecken på att du personligen skulle vara övervakad?

-Jag är medveten om att jag säkert är det. Men det är inget jag tänker på i det dagliga livet. Då skulle jag nog bli fullständigt handlingsförlamad. Jag skulle inte kunna fortsätta arbeta. Jag tror att man måste inse att vad än man gör, så finns det en risk för att den informationen blir offentlig, säger Johansson.

Profileringshotet

Den tredje hotbilden mot oss är de stora företagen som samlar information om oss. För dem är vi inte kunder utan handelsvara.

-Det finns i dag en handfull stora företag i världen som vet mer om oss än vi själva. Facebook kan förutspå när en parrelation kommer att börja eller sluta långt innan de inblandade personerna själva är medvetna om det. Och Google vet utgående från våra internetsökningar otroligt mycket om oss. Och skillnaden mellan oss och Google är att vi kan glömma saker, men Google glömmer inget, säger datasäkerhetskonsult Tomi Tuominen på företaget nSense.

Vi kontaktar Google för att fråga vad de vet om oss, och hur de använder den informationen. Vi får tala med David Mothander i Sverige. Han är Googles talesman i samhällspolitiska frågor i Norden.

- Vi samlar in den information som du som användare väljer att dela med oss. Vi använder den informationen till att kunna erbjuda bättre tjänster till dig. Google säljer inte information och vi lämnar inte över information till tredje part, vare sig det är kommersiella eller som i Snowden-affären polisiära myndigheter, med annat än att vi måste, säger Mothander. Det tvång han hänvisar till är beslut fattade i en amerikansk domstol. Amerikansk av den orsaken att Google är ett amerikanskt bolag.

Men frågan kvarstår - när vi använder Google är tjänsten avgiftsfri. Vad tjänar Google sina pengar på?

-Det vi tjänar pengar på är att utifrån dina vanor anpassa den marknadsföring som du möts av. Vi kan utifrån den sökhistorik som du valt att spara hos oss ge dig bättre svar. Där tjänar vi våra pengar, säger Mothander.

Dataombudsman Reijo Aarnio tycker att Googles profilering och styrning av våra sökresultat är problematiska.

-Vi börjar närma oss en situation där vi är utsatta för manipulation av de här stora aktörerna, säger Aarnio. I och med att bolagen styr det faktaunderlag vi har tillgång till, så påverkar de också de beslut vi fattar.

Ingen är ointressant

Många slår ifrån sig tanken på de faror som lurar på nätet, och säger att de inte har något att dölja. Andra frågar varför någon brottsling eller säkerhetstjänst skulle vara intresserad av just dem som är så små och obetydliga. Dessvärre har de fel.

-Ingen siktar in sig specifikt på dig när den angriper. De stjäl hundratusentals eller miljoner personuppgifter, användarnamn och lösenord. Och sen, när de väl har nycklarna i handen, så är det fritt fram att ta vad de vill ha var som helst, säger Harri Hursti.

Enligt Privacy International fungerar det på samma sätt inom säkerhetstjänsterna. De väljer inte ut dem som ska övervakas, utan de samlar in allt om alla.

-Det är så regeringar tänker i dag. De är så rädda för att missa något att de väljer att misstänka alla. Det leder till att också de små människorna, de som aldrig gjort eller varit i kontakt med något illegalt eller suspekt, kommer att hamna under övervakning. Och förr eller senare kommer de att fastna i myndigheternas nät, säger Gus Hosein.

Hur ska man skydda sig?

Vem som helst kan alltså bli utsatt för brott på nätet, och vi övervakas och profileras utan urskiljning av myndigheter och företag. I klartext betyder det här att var och en av oss borde skydda oss när vi är på internet. Men hur ska vi göra det - för det finns ju ingen allmängiltig lösning?

Joakim Calais, webbutvecklare på Svenska Yle, har funderat på problemet. Hans tips hittar du i artikeln "Så här skyddar du din dator från snokande ögon".

-Det är viktigt att vi inte tror att vi är säkra. Om man invaggar sig i en falsk säkerhet på internet, så kanske man inte alls tänker på vad man gör. Det är viktigt att vara medveten om att man hela tiden är övervakad och att det inte finns något skydd. Då är man också hela tiden uppmärksam, säger Calais.

-Vi måste lära oss av internet-generationen, de som var unga tonåringar i mitten av 90-talet och inte har något minne av en värld utan internet. De har redan blivit bestulna i World of Warcraft, och upplevt att någon hackat deras e-postkonto. De är automatiskt medvetna om riskerna, och kan spontant handla på ett sätt som minimerar riskerna. Vi borde fråga dem hur de skulle göra, säger Harri Hursti.

Tomi Tuominen säger att datasäkerhet är både krångligt och arbetsdrygt. Han liknar en fungerande datasäkerhet vid en lök. Den ska bestå av många lager, och den som försöker ta sig igenom borde helst få tårar i ögonen.

Hur ser framtiden ut?

Illusionen om ett tryggt och fritt internet är nu alltså död, men hur paradoxalt det än kan låta så ökar det våra chanser att undvika de faror som hotar på nätet. För nu vet vi att de finns där.

-Ingenting har ju egentligen förändrats. Nu är vi bara mera medvetna om den värld vi lever i. Är det bättre att världen känns trygg för att man inte vet att det döljer sig monster ute i natten än att världen känns otrygg för att man vet att det finns monster i natten, frågar Harri Hursti.

Men trots att vi nu ser farorna, så betyder det inte att vi automatiskt kan undvika dem.

-Jag vill inte vara någon domedagsprofet, men utvecklingen går i rask takt mot att integriteten som grundrättighet försvinner. Det krävs antingen tekniskt kunnande eller pengar för att bevara den. Så förr eller senare lär det gå så att integritet blir något som bara de rika eller de datorkunniga åtnjuter, säger Tomi Tuominen.

-Å ena sidan har vi den ökande terrorismen, å andra sidan kapprustningen inom myndighetsövervakningen. Om inte proportionen mellan dem är i balans, så kommer vi snart att hamna i en situation där våra invanda västerländska, demokratiska värderingar suddas ut, säger Reijo Aarnio.

Privacy Internationals Gus Hosein ser två mörka framtidsutsikter som vi bör undvika. Men, säger han, vi ser redan nu tecken på dem.

-Det första scenariet är att människor blir rädda för att kommunicera med varandra. De tänker sig noga för innan de interagerar med andra på Twitter, Facebook eller något annat socialt nätverk. Vi sätter munkavle på oss själva av rädsla för att fastna i ett myndighetsnät av övervakning eller bli spårade och profilerade av bolag. Den andra faran är att vi tar vår tillflykt till företagen i en situation där myndigheterna överskrider sina befogenheter. Men ingen kontrollerar företagen, och vi hamnar i en situation där de gör saker mot oss som vi inte kan skydda oss för.

Del två av Spotlight Ingenting är längre hemligt sänds i TV på tisdagen den 23.9 på Yle Fem kl.20.00

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle