Hoppa till huvudinnehåll

Den förutspådda datakraschen vid millennieskiftet

Kommer datorn att stanna? Mikrovågsugnen att kallna? Kärnkraftverk att explodera? Det var med skräck och bävan världen inväntade 2000-talet. Millenniebuggen hotade att krascha alla vitala datorsystem och samhällsfunktioner vid nyåret 2000.

Redan 1995 började man tala om att datorerna inte skulle klara av millennieskiftet. Millenniebuggen, 2000-problemet eller Y2K-problemet avser en brist i datorprogram och datasystem som kunde innebära att datorerna inte skulle komma att fungera för datum efter den 31 december 1999, utan i stället skulle datorerna nollas och sluta fungera.

Buggen berörde dessutom inte bara datorerna utan alla apparater, maskiner och hushållsapparater som hade inbygda datasystem med datum.

Stora summor pengar användes av företag, organisationer och myndigheter över hela världen för att åtgärda problemet och korrigera programmen.

Hösten 1999 väckte också datumet 9.9.99 farhågor, men dagen kom och gick utan problem.

När nyåret närmade sig började människor hamstra mat, pengar och jodtabletter för att kunna klara sig om de värsta profetiorna skulle besannas.

Många företag och myndigheter upprättade kris- och beredskapsorganisationer runt årsskiftet och gjorde sig beredda på det värsta, som att städer skulle bli utan elektricitet och förnödenheter.

Årsskiftet kom och gick utan några större incidenter, kanske på grund av de uppdateringar och det arbete man hade gjort på förhand.

Text: Ida Fellman

Y2K

Akronymen Y2K är av engelskspråkigt ursprung och bildat av Y, för Year, och 2K för 2 Kilo = 2000. Termen "Y2K" myntades 1995 i ett e-postmeddelande sänt av en programmerare från Massachusetts vid namn David Eddy.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet