Hoppa till huvudinnehåll

Invandrarunga påverkas av hårdnat samhällsklimat

En pojke står ensam på skolgården och tittar på när andra barn leker.
En pojke står ensam på skolgården och tittar på när andra barn leker. Bild: Yle/Seppo Sarkkinen utfrysning

Invandrarunga lider oftare av ångest, har mer sällan en nära vän och utsätts oftare för mobbning och sexuellt våld. Detta kan man läsa i en rapport som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort. Samhällsklimatet i allmänhet påverkar skolorna i form av rasism och utanförskap.

Ur THL:s rapport ”Hälsa i skolan” framkommer att invandrarunga ger ett sämre vitsord till skolans arbetsklimat än elever som inte har invandrarbakgrund. De unga känner att de inte får lika mycket hjälp med studierna som andra unga, och de har också en lägre tröskel att prova på tobak, alkohol och droger. Det handlar främst om unga som är första generationens invandrare.

Den allmänna atmosfären påverkar

Anne Matikka på THL är en av forskarna som deltagit i rapporten. Enligt henne påverkar den allmänna debatten om invandringsfientlighet även atmosfären i skolorna.

- Helt säkert syns det i de här ungdomarnas liv och en del av mobbningen handlar också om rasistisk mobbning. Tyvärr syns debatten nog i skolor också.

Forskaren Juha Saarinen vid Försvarshögskolan sade tidigare till Svenska Yle att utanförskap och rasism till och med kan leda till radikalisering. Det kan Matikka inte bekräfta.

- Från våra resultat kan man inte ännu se någon sådan trend och jag tror inte att vår forskning i fortsättningen heller kan visa på det. Det vi ser är att invandrarunga blir mobbade och hotade i större utsträckning än andra unga. Om radikalisering kan man inte säga något utgående från våra resultat.

De unga behöver stöd

Anne Matikka efterlyser mera stöd för invandrarunga i skolorna. Mobbningen inverkar på elevernas hälsa och välbefinnande på flera olika nivåer.

- Det centrala är att förebygga mobbning i skolan och öka delaktigheten. Har man nyligen invandrat kan ens föräldrar kanske inte stöda en på samma sätt som andra elevers föräldrar. Då måste skolan kompensera och stöda de här unga mer.
Matikka påminner ändå om att alla unga med invandrarbakgrund inte har problem. Speciellt de som fötts i Finland som barn till invandrare har nödvändigtvis inte desto mer problem än andra unga.

- Vi måste komma ihåg att bland invandrarunga finns det väldigt många som mår bra och som inte har specialbehov. Men har man bott i Finland en kortare tid och kanske flyttat hit i en ålder då man är känslig och ännu utvecklas är det självklart stressande för den unga. Då är problemen förståeliga och aldrig den ungas eget fel.

I rapporten har man tagit med svar av elever som går på årskurs 8 och 9. Tanken är att följa med utvecklingen i nya rapporter i framtiden – hittills har hälsan hos unga med invandrarbakgrund inte undersökts mycket i Finland.