Hoppa till huvudinnehåll

"Skolan borde locka fram passionen hos barnen"

Tolkis skola i baracker.
Tolkis skola i baracker. Bild: Yle/Fredrika Sundén tolkis skola

Utöver de mögliga väggarna i dagens skolor borde också undervisningen totalsaneras, anser läraren Maarit Korhonen.

Det är måndag morgon i klass 3B. I klassen finns barn av alla de slag. De alldeles vanliga, de som har inlärningssvårigheter och koncentrationssvårigheter och så några särbegåvningar. Någon är klient hos barnskyddet medan någon annan flyger på semester till New York.

Så här beskriver Maarit Korhonen klassrumssituationen i en bok som kom ut för en par år sedan. Skolans fel? heter den. Hon har jobbat som lärare i över 30 år och menar att vi blundar för realiteterna. Nu är hon ute med en ny bok där hon den här gången går åt utbildningen som enligt henne är från stenåldern trots att samhället har förändrats enormt.

Vakna, skola! heter hennes nya bok. Utöver de mögliga väggarna i många av dagens skolor borde också undervisningen genomgå en helsanering anser hon. Barnen lär sig ingenting och metoderna är uråldriga. Vakna! uppmanar hon oss alla med en krävande men samtidigt inspirerande och humoristisk röst.

Passionen viktigast

Jag åker iväg till Åbo för att följa med hennes utbildning och hennes tankar om en framtida skola. Det var här den första skolan i Finland grundades och det är här många inspirerande, nya tankar fortfarande tycks finnas.

Jag kommer in i Maarits klass där pulpeterna ersatts av kontorsstolar och runda bord. Här finns soffor och gympabollar att sitta på. Varje barn har sina utmaningar och det gäller för läraren att känna till dem så bra som möjligt och ge redskap och hjälpmedel till den enskilda för att på bästa sätt stödja barnet.

- Vår uppgift är att hjälpa barnen att hitta passionen. Varje barn borde ha någonting som hon eller han brinner för.

Maarit Korhonen vill att undervisningen utgår från passionen.

- Om jag får en grupp barn som är passionerat intresserade av dinosaurier till exempel, så kan vi studera dem i några veckor. Teckna, måla, skriva och berätta om dem. Matematik, modersmål och historia kan lätt kopplas ihop med dinovärlden.

Vad händer med allmänbildningen?

Många har sagt till Maarit Korhonen att de är oroliga över vad som händer med allmänbildningen i en sådan här skola.

- Men vad är allmänbildning? Är det verkligen det att vi vet att gräsanden är en dykand och att bonden Lalli mördade biskop Henrik på isen på Kjulo träsk år 1156. Allmänbildning är något mycket mer.

Maarit Korhonen ger alla sina elever nior eller tior i proven.

- Får en tredjeklassare en sexa är det mig det är fel på. Då har jag inte lyckats helt enkelt och barnet har inte lärt sig allt och ändå går vi vidare. Vi kan inte gå vidare med undervisningen om inte alla hänger med.

Enligt Maarit Korhonen tycker varje sjätteklassare att skolan är tråkig. Svarar de så, så har skolan misslyckats. Utan passion kan man inte lära sig.

På min tur i bildningens Åbo träffar jag professor Alf Rehn under en kvick lunch. Han fnyser åt snacket om passion.

- Jag har en fjortonåring där hemma och skulle vi följa passionerna skulle det bli Big Brother och Idols. Barnen måste lära sig mycket mera: plugga, läsa, anstränga sig! Utan kunskap kan kreativiteten inte frodas.

Alf Rehn menar att det absolut inte är något fel på utantillinlärning. Kunskapsinlärning är inte lätt och mysigt. Att nöta in kunskap är slitsamt och monotont och dagens barn saknar totalt självdisciplin.

- Skolans uppgift är att blåsa in kunskap som luft i en ballong, förklarar han. Luften pyser ut och ballongen sjunker ihop. Så är det med kunskap också. Den tenderar att pysa ut med tiden. Men tittar du på ballongen ser den inte likadan ut längre. Den har blivit mycket mer elastisk och rymmer mer luft nästa gång. Det är inget fel med herbarium och utantillpluggning, tvärtom.

Barn är inte kreativa

Nu kommer vi in på Alfs specialområde kreativitet och jag sväljer min soppa fel då han dundrar vidare.

- Barn är inte kreativa. Inte ett dugg kreativare än vi vuxna! Jag satt och ritade rymdmonster tillsammans med en tioåring. Han lyckades rita fyra ynkliga monster och jag kom fram med ett hundratal. Jag har nämligen läst och tittat på sience fiction i 30 år. Jag vet massor om rymdmonster för jag har pluggat om dem. Det behövs massor med kunskap för att en hjärna ska kunna vara kreativ.

Tvångsinlärning, passion och kreativitet

Alf springer vidare och jag blir kvar vid lunchbordet. Kanske just den här mixen kan vara någonting för framtiden funderar jag. En krävande skola med högt till tak. Jag blir kvar och grubblar över rymdmonstren. Inte var det väl någon som krävde att Alf Rehn skulle plugga science fiction? Det gjorde han för att han var så intresserad och då han var intresserad så kom kunskapen av sig själv. Men hur är det då med matematik? Finns det någon som brinner för det av sig själv eller är det skolan som ska tvinga barnen att lära sig matematik på en viss nivå för att sedan kunna bli passionerade av det? Kanske just det! Man ska inte underskatta tvång. Tvångsinlärning, passion och kreativitet. Är det kanske det som är framtidens recept för en bra skola?

.

Läs också