Hoppa till huvudinnehåll

Kallt och vått: Skidäventyret

Fjällmiljön är majestätisk och får skidturen att kännas som ett stort äventyr. Samtidigt är miljön också farlig, så det gäller att vara försiktig. Jag ska dela med mig av några utrustningstips för skidäventyr i fjällen.

När vi var i Kebnekaise var risken för lavin överhängande, därför var vi noga med snösäkerheten. Vi valde rutten noga, så att vi kunde undvika områden som kunde rasa. Trots att lavinsändare är något som främst friåkare använder så är de bra att ha i Kebnekaise. Snöspade och sond var givetvis också med.

Att skida uppför ett brant fjäll med pulka efter sig är väldigt svettigt. Många tror att det enda vettiga klädvalet är ett modernt skalplagg. Visst har det sina fördelar, men i kalla förhållanden är det inte det bästa. Hård köld får de fina membranerna att frysa till en isskorpa. Ett bättre klädval kan vara väl impregnerade bomullsplagg. De släpper igenom fukt och håller vind. Underställen jag använder i fjäll är givetvis merinoull. De är slittåliga och värmer trots att de är våta.

Hård köld

Jag skulle kunna skriva en hel novell om skidor men jag ska vara kortfattad. Skidor är det som gör ett skidäventyr till ett skidäventyr. Skidorna jag använde på Kebnekaise var samma som jag använder för det mesta hemma i Finland då jag skidar på is eller i vildmark.

I Finland har vi en viss förkärlek för djupsnöskidor. De är över två meter långa och breda som backhoppningsskidor. Visst är de bra i djup snö men de är otympliga i tät skog eller teknisk fjällterräng. Jag har aldrig köpt egna. Mitt skidval är något man ofta ser i Sverige och Norge - fjällskidor. De bär tillräckligt bra för att man ska klara djup snö, de skär skaren och de är lätta att styra i svår terräng. Mina skidor har full stålkant och fiskfjällsbotten. Fiskfjällsbottnen är lyxig eftersom den gör att man inte behöver kämpa med vallor - det får jag göra tillräckligt med andra skidor. För att få ypperligt grepp i uppförsbackar brukar jag ha korta stighudar med. I Kebnekaise märkte jag att fullånga skulle ha varit bättre då man har en pulka efter sig.

Kebnekaise

Mina bindningar är 75 mm tretaggade gammaldags telemarkbindningar. Visst finns mera moderna BC-bindningar men de är inte i min smak. 75 mm bindningarna är simpla och de isar inte igen. Visst är det svårare att hitta kängor till sådana nuförtiden, men det är värt besväret.

Termosen är alltid med på tur. Oftast har jag hett vatten i den. Då behöver jag inte ta fram fältköket när jag ska ha en snabb lunch. Jag tar min termos med hett vatten och häller det rakt i den frystorkade maten. Och så får jag samtidigt en kopp te.

Termosar får en hel del smällar på tur. Därför har jag modifierat min termos på följande vis: jag tog ett gammalt liggunderlag, skar en bit som passar runt termosen, skar en rund bit som passar bottnen, virade silvertejp kring hela härligheten och så fick jag en bättre termos! Den håller värmen ännu längre och är mera stryktålig.

Ha en god tur!

Text: Tom Nylund.

Yle Fem söndagar kl. 19.00, (repris lördagar)

Läs också

Nyligen publicerat - Yle Fem