Hoppa till huvudinnehåll

Säkerhetstänket sprider sig långsamt i försvarsmakten – Yle granskar olyckorna

Collage med pressklipp.
Collage med pressklipp. Bild: Yle, Olycksutredningscentralen grävnavet

Olyckor och nära ögat-situationer sker ofta inom Försvarsmakten, men något heltäckande register över de här händelserna finns inte. Yle Nyheter har därför granskat den information som finns tillgänglig för att ge en bild av vilken typ av olyckor som sker inom det militära.

Anmälningar till Nära ögat-registret


För att göra det möjligt att jämföra 2014 med tidigare år har antalet anmälningar räknats per månad. Grafiken visar hur många anmälningar i snitt har gjort per månad för de olika åren.

Försvarsmakten utgår själv från att mörkertalet är stort. För varje allvarlig personskada räknar de med 600 nära ögat-situationer. 2013 gick försvarsmakten in för målsättningen ”noll olycksfall”. Ett led i det här var att förbättra rapporteringen av farliga situationer.

Egentligen börjar historien ändå 2005. Skjutlägren i Rovajärvi i Rovaniemi är legendariska och har deltagare från olika håll av Finland. För granatkastartrupperna är det här en av beväringstidens viktigaste övningar. För ett granatkastarkompani från Björneborg avslutas ändå decemberövningen mardrömslikt. Deras granatkastare exploderar, en beväring avlider och fem skadas allvarligt.

Granatkastaren som exploderade i Rovajärvi 2005
Granatkastaren som exploderade i Rovajärvi Granatkastaren som exploderade i Rovajärvi 2005 Bild: Olycksfallsutredningscentralen rovajärvi
Övningen gick ut på att avfyra nio 120 millimeters granater på en minut. De sex första granaterna avfyrades normalt men sedan skedde en dubbelladdning. Granatkastarna laddas från mynningen och nu laddades en ny granat trots att den gamla ännu inte hade avfyrats.

Farliga situationer med dubbelladdningar har uppstått tidigare och nu kallades statliga Olycksutredningscentralen in. 2007 presenterar centralen ett dokument på 169 sidor som går igenom händelseförloppet, vad som gick fel och rekommendationer för hur försvarsmakten kan minska risken för att liknande olyckor ska hända igen.

Bland rekommendationerna finns att tillsätta en enhetlig säkerhetsorganisation och att effektivera ”undersökningen av olyckor, analys av tillbud och förande av statistik”. Till Olycksutredningscentralens uppdrag hör att följa upp olyckorna och se hur rekommendationerna förverkligas. Av de fem områdena med rekommendationer gällande Rovajärvi-olyckan har försvarsmakten uppfyllt två. Tre områden är fortsättningsvis under arbete, sju år senare.

- I det här fallet tror jag att den långa tiden beror på att praxis ändras långsamt i en stor organisation. Att få alla med på noterna är också sitt eget projekt. Så kan det också vara att de här rekommendationerna är lättare sagda än gjorda, säger Kai Valonen, ledande utredare vid Olycksutredningscentralen.

Säkerhetsinformationen ännu inte samlad

Pressmeddelanden om farosituationer, 2010 framåt

Incident Antal
Bilolycka 32
Vådaskott 19
Granatexplosion 8
Övriga nära ögat-situationer med vapen 8
Patroner i lägerelden 4
Övrigt 12

Dessutom sex stycken pressmeddelanden om beväringar som dött. En avled av hjärnhinneinflammation, en fick ett sjukdomsanfall och i de övriga fallen nämns inte dödsorsak. Flera av dem är formulerade att polisen inte misstänker brott.

Trots rekommendationerna från 2007 finns det fortsättningsvis inget enhetligt register där olyckor och farosituationer inom försvarsmakten samlas på ett ställe. Yle Nyheter begärde därför ut protokollen över alla tjänstgöringsbrott som har behandlats i domstolarna. Dessutom har vi gått igenom försvarsmaktens pressmeddelanden och delar av försvarets ”Nära ögat”-register.

I och med att de olika enheterna rapporterat väldigt varierande är det inte möjligt att få en helhetsbild av läget eller att till exempel jämföra olika brigader med varandra. Mörkertalet är också stort. Därför lyfter vi här upp exempel på hurdana incidenter som har inträffat. Alla den här typens fall ska bort om försvarsmakten vill nå målsättningen om noll olyckor.

Allvarlig skottskada på farlig övning i Syndalen

Platsbeskrivande skylt över övningsområdet i Syndalen i Hangö.
Syndalen Platsbeskrivande skylt över övningsområdet i Syndalen i Hangö. Bild: YLE / Robin Lindberg övningsområde
Våren 2009 händer det som inte borde få ske. En grupp värnpliktiga vid Nylands brigad utför för första gången en evakueringsövning med skarpladdade vapen. Ett lätt maskingevär, 7,62 KvKK 62, används. Vapnet är säkrat med avfyras trots det av sig självt då en av de värnpliktiga bär iväg med det. Kulan träffar en annan av de värnpliktiga, går igenom hans lunga och förstör delvis två revben. Han opereras och överlever men får bestående men. Läkarutlåtandena beskriver skadan som mycket allvarlig.

I rättegångsprotokoll konstateras att geväret har ett typfel och att det kan avfyras av sig själv. Centralkriminalpolisens experter når också samma slutsats. Försvarsmakten har tidigare registrerat flera tekniska problem med samma vapentyp.

Två stamanställda döms för händelseförloppet. I hovrättens beslut läggs skulden på vapnets tekniska egenskaper och inte de stamanställdas oförsiktighet. På grund av bristerna i samband med övningen döms båda ändå för tjänstgöringsbrott av oaktsamhet. Straffet lyder 30, respektive 20 dagsböter. Den skottskadade värnpliktige får 20 000 euro för smärta och lidande samt 5 000 euro för kosmetisk skada.

Vapentypen är fortfarande vanlig idag, men är under avveckling.

Villkorligt fängelsestraff för granatolycka

En granatkastarövning utanför Helsingfors. Övervakaren placerar eldställningen på fel ställe och ser inte till att skjutområdet är röjt. Med den ena granatkastaren avfyras två skott utan problem, men den tredje granaten träffar en björk i närheten och exploderar. Tre beväringar skadas. Tingsrätten dömer tre av de ansvariga, varav en får ett 40 dagars villkorligt fängelsestraff.

I samband med en militärövning i Kajana slumrar en kanonjär vid ratten, kör i diket och skadar fyra av sina passagerare. Kanonjären uppger själv att han på grund av en övning inte har fått de sex timmar vila som säkerhetsreglementet kräver. Han har även påtalat detta till sina förmän. Omständigheterna gör att kanonjären frias och då det inte går att bevisa hur lång nattvila han fick frias också de överordnade.

Flera olyckor beror också på handgranater. I fjol förlorade en beväring ett finger i olycka och flera andra har skadats i andra liknande olyckor. Enligt försvarsmaktens pressmeddelanden är det i snitt två gånger per år som handgranaternas tändsats exploderar i handen på en beväring. I februari 2014 uppdaterade försvarsmakten säkerhetsföreskrifterna för granatövningar för att försöka minska de här olyckorna.

Skadorna i det militära behöver inte bara uppstå från vapen och fordon. År 2011 anfaller en överstelöjtnant en gardesjägare, vrider dennes hand och trycker knäet mot dennes skulderblad. Resultatet är att gardesjägarens axel vrids ut led. Överstelöjtnanten döms till 30 dagsböter för misshandel och missbruk av tjänsteställning. Dessutom döms han att betala 1 000 euro för sveda och värk.

Tingsrätterna har också flera gånger behandlat hörselskador. Vanligen beror de på vapen som har avfyrats för nära andra människor men också orsaker förekommer. En värnpliktig blev döv på ena örat efter att en annan värnpliktig stoppade in spetsen av ett buntband i örat på honom. Skadeståndet blev 9 801 euro. Bedömningen var ändå att staten inte kunde ha förutspått situationen och därför landar räkningen hos gärningsmannen.

Säkerhetsarbete pågår

Arbetet med att sprida säkerhetstänkande inom Försvarsmakten har ändå börjat ta fart. Så kallade tillbudskort delas nu ut åt alla som rycker in och på dem kan man enkelt rapportera om nära ögat-situationer.

Olli Ohrankämmen
Olli Ohrankämmen Olli Ohrankämmen Bild: Yle/Malin Ekholm ohrankämmen
- Det viktigaste är att man måste få in information om olyckor och farosituationer, säger överstelöjtnant Olli Ohrankämmen som leder projektet som har som uppgift att utveckla säkerheten inom Försvarsmakten..

Den informationen ska sedan användas för att bättra på de rutinerna och den ska också tas i beaktande när man gör riskanalyser. Enligt Ohrankämmen har mottagandet varit varierande. En del upplever först att alla säkerhetsaspekter gör arbetet svårare och långsammare.

- Det är fortfarande en attitydfråga. Vi är inte riskmedvetna utan riskbenägna och det är det här vi måste förändra, säger han.

Nästa sommar ska man enligt planerna ta i bruk ett nytt datasystem där alla nära ögat- och farosituationer lätt ska kunna hittas. Det sker i så fall nästan tio år efter olyckan i Rovajärvi och åtta år efter att Olycksfallsutredningscentralen påtalade bristerna inom Försvarsmakten.

Yle Nyheters granskning av säkerheten inom det militära fortsätter på måndag.

Var tredje värnpliktig använder farligt vapen

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes