Hoppa till huvudinnehåll

Sommarstugan lockar året om men myndigheterna säger nej

Paret Rosvik ville bo vid havet året runt. De hittade sitt sommarparadis vid Sidlandet i Malax och köpte det. Men att få tillstånd att bo där året om var lättare sagt än gjort.


Kommunen inte ville ge tillstånd till året om boende på en sommarstuga. Det hjälpte inte att stugan var vinterbonad. Det dröjde fem år innan de fick tillstånd och då var villkoret att paret inte fick ha några fordringar på kommunen. Det hade paret heller inte. Vatten- och avloppssystem sköter de helt själva.

Sidlandet.
Naturen och lugnet lockade Åvalls till skärgården. Sidlandet. Bild: Yle/Matti Palmu sidlandet

- Hade vi haft barn i skolåldern hade kommunen nog sagt nej, tror Håkan Rosvik. Men till all lycka var barnen utflugna, för skolskjutsarna hade blivt dyra för kommunen.

Hillevi Rosviks syster Sonja Åvall och dennes man blev också förtjusta i Sidlandet och hittade en perfekt stuga en bit längre bort på Sidlandet. De upplevde samma tillståndsrumba och samma löfte om kravlöshet gentemot kommunen.

- Man får betala betydligt mera för kommunalt vatten och avlopp här än i tätorten, säger Sonja Åvall.

Rätten är knuten till fastigheten

Tillståndsarkitekten Arja Sihvola i Kyrkslätt påpekar att det är fastigheten och inte personerna som får rätten till året runt boende.

Arja Sihvola, Kim Kuusi
Arja Sihvola försöker vara rättvis när lov beviljas Arja Sihvola, Kim Kuusi Bild: Yle/Carina Bruun kim kuusi

Det finns ganska mycket man måste gå igenom. Man måste kolla hur långt det är till en allmän väg, om det finns andra egnahemshus i området och om tomten eller byggplatsen är över en och en halv hektar. Det är en helhet som man tittar på när man funderar på en förändring, berättar tillståndsarkitekt Arja Sihvola som är den som behandlar ärendena i Kyrkslätt.

Sist och slutligen är det miljö- och byggnadsnämnden som beslutar om man får tillstånd att ändra huset till ett permanent boende.

Vid havet i Porkala i Kyrkslätt är det njuggt med sådana tillstånd.

- Här är lite på hundra semesterbostadstomter. Om vi beviljar en förändring här, betyder det att vi måste bevilja åt alla andra också. Och varje familj har ungefär två bilar, barn som behöver skolskjuts och hälsovård och det krävs att man organiserar avlopp och vatten. Det blir dyrt för kommunen, förklarar Sihvola.

"Året om boende räddar inte Barösund"

I Barösund i Ingå kokar det runt både butik och boende. För fyra år sedan grundade ortsbor och sommargäster ett fastighetsbolag för att trygga servicen året runt i den nya butiken. Nu ska den stänga till vintern. Ingå kommun köpte Bergvalla-området på Barölandet för 30 år sedan. Det 40 hektar stora området ska nu planeras för bosättning. Ortsborna hoppas på fast boende medan kommunen styr in på en annan linje.

- Det är nog inte en realistisk väg att tänka sig att kommunen skulle göra upp en detaljplan där enligt normalt mönster och till exempel bygga kommunalteknik, säger planläggningschefen Sten Öhman på ingå kommun. Bervalla är en satellit som ligger en bra bit från kommuncentrum och det finns egentligen inget hållbart i det mönstret.

Heidi Saaristo-Levin
Heidi Saaristo-Levin Heidi Saaristo-Levin Bild: Yle/Niko Kotiranta heidi saaristo-levin

I Pargas tänker man tvärtom

Pargas stad ser gärna att folk flyttar ut till skärgården. Förutsättningen är att huset är godkänt för året runt -boende och att fastigheten är planerad för fast bosättning.

- Folk vill ha en fungerande vardag och bo där de har jobb. Vi har arbetsmöjligheter och det är ju en fördel. Vi har också service; det finns skolor och daghem där som folk vill bo. Dessutom har vi goda förbindelser så man kan ta sig till och från hemmet, säger planläggningschefen Heidi Saaristo-Levin.

Gunilla Holmberg vissa upp en granplanta
Gunilla Holmberg driver plantskola Gunilla Holmberg vissa upp en granplanta Bild: Yle/Lampen granplanta

Staden får i medeltal tio ansökningar om året om att göra fridtidsboende till permanent boende. Av dem ratas i medeltal två. I såna fall handlar det ofta om att det inte finns väg eller förbindelsbåt till området. Det kan också vara fråga om fusk.

- Man skriver inte ut i sin ansökan att man vill bosätta sig i sin fritidsbostad för att kanske sen efter två år sälja den utan att behöva betala skatt på försäljningsvinsten. Man kanske har behov av förkörsrätt till färjorna. Det kan också handla om att en person som är bosatt utomlands vill bosätta sig i Finland för att få rätt till finländsk sjukvård, säger Saaristo-Levin.

Gunilla flyttade tillbaka till fastlandet

Det finns omkring sjuttio fast bosatta i Sibbo skärgård. Gunilla Holmberg var en av dem. Hon bodde på Simsalö med sin familj under femton års tid. Det blev ändå för tungt att driva plantskola från skärgården, så efter moget övervägande flyttade familjen till Söderkulla.

Svårt med hobbyer som skärgårdsbo
Det mentala avståndet till skärgården oroar

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle