Hoppa till huvudinnehåll

Var tredje värnpliktig använder opålitligt vapen

Lätta maskingeväret 7.62 KVKK 62
KvKK i bruk. Bilden har inget med olyckan i Syndalen att göra. Lätta maskingeväret 7.62 KVKK 62 Bild: Försvarsmakten/Norra Karelens brigad lätt maskingevär

Trots militära felrapporter, en allvarlig skottskada och ett kritiskt utlåtande från Centralkriminalpolisens laboratorium är det lätta maskingeväret 7,62 KvKK 62 fortsättningsvis i bruk hos Försvarsmakten. I dagens läge är det kring en tredjedel av de värnpliktiga som använder vapnet under sin tjänstgöringstid.

I militära kretsar har det lätta maskingeväret ett dåligt rykte. Vapenkrångel ska rapporteras och för KvKK existerar flera sådana rapporter. Lätta maskingeväret kan till exempel fortsätta att skjuta automateld trots att avtryckaren inte längre är intryckt.

Allvarlig skottskada i Syndalen

Våren 2009 var vapnet nära att kosta en värnpliktig livet vid Nylands brigad under en övning i Syndalen. Yle Nyheter har talat med flera som var på plats då och också tagit del av protokollen från de rättegångar som skottskadan ledde till. Ett av vittnena beskriver händelsen så här;

Johansson höll sig för ryggen och sade att nu hände någonting i ryggen och så säckade han ihop helt och hållet. Det började bli blod överallt.

”Det var ett plutonskjutläger. Vi körde en skarpskjutning med plutonen i försvar. Skarpa läget gick helt okej tills det kom en order av vår skjutledare att vi skulle evakuera en sårad från en eldställning. Jag och Johansson började evakueringen och det var Andersson som skulle bli evakuerad.

Johansson var maskingevärsskytt och hade väl skjutit en 100-150 skott med det där geväret och sen lämnat det i eldställningen så att Eriksson bar det därifrån.

Vi påbörjade evakueringen med Johansson då. Vi släpade Andersson en bit framåt och sen så bara small det av. Ingen visste vad som hände. Johansson höll sig för ryggen och sade att nu hände någonting i ryggen och så säckade han ihop helt och hållet. Det började bli blod överallt.

Enligt direktiven ska man ropa 'seis' i en farosituation och det gjorde vi. Övningen avbröts och övervakaren kom dit. Alla förstod direkt att det har hänt något hemskt. Vi började med första hjälp. Vi hade förband som vi petade in under skyddsvästen för att få stopp på blödningen. Sedan fick vi dit förstahjälpspersonalen och de tog över. Det var en diffus situation efteråt, vi gick bort och han blev kvar och ingen visste om han var okej. Först på natten fick vi veta att han hade klarat sig.”

Alla namnen är fingerade.

Vapnet var säkrat

Då händelseförloppet börjar utredas klarnar en viktig detalj. Det lätta maskingeväret var säkrat och därmed var det inte de värnpliktiga som hade varit oförsiktiga. Vapnet i fråga skickades till Centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium och där konstaterar experterna att KvKK har ett typfel; vapnet kan skjuta av sig självt trots att det är säkrat.

För Johanssons del börjar en lång period av rehabilitering. Kulan gick genom den vänstra lungan och lämnade bestående skador på den. Kulan förstörde också delvis två revben och lämnade allvarliga vävnadsskador. . De skadade revbenen smärtar då Johansson rör på sitt skulderblad. Efter att ha läst läkarintygen bedömer tingsrätten skottskadan som ”mycket allvarlig” och förordnar ett högre skadestånd än vad som normalt skulle betalas ut. Totalt döms försvarsmakten att betala 20 000 för sveda och värk samt 5 000 euro för den kosmetiska skadan.

Två stamanställda döms för händelseförloppet. I hovrättens beslut läggs skulden på vapnets strukturella egenskaper och inte de stamanställdas oförsiktighet. På grund av brister i samband med övningen döms båda ändå för tjänstgöringsbrott av oaktsamhet. Övervakaren borde ha noterat att det lätta maskingeväret för en kort tid i samband med evakueringen var riktat mot Johansson. Dessutom borde evakueringen ha övats innan.

Domstolen noterar vidare att försvarets instruktioner för hur lätt maskingevär ska användas var bristfälliga då olyckan inträffade. Några månader efter olyckan uppdaterades instruktionerna.

KvKK åter i bruk

Efter olyckan försattes det lätta maskingeväret i bruksförbud, men det var ett förbud som bara gällde vid Nylands Brigad. I dag används KvKK igen i Dragsvik. Enligt överstelöjtnant Olli Ohrankämmen vid Huvudstaben tar det tid att byta ut vapen.

Olli Ohrankämmen
Olli Ohrankämmen Olli Ohrankämmen Bild: Yle/Malin Ekholm ohrankämmen
- Vi har inte haft något tillräckligt bra och kostnadseffektivt eftersättande vapen. Det har varit möjligt att leva med KvKK, säger han.

Försvarsmakten har gått in för att fasa ut KvKK och undan för undan tas istället det ryska maskingeväret PKM i bruk. 2013 kom till exempel besked att militären köper in PKM för 3,1 miljoner euro. Processen går ändå långsamt och i dagens läge får en betydande andel av beväringarna fortsätta att använda ett opålitligt vapen.

Hur farlig är då beväringstiden? Vittnet som var med om olyckan i Syndalen svarar så här;

- Den största faran är att man inte tillräckligt noga följer upp att folk har tagit in och lärt sig till exempel hantering av ett vapen innan de går ut på skjutbanan. Onormala risker är ändå skarpskjutningarna. Du har en hel pluton på 40 man som alla springer med skarpa i pipan. Då mångdubblas ju risken för att något allvarligt ska hända.

Läs också:

Kl. 09.33: Rubriken justerad.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes