Hoppa till huvudinnehåll

Ersättning för skador under värnplikten ingen självklarhet

Varje år är det kring 1 500 personer som söker ersättning för skador som har uppstått under värnpliktstiden. Janne Riiki skadade hörseln i Dragsvik och för honom satte byråkratin käppar i hjulet.

- Jag fick besked att staten inte kommer att ersätta för att det inte är tillräckligt allvarliga hörselskador, men att jag får överklaga. När jag fick hem pappret hade jag två dagar tid att skicka in och överklaga, säger han.

Drakan
Riiki under militärtjänstgöringen Drakan Bild: Svengcom janne riiki
Riiki bedömde då att tiden var för knapp för att samla in de behövliga läkarintygen och lät bli att överklaga.

- Lite missnöjd är jag nog, säger han.

Riiki skadade sig då ett vådaskott avfyrades på garnisonsområdet. Fem beväringar som stod i närheten vårdades i tryckluftskammare efteråt. Riikis skada var så pass allvarlig att han inte fick slutföra sin värnplikt. I dag studerar Riiki till slöjdlärare vid Åbo Akademi. Yrkesvalet innebär att han måste vara extra noga med att skydda hörseln.

En försäkringsdjungel

När en beväring skadas under värnplikten är det i första hand statskontoret som är skyldig att skjuta till sjukvårdskostnader och eventuell sjukdagpenning. Statskontoret ersätter emellertid bara den primära skadan. Om man till exempel bryter benet och senare får ryggproblem på grund av benbrottet, ersätts kostnader för ryggproblemen inte.

Fyra miljoner euro årligen

  • Statskontoret betalar årligen ut kring fyra miljoner euro till värnpliktiga som skadats under sin militärtjänst.
  • En betydande andel är skador på tänder samt stukningar och benbrott.
Att gardera sig med privata försäkringar inför värnplikten är svårt, de flesta försäkringsbolag vill inte teckna sjukvårdsförsäkringar för beväringar och de försäkringar som finns är dyra.

Om man inte får blir ersatt av Statskontoret kan man vända sig till FPA, men det förutsätter att ens fall är färdigbehandlat av statskontoret. I sista hand är det ändå samhället som betalar, men processen tar ofta onödigt lång tid.

Kring 90 procent av ansökningarna godkänns av Statskontoret men det händer att processerna tar flera år.

Riikis situation inte unik

Som ett svar på problemen med att få ersättningar och de långa processerna grundades år 2007 en förening som ska stöda och hjälpa beväringar som har skadats under värnplikten.

- Värnpliktiga har varit tvungna att överklaga hela vägen till högsta domstolen för att få ersättning. Det visar att den här processen inte fungerar, säger Alpo Penttinen, ordförande för Invalidiserade under värnplikten rf.

Han efterlyser också mera stöd och förståelse för de värnpliktiga som i värsta fall helt får göra helt nya planer för sin framtid.

- Hela livssituationen förändras då en ung värnpliktig skadas allvarligt. Det är en stor psykisk utmaning som kan leda till depression. Dessutom kan man tvingas tänka om gällande både studier och arbete. I den här typens situationer skulle det behövas mera stöd, säger Penttinen.

Tinnitus kan störa nattsömnen

Janne Riiki i pedagogiska fakultetens slöjdsal
Riiki studerar till slöjdlärare. Skadan gör att han måste vara extra noga med att skydda hörseln. Janne Riiki i pedagogiska fakultetens slöjdsal Bild: Yle/Malin Ekholm riiki
För Riiki innebär hörselskadan att han inte hör allt som sägs och att han får be människor upprepa sig. Tinnitus har också blivit en del av livet.

- Jag har lärt mig leva med tinnitus. Tänker man på det kan det ändå störa nattsömnen, säger han.

Hur kunde då beväringarnas situation förbättras? En lösning som Penttinen för fram är att sänka tröskeln för att betala ut ersättningar och minska byråkratin.

- Ersättningarna kräver nu ett sannolikt orsakssamband. Det krävs starka bevis av de värnpliktiga att bevisa vad skadan beror på. Bättre skulle det vara om det här kravet inte existerade och att alla skador som sker under värnpliktstiden direkt ersattes, säger han.

Läs också:

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes