Hoppa till huvudinnehåll

Estonias griftefrid berör inte alla nationaliteter

Haveriplatsen
Haveriplatsen Bild: Yle/Mårten Seiplax m/s estonia

Skeppsgraven saknar juridiskt skydd mot internationella sportsdykare. Många nationaliteter kan i praktiken dyka till Estonia, utan att bli åtalade för brott.

Om Estonia hade sjunkit på finska vatten, skulle Finland haft rätten att åtala var och en som bryter mot skeppsvrakets gravfrid - oavsett nationalitet.

Estonia sjönk oturligt nog på internationellt vatten och då är det andra lagar som gäller, förklarar den holländska professorn i internationell rätt vid Helsingfors Universitet, Jan Klabbers.

- Hade hon sjunkit några mil längre in på finskt vatten, hade det varit självklart att Finland skulle kunna åtala var och en som dyker (till Estonia), oavsett nationalitet. Men eftersom hon sjönk utanför finskt territorium, så kan Finland inte göra det, säger Klabbers.

I dag kan många nationaliteter dyka till Estonia utan att någon har rätt att åtala dem för brott.

- Det betyder att graven inte är så väl skyddad, säger Klabbers.

Bara nio länder har anslutit sig till griftefriden

År 1995, det vill säga ett år efter att Estonia sjönk, kom Finland, Sverige och Estland överens om att förbjuda dyk till Estonia.

Inte långt därefter insåg man däremot att gravfriden skulle komma att beröra endast dessa tre länders invånare.

Medborgare som tillhör varken Finland, Sverige eller Estland skulle alltså i praktiken kunna bryta mot griftefriden, utan att bli åtalade för brott.

Därför vände man sig till den internationella sjöfartsorganisationen, för att bjuda in andra stater att ansluta sig till avtalet.

År 1996 hade sex andra nationer anslutit sig till griftefriden. Bland dem fanns Polen, Lettland, Litauen och England. Tyskland och Norge anslöt sig däremot inte.

Norge skulle ha varit tvungen att göra ändringar i sin straffrätt för att anpassa sig till avtalet och valde därför att inte underteckna avtalet.

Detta är troligtvis också orsaken till att flera länder inte anslöt sig.

- Många stater känner inte ett särskilt behov att gå med i ett sådant avtal. De tror att chanserna att deras medborgare skulle besöka Estonia är väldigt långsynt. De skulle antagligen behöva omarbeta ändra sin straffrätt för att anpassa sig till ett avtal av det här slaget, säger Klabbers.

Filmer från Estonia kan dyka upp på YouTube

I framtiden ökar intresset för Estonia bland sportdykare, förutspår Anders Jallai, sportdykare och gästföreläsare på ett pressmöte ordnat av Estoniagruppen i Sveriges Riksdag.

- Eftersom det bevisligen dyks på Estonia, så är det nog bara en tidsfråga innan vi får se filmer på Youtube om det här. Ungefär som när man gör andra saker som är olagliga. Det har ju blivit en trend tyvärr. Det kommer även ske här, säger Jallai.

De dykare som bryter mot griftefriden riskerar fängelsestraff. Dykaren måste vara medborgare i ett land som anslutit sig till griftefriden för att få fängelsestraff, med undantag för England.

För alla internationella sportdykare som inte berörs av avtalet, står rättssystemet i princip handfallen.

I Sverige har det spekulerats kring att täcka haveriet med betong för att skydda graven. Förslaget väckte stora protester, inte minst bland de anhöriga.

- Ett annat alternativ är naturligtvis att ta upp skeppsvraket, så här 20 år senare, för att se om det ännu går att identifiera någon, säger Klabbers.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes