Hoppa till huvudinnehåll

Expert: Unga får bättre pension en dag

Om du har fyllt eller är på väg att fylla 52 år i år kan du glömma det där med pension i ytterligare 13 år. Om du däremot firar 60-årskalas i år kan du dra en suck av lättnad.

Pensionsåldern stiger

  • Den allmänna pensionsåldern stiger från 63 till 65 år
  • Från och med 2017 höjs pensionsåldern med tre månader i taget
  • Personer födda 1955 är de första att omfattas - de får jobba tre månader över 63-årsdagen
  • Personer födda 1962 är de första som ska jobba ända fram till 65-årsdagen
  • Personer med mentalt eller fysiskt tungt jobb erbjuds möjlighet att gå i pension efter 38 år i arbetslivet
  • Pensionen fastställs utgående från hela arbetskarriären fr.o.m. 17 års ålder
  • Tillväxten av arbetspensionen blir 1,5 procent av inkomsterna per år
  • Livslängdskoefficienten finns med i pensionslösningen
  • Pensionsförsäkringsavgifter dras inte av från den slutliga pensionssumman
  • De som jobbar fram till 70 får en extra höjning i pensionen

  • Och för 53-59-åringarna gäller pensionsåldrarna 63 år 3 mån - 64 år 9 mån. Ju yngre man är desto högre pensionsålder.

    Arbetsmarknadsorganisationerna med undantag för Akava har enats om ett förslag till nytt pensionsavtal. Förslaget leder till justeringar i både pensionsålder och hur man tjänar in pension.

    - Det är den unga generationen som vinner, säger direktör Mikko Kautto vid Pensionskyddscentralen.

    Enligt Kautto blir de ungas pensionsavgifter lägre under karriären och de samlar pension under en längre tid.

    Personer födda på 1960-talet är enligt Kautto de som förlorar relativt sett mest - de ska jobba längre och de har betalat högre pensionsavgifter under en lång tid. De har också börjat samla pension först vid 23 års ålder.

    För dem som är födda före 1955 händer just ingenting med pensionen; även om de för några år framåt övergår till det nya pensionssystemet kommer det just inte att påverka slutresultatet, säger Kautto.

    Varför gör man så?

    Befolkningen i Finland åldras. Livslängden ökar och allt fler personer ska ha sin månatliga pension. Försörjningskvoten förvrängs.

    För närvarande finns det flest antal finländare per årskull i åldrarna 64-66, vilket givetvis beror på att folk uppmuntrades att skaffa många barn efter kriget. De stora åldersklasserna har i det stora hela hunnit gå i pension.

    En pojkbaby född 2012 har en förväntad livslängd på 77,5 år och en flickbaby på 83,4 år.

    Siv Autio trivs med bärplockning
    Siv Autio trivs med bärplockning Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman siv autio

    Men mest minskar dödligheten bland personer som fyllt 63 år. I Norden har den största ökningen i livslängd skett just i Finland. År 2009 var den förväntade återstående livstiden för 63-åringar cirka 21 år.

    I den nya pensionsmodellen ingår en förhöjning på 4,8 procent i pensionen för den som arbetar ett extra år efter 65.

    - Det är ju samtidigt ett år bort från utbetalning av pension, påpekar Kautto.

    Livslängdskoefficienten hänger med

    Det som kallas livslängdskoefficient infördes genom 2005 års pensionsreform och togs i bruk på utbetalda pensioner fem år senare.

    Koefficienten finns med i den nya pensionslösningen, men någon större diskussion har inte förts om saken under förhandlingarnas gång. Koefficienten fastställs för varje årskull när denna blir 62 år och den ändras inte när pensionen har börjat.

    I år har koefficienten bestämts till 0,97552 och den gäller personer som är födda 1952. Jämförelsevis är koefficienten för en person född 1947 1,0000.

    En person som är född år 1967 och fyller 63 år 2030 ska jobba 1 år och 3 månader efter fyllda 63 för att få en lika stor pension som utan livslängdskoefficientens inverkan. Personer födda 1967 antas leva 3 år och 3 månader längre än personer som var i motsvarande ålder år 2010.

    Tillsvidare är stränderna i södra Spanien rätt tomma på turister
    Tillsvidare är stränderna i södra Spanien rätt tomma på turister Bild: YLE/ Tiina Grönroos benalmadena

    Det är fråga om att försöka anpassa pensionsutgiften och nivån på de nya arbetspensionerna som börjar betalas utgående från hur länge folk förväntas leva. Om den genomsnittliga livslängden fortsätter öka kommer livslängdskoefficienten att minska på pensionerna.

    Varför är Akava inte med om lösningen?

    Akademikercentralen Akavas styrelse förkastade pensionsöverenskommelsen. De andra löntagarorganisationerna, fackcentralen FFC och tjänstemannacentralen STTK, står däremot bakom lösningen tillsammans med arbetsgivarsidan Finlands Näringsliv EK.

    Pensionsreformen berör ändå oberoende av avståndstagandet akademiska yrkesgrupper såsom lärare, läkare och ingenjörer.

    Det som Akava inte kunde godta var att finländarna i framtiden ska tjäna in pension jämnt under hela tiden i arbetslivet. För närvarande tjänar den som jobbar i hög ålder in mer pension per år än yngre, och ju närmare 68 år den anställda är desto högre är koefficienten.

    I genomsnitt får Akavaanslutna nu 2 197 euro/månad om de gått i pension vid 63 och 2 574 euro om det jobbat till 65. I modellen som Akava förkastade skulle den genomsnittliga pensionen för 65-åringar bli 2 295 euro.

    - Det är bara vi som på allvar försvarar dem som har studerat i yrkeshögskola eller på universitet, säger Akavabasen Sture Fjäder.

    Golfbild, allmän
    Golfbild, allmän Bild: EPA allmän

    Akavas argument är att högt utbildade kommer ut i arbetslivet senare och ofta jobbar längre i andra ändan. Enligt Akava får dagens 65-åring som jobbar kvar 10 procent större pension än mordondagens 65-åring i och med att 65 nu blir normen och det inte finns någon superkoefficient.

    Det argumenteras också för att ungdomar börjar välja bort högskolestudier såsom olönsamma och mycket potential går förlorat.

    - De relativt sett största vinnarna är de som lämnar arbetsmarknaden tidigt. Detta sporrar inte till att förlänga arbetskarriärerna, säger Fjäder.

    FFC: Gynnar yngre och kvinnor

    FFC:s ordförande Lauri Lyly tror att resultatet sist och slutligen gynnar alla. Enligt honom kommer pensionssystemet nu att vara tydligare.

    - Alla, vars lönenivå kommer att hållas på samma nivå eller vars lönenivå stiger något i slutet av arbetskarriären, kommer att dra nytta av detta. Unga och kvinnor är vinnarna i denna lösning, säger Lyly.

    Enligt den nya modellen skulle den genomsnittliga pensionen för arbetare som pensioneras vid 65 bli 1 500 euro/månad mot 1 642 euro nu. För 63-åringar är genomsnittet för närvarande 1 433 euro.

    Direktör Mikko Kautto intervjuades av Niklas Fagerström