Hoppa till huvudinnehåll

Förbättrad sjösäkerhet efter Estoniakatastrofen

Bild: Milla Takala / Lehtikuva fartygstrafik

På söndag har det gått 20 år sedan passagerarfartyget Estonia förliste utanför Utö och 852 personer miste livet. Mycket har skett inom sjösäkerheten efter olyckan.

Efter Estoniakatastrofen insåg man att säkerheten till sjöss inte är en självklarhet utan en mycket viktig fråga. Det säger sjöfartsdirektör Tuomas Routa vid Trafiksäkerhetsverket.

- Mycket har ändrat sedan olyckan. Det finns exempelvis nya bestämmelser för fartygskonstruktioner och hur fartyg granskas och besiktigas. Kraven på besättningen har också skärpts. Vi lärde oss mycket av olyckan, säger Routa.

estoniakatastrofen
852 personer omkom i olyckan. estoniakatastrofen Bild: Yle estonia

Olyckan resulterade i nya bestämmelser

Efter olyckan gavs nya bestämmelser om fartygens skick och tekniska utrustning. Livräddningsutrustningen uppdaterades, likaså evakueringsplanerna.

Bland annat utrustas passagerarfartygen i dag med alarmsystem, som meddelar om det uppstår problem med bogvisiren eller om det kommer in vatten på bildäck. Med hjälp av videoövervakning kan man granska vad som pågår på fartygets bildäck.

Krav på besättning skärptes

De internationella reglerna för säkerheten ombord har också reviderats flera gånger. Det här regelverket styr vilka krav som ställs på personalen och vilka säkerhetskurser besättningen ska gå för att kunna hantera kriser. Det berättar enhetschef Stella Wallenius vid Trafiksäkerhetsverket.

Det första regelverket togs i bruk på 1980- talet och reviderades efter Estonia. Nu jobbar Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) på en ny uppdatering av reglerna. Det här arbetet inleddes efter att kryssningsfartyget Costa Concordia körde på grund utanför den italienska kusten år 2012.

I framtiden är det meningen att alla inom besättningen har bättre förutsättningar att hjälpa passagerarna i en nödsituation. Det här trots att man inte har tilldelats någon specifik uppgift i nödsituationer, som del av en evakuerings- eller livbåtsgrupp.

- Personalen på fartygen är utbildade. Det viktigaste som vi måste jobba med är attityderna. Säkerhetsutbildningarna ordnas inte i onödan, konstaterar Wallenius. Därför är det viktigt att besättningen utbildas regelbundet. Då blir de påminda om att något kan hända och att man då ska vara förberedd.

"Attityden till säkerhetsfrågor ska vara positiv"

Säkerhetsfrågorna är också en viktig del inom sjöfartsutbildningen. Det säger Petteri Niittymäki, utbildningsansvarig vid sjöfartsinstitutet Aboa Mare i Åbo.

- Sjösäkerheten är en integrerad del av utbildningen. Vi strävar efter att skapa en positiv stämning så att eleverna vill lära sig de här frågorna, konstaterar Niittymäki. De flesta elever anser också att det är en naturlig del av utbildningen.

Sjöfartsskolan i Åbo
Säkerheten är en viktig del av sjöfartsutbildningen. Sjöfartsskolan i Åbo Bild: Yle/Annika Holmbom sjöfatsskolan i åbo

Enligt Niittymäki har också attityderna mot säkerhetsfrågorna ändrats inom sjöfarten. Det här gäller både besättningen och passagerare.

- Före Estoniaolyckan kunde passagerarna bli otåliga om fartyget stannade i hamnen på grund av hård vind eller om det blev förseningar. Efter olyckan ökade tålamodet bland passagerarna, säger Niittymäki.

Nära ögat-situationer borde rapporteras

Mycket har alltså skett inom sjöfarten under de senaste 20 åren. Men det finns ändå saker som kunde utvecklas, anser Tuomas Routa.

I framtiden hoppas Routa att alla nära ögat- situationer rapporteras till myndigheterna. På det sättet kan man hitta faktorer som kan utgöra en risk inom sjöfarten.

- Liknande rapporteringssystem finns redan inom luftfarten. Det här är alltså något som vi borde utveckla, konstaterar Routa.

Mer om Estonia

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland