Hoppa till huvudinnehåll

Folkmusik möter grindcore

mårten holm, kjell simosas,
Mårten Holm är positivt överraskad av grindcoren och Kjell Simosas har en del förbättringsförslag angåend folkskivan. mårten holm, kjell simosas, Bild: Yle, kollage: Hanna Rundell kjell simosas

Musik som musik, tänkte vi och lät heavyredaktören Kjell Simosas recensera folkmusik och Mårten Holm från Kaffekvarnen och Vega Folk tycka till om grindcore. Holm är positivt överraskad och Simosas har en del förbättringsförslag.

Baltic Crossing - The Tune Machine

Ian Stephenson: gitarr och dragspel, Andy May: Northumbrian säckpipa och piano, Esko Järvelä: 5-strängad fiol, Antti Järvelä: mandolin och kontrabas, Kristian Bugge: fiol

Mårten Holm: Finsk-dansk-engelska Baltic Crossing spelar modern folkmusik med swung. Musiken blandas friskt med den skandinaviska och keltiska musikkulturen. Gruppen fungerar lika bra live som på skiva. The Tune Machine = "knätofs-fördoms-förstörare".

Favoritlåt: De första spåret "Risumäki satiainen" får åtminstone mej att dansa på bordet.

Skolvitsord: 9

Kuriosa: Baltic Crossing har turnerat friskt runt om i Europa. För tillfället är de i Danmark och de är nästa år på väg till Australien och Amerika.

Kjell Simosas: All slags intrumentalmusik är rätt långt ifrån det jag tycker om. Väldigt få kommer undan med dem om man frågar mig. Om instrumentalmusiken dessutom består av mandoliner, violiner o flöjtar ställer det till ännu mera för mig. Därför ställde jag mig väldigt skeptisk till The Tune Machine. Men det fanns många bekanta element från metallmusiken, då den så kallade folkmetallen slagit igenom under 2000-talet. Dock saknade jag sång i låtarna. En vacker kvinnoröst kunde ha varit elementet som hade fått mig att köpa ett eget exemplar av The Tune Machine.

Musikerna är sjukligt duktiga och kan inte annat än beundra deras förmåga att skapa sådana låtar som finns representerade på detta album. Plus för ok melodier. Minus för saknande av sång. Kan tyvärr inte komma på ett enda ögonblick då jag skulle ha ett behov av att lyssna på denna skiva.

Favoritlåt: Goodnight Salonkylä

Skolvitsord: 6

Inferia - Fistament

Jani Huttunen: sång, Vili Kähäri: gitarr, Sami Heinonen: bas, Kalle Lindfors: trummor



Kjell Simosas: Standard bra grindcore som dock saknar påhittighet. Tycker själv bäst om grindcore som har lite mera punk i sig. Det saknar tyvärr Fistament för mycket för min smak. Låtarna handlar om makabra sexrelaterade incidenter. Trots denna väldigt väldigt marginella genre har Inferia förpestat hela världen med sin kompromisslösa grindcore i 25 år.

Favoritlåt: Sex Inch Deeper

Skolvitsord: 7

Kuriosa 25 år gammalt band. Det finns tre olika subgenren i grindcore. Politisk grind, gore grind och porno grind. Inferia är Finlands första grindcore-band. Från Lahtis har bandet tagit sig upprepade gånger utomlands. Främst till Sydamerika. Inferias musik är rätt traditionell ug-grind och deras största charm ligger i de fyndiga och sjuka ordlekar som de sysslar med i framför allt låttitlarna. Sångaren Jari Huttunen är den enda originalmedlemmen och han är en normal gift man, som råkar ha ett vrickat sinne för humor.

Mårten Holm: Det är första gången jag seriöst lyssnar på sådan här musik. Jag hade ganska mycket fördomar som jag fick göra avkall på. Måste medge att jag blev ganska så positivt överraskad trots att jag inte uppfattade mycket av sångarens gutturala growlingörinä. Finns ingen översättning till svenska.

Mycket välgjorda inspelningar av Lahtisbandet som spelat sen 1989. Tyckte dock att de 25 låtarna på skivan lät lite lika. Jag skulle själv inte köpa skivan men att lyssna på sådan här musik går nog för sig ibland. Jag tror dock inte att min fru skulle gilla om jag lyssnade på det hemma.

Favoritlåt: Vermin Anus Groan Incredible Noise And Lust var piggaste låten på skivan.

Skolvitsord: 6

Intervju med Baltic Crossing sänds i Vega Folk 26.9.2014 klockan 22.15.

Läs också

Musik