Hoppa till huvudinnehåll

Kommunerna på krigsstigen mot vårdreformen

Arkivbild. Kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm. Bild: Yle/Joni Kyheröinen rurik ahlberg

I Korsholm hittar man inte något bra i social- och hälsovårdsreformen. I förslaget till utlåtande från Korsholm radar man upp den ena negativa punkten efter den andra.

Demokratin minimeras, de språkliga rättigheterna tryggas inte och kommunerna fråntas rätten att påverka sina invånares välfärd. Reformen innebär att ansvaret för all närservice inklusive äldreomsorg, hemvård, hemsjukvård och delar av elevvården förflyttas till synnerligen avlägsna organ, skriver Korsholm i sitt förslag till utlåtande.

Motståndet bland de österbottniska kommunerna är kompakt, säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg. Kommunerna har haft flera möten där man dryftat reformen.
Lite karikerat beskriver Ahlberg reformen som en stark tro på att man via centrala beslut kan styra och skapa ett bättre samhälle.

- Där är vi av diametralt annan åsikt i kommunerna.

Ahlberg tar matutdelningen till äldre som bor hemma som ett exempel. Vad finns det för stordriftsfördelar i att den organiseras från Åbo?

- Nära service sköts bäst lokalt, slår Ahlberg fast.

Hellre motförslag än protester

Kom hellre med egna alternativ än bara kritik, säger riksdagsman Ulla-Maj Wideroos. Wideroos sitter med i den parlamentariska arbetsgrupp som jobbar med vårdreformen. Gruppen kommer att få ta del av kommunernas utlåtanden och Wideroos är övertygad om att det är möjligt att få till stånd förändringar om förslagen är goda.

- Men status quo kommer inte att gälla, det blir en reform i en eller annan form, säger Wideroos.

Som förslaget nu ser ut kommer det att bli starka politiker i de fem vårdområdena som kommer att styra och ställa. Och på finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet vill man agera förkläde åt vårdområdena och bestämma hur mycket pengar de får.

- Styrningen blir så stark att bara den kommer att minska på kostnadsökningen inom vården, säger Wideroos.

Ahlberg ser det på samma sätt. Det blir styrelsen för vårdområdet som fattar besluten och där kommer ingen av de små österbottniska kommunerna att vara representerade, och då har man ju inget inflytande, säger Ahlberg.

Lagstridigt?

Det finns ett demokratiproblem med reformen, säger Ulla-Maj Wideroos. Hur mycket kan man ta bort av en kommun i form av pengar, personal och beslutsfattande utan att det strider mot grundlagen?

Wideroos säger att ingen i den parlamentariska arbetsgruppen riktigt vågat ställa frågan eller ens haft förmågan att göra den bedömningen. Det blir grundlagsutskottet och grundlagsexperterna som får pröva frågan.

I Korsholm anser kommunen att istället för den föreslagna vårdreformen ska man utveckla nuvarande sjukvårdsdistrikt, och den mest avancerade vården kan en nationell myndighet koordinera. Måndag kväll avgör kommunstyrelsen de slutliga formuleringarna i kommunens utlåtande.

Flera andra kommuner i Österbotten är också kritiska. Enligt beredningen i Kronoby är vårdreformen inte förenlig med principerna om kommunal självstyrelse, och den beaktar inte andra pågående reformer som till exempel kommunallagen och statsandelsreformen.

I texten från Kronoby sägs också att de fem planerade samkommunerna varken geografiskt eller demokratiskt kan tillgodose vårdbehovet på ett rationellt och kontrollerbart sätt utan att allvarligt inskränka medborgarnas inflytande.

Till den 14 oktober ska kommunernas utlåtande vara hos social- och hälsovårdsministeriet.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten