Hoppa till huvudinnehåll

"Man straffas för att jobba under studietiden"

Eleverna hittar fler fel i de tryckta läromedlen.
Det blir allt svårare att balansera mellan jobb och studier. Eleverna hittar fler fel i de tryckta läromedlen. Bild: Yle/Nina Simberg skolböcker

De studerande riktar besk kritik mot återbetalningarna av studiestöd och de straffräntor som tillämpas. Fler än var tionde eller nästan 35 000 studerande tvingades i år i efterskott betala tillbaka av studiestöd de lyft - två år tidigare. Lyssna på reportaget ur Aktuellt 17 här intill!

Folkpensionsanstalten uppger att antalet drabbade stiger. De ökade med 2,3 procent under år 2012 jämfört med året innan.

Hanna Molander är klasslärare
Hanna Molander är färdig klasslärare i dag. Hanna Molander är klasslärare hanna molander

"Vi straffas för att vi jobbar"

Klassläraren Hanna Molander studerade i rekordfart, hon arbetade under helger för att få ekonomin att gå ihop. Studielån ville hon inte ta.

- Jag upplever att man straffas för att man jobbar under studietiden, säger Molander. Jag har presterat det jag borde och till och med mera än så under studietiden. Jag jobbade också på heltid om somrarna för att få det hela att gå ihop, säger hon.

Enligt henne hjälper det föga när Folkpensionsantalten senare vill ha tillbaka sina pengar.

- Det är frustrerande att tvingas återbörda studiestödet, säger hon. Jag kände mig arg och frustrerad för sist och slutligen är det hela ju ens eget fel. Man tackar ja till jobb och borde ha full koll, hela tiden, på varje cent. Dessutom kan man överraskande få stipendier - och det påverkar ju också inkomsterna, säger hon.

1 150 euro i återbetalningar varje år

Molander betalade tillbaka två studiestödsmånader i medeltal i året - 1 150 euro för två månader. Det var en stor summa för henne under studietiden. Hon var förberedd och lyckades i och med förvärvsjobbet spara pengar. Därför kunde hon sköta återbetalningarna - någonting hon inte tror att alla studerande lyckas göra, få förmår tänka på långsikt mitt under ett hektiskt studieår.

"Lamslår de studerandes motivation att söka jobb"

Rune Stenbacka är nationalekonom och forskningsprofessor vid Hanken i Helsingfors
Rune Stenbacka blir ny forskningsprofessor vid årsskiftet vid Hanken. Rune Stenbacka är nationalekonom och forskningsprofessor vid Hanken i Helsingfors Bild: Yle/Anna Savonius forskningsprofessor

Professor Rune Stenbacka vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors säger att bidragssystem är problematiska ur ett nationalekonomiskt perspektiv.

- Det är viktigt att vi kommer ihåg effekterna på motivationen att söka jobb, säger Stenbacka. System där man kan förutse när det lönar sig att söka jobb - eller inte har hög prioritet. De ska vara så genomskinliga och enkla som möjligt, betonar han.

Man måste kunna förutse om det finns en risk för att man som studerande tvingas återbetala stöd till en hög ränta. Det här kan lamslå de studerandes lust och motivation att söka jobb, funderar han vidare.

Bidragssystem kan leda till flitfällor

I värsta fall leder ett bidragssystem till så kallade flitfällor, som antingen eliminerar eller minskar motivationen att söka också tillfälliga jobb, förklarar Stenbacka vidare.

- Det här är förödande från ett makroekonomiskt perspektiv. Det minskar sannolikheten av matchning på arbetsmarknaden. Matchning betyder att arbete och arbetstagare hittar varann. Gör de det inte minskar lusten att söka jobb överhuvudtaget. Enligt Stenbacka är det en nyckelfråga för de studerande att etablera sig på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt.

Resonemanget går också att implementera på fler grupper i samhället. Det är viktigt för pensionärer, studerande och andra som är utanför den permanenta arbetsmarknaden att ha intresse och motivation att söka jobb där deras kompetens kan bidra.

"Varje cent skulle stämma"

Enligt Hanna Molander är det rådande studiestödssystemet inte enkelt i dag, inte alls. Det gäller att pussla, planera, spara lönekvitton och beräkna noga i förväg för att kunna undvika obehagliga överraskningar flera år senare.

- Jag tvingades återkoppla till de olika jobben jag haft två år senare och måste redovisa i euro och cent för inkomsterna så att de motsvarade Folkpensionens uppgifter.

På våren droppade FPA:s kuvert in genom postluckan. Det var en besvärlig tid och i slutändan var jag rejält trött på allt vad redovisning heter, säger hon.

"Utan piska skulle det inte gå"

Filip Björklöf studerar företagsledning och organisation vid Hanken i Helsingfors
Filip Björklöf studerar för tredje året vid Hanken i Helsingfors. Filip Björklöf studerar företagsledning och organisation vid Hanken i Helsingfors Bild: Yle/Anna Savonius styrelsens viceordförande

Tredje årets hankenstuderande Filip Björklöf är både studentpolitiskt och kommunalt aktiv. Han tycker att det behövs både morötter och piska gällande studiestödet.

- Det behövs piska för att få saker gjorda. Skulle det inte finnas någon straffränta alls skulle staten tvingas jaga på mera och det skulle också innebära kostnader, funderar han.

Björklöf börjar med sitt inkomstpussel i högre grad nu, när det tredje året vid Hanken i Helsingfors har kört igång.

Jag skjuter planeringen framåt

- Jag har haft ett sommarjobb och jobbat deltid vid sidan av studierna. Hittills har jag kunnat hålla inkomstgränserna men det här året kan bli det första att inte göra det, säger Björklöf.

Han har inte riktigt pusslat färdigt ännu och märker att han lite skjuter planerandet framför sig.

- Studiestödssystemet känns ganska byråkratiskt och vissa justeringar tycks dugga tätt. Ingen verkar ha riktigt koll på de små förändringar som hela tiden görs, säger han.

Björklöf säger att om man blir erbjuden ett bra jobb så tar man det nog som studerande, trots att det kanske inte är så lönsamt ekonomiskt.

Orimliga räntor

De studerande som blir klara i tid efterlyser flexiblare regler. Bild: Yle plagiat

Björklöf säger att räntorna på studiestöd som ska återbetalas känns orimliga. Han undrar om FPA helt kan motivera dem. För många kommer de som en tråkig överraskning.

Månne FPA kan motivera räntorna?

- Jag trodde jag var under (inkomstgränsen) kan man få höra och sedan tvingas man betala en 15 procents ränta.

Björklöf tycker att staten ändå viftar med fler morötter än piska i det senaste budgetförslaget. Man sänker på antalet studiestödsmånader - men höjer på studiestödsbeloppet. Det skapar incitament - du får mera pengar och kan studera snabbare när du har färre stödmånader att ta ut.

Svårt att klara sig utan studielån i huvudstadsområdet

Björklöf kommenterar också Hanna Molander, som berättade att hon klarade sig utan studielån under studietiden i Vasa.

- I Vasa kan det gå ihop när hyrorna är 30-50 procent lägre än i Helsingfors. Hyran är ofta den största enskilda kostnaden en studerande har.

Han tror nog att det går att det går att studera utan studielån i Helsingfors också men man kan fråga sig om det är vettigt, ens ur nationalekonomisk synvinkel att göra så.

FPA meddelar att återkraven ökar igen

Så här FPA i maj då återbetalningarna av studiestöd förföll.

Läs också:
Snårigt med studiestöd
Studiestöd i Finland lägre än i övriga Norden

Läs också