Hoppa till huvudinnehåll

Spekulationer om Nobelpristagarna

Adam Riess får Nobelpriset i fysik av kung Carl XVI Gustaf
Varje forskares dröm. Adam Riess får Nobelpriset i fysik år 2011 Adam Riess får Nobelpriset i fysik av kung Carl XVI Gustaf Bild: Anders Wiklund/EPA adam riess

Spekulationerna om vem som får Nobelpris i år är i full gång. Namnen på pristagarna blir klara under de närmaste åtta dagarna. Fram till dess är det spekulationer som gäller.

På måndag kungörs medicinpriset, på tisdag fysikpriset, på onsdag kemipriset och på fredag kungörs fredspristagaren i Oslo. Svenska Akademien har ännu inte slagit fast vilken dag litteraturpriset delas ut. Måndag 13 oktober är det dags för Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Varje år sammanställer Thomson Reuters Science Watch en lista på potentiella Nobelpristagare inom de olika vetenskapsgrenarna. Varken litteratur- eller fredspriset finns med i spekulationerna på Science Watch. Thomson Reuters lista bygger på hur ofta de olika vetenskapsmännen har blivit citerade i vetenskapliga publikationer.

Med hjälp av sin bibliometriska utredning har Thomson Reuter Science Watch kommit till följande potentiella pristagare 2014:

Nobelpriset i fysiologi och medicin

Michael H. Wigler, Charles Lee och Stephen W. Scherer har forskat kring människans genuppsättning. Tidigare trodde man att genuppsättningen hos människan är till 99 procent densamma och att variationen är enbart en procent. De tre forskarna har visat att uppfattningen är felaktig och att variationen är betydligt större. Dessutom fann de att variationen är kopplad till vissa sjukdomar.

Nobelprismedaljen som pristagarna får (separata medaljer för freds- och ekonomipriset)
Nobelmedaljen Nobelprismedaljen som pristagarna får (separata medaljer för freds- och ekonomipriset) Bild: Nobel Media AB nobelpris

James E. Darnell Jr., Robert G. Roeder och Robert Tjian har sysslat med cellbiologi. De har försökt utreda hur en enskild cell utvecklas till en organism där olika celler är differentierade och beter sig olika. Forskningen kan belysa hur cancer utvecklas.

David Julius har i sin forskning koncentrerat sig på smärta, hur den uppkommer och förmedlas i cellerna. Han har dessutom forskat kring smärtlindring.

Fysikpriset

Peidong Yang har i sin forskning sysslat med nanoteknologi. Han har med sina kolleger arbetat med nanostrukturer och nanotrådar.

Yoshinori Tokura, Ramamoorthy Ramesh och James F. Scott har forskat kring ferroelektricitet.

Charles L. Kane, Laurens W. Molenkamp och Shoucheng Zhang har forskat kring ”quantum Hall”-effekten och topologiska isolatorer.

Kemipriset

Ching W. Tang och Steven Van Slyke kan tänkas få Nobelpriset för deras uppfinning av den organiska ljusemitterande dioden. Uppfinningen har haft stor praktisk betydelse och dioderna finns numera i tv-apparater, mobiler, pekplattor och digitalkameror.

Charles T. Kresge, Ryong Ryoo och Galen D. Stucky har forskat kring att maximera den interna ytan i olika material.

Craeme Moad, Ezio Rizzardo och San H. Thang har forskat kring polymerer.

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne

Ekonomipriset finns inte nämnt i Alfred Nobels testamente, utan instiftades i slutet av 1960-talet av Sveriges riksbank. Enligt Thomson Reuters Science Watch har följande nationalekonomer möjlighet att få ekonomipriset:

Ekonomiprismedaljen. Riksbankens pris till Alfred Nobels minne
Riksbankens medalj till ekonomipristagaren Ekonomiprismedaljen. Riksbankens pris till Alfred Nobels minne Bild: Nobel Media AB riksbankens pris

Philippe M. Aghion och Peter W. Howitt har båda i sin forskning sysslat med tillväxtteori, speciellt ”kreativ förstörelse” i Schumpeters anda. Kreativ förstörelse innebär att etablerade företag eller monopol kan få ge vika som ett resultat av teknologiska förändringar eller entreprenörsdrivna innovationer.

William J. Baumol och Israel M. Kirzner har i sin forskning behandlat bland annat entreprenörskap. Baumol är dessutom känd för sin forskning kring till exempel hälsovårdskostnader. ”Baumols sjuka” har också blivit ett begrepp i samhällsdebatten. Med den avses att skattetrycket stiger då produktiviteten i den offentliga sektorn sackar efter, men lönerna stiger i samma takt som i den privata sektorn.

Mark S. Granovetter kan tänkas få ekonomipriset för sin forskning inom ekonomisk sociologi. Han har bland annat hävdat att nationalekonomin är ”undersocialiserad” och sociologin ”översocialiserad”.

Vadslagningsföretagen kan ha helt andra namn än de här. Listan här ovan bygger på bibliometriskt material och det är inte nödvändigtvis det bästa prognosinstrumentet. I fjol lyckades Thomson Reuters Science Watch till exempel inte pricka in en enda Nobelpristagare rätt. Däremot är de här namnen sannolika Nobelpristagare just på grund av citeringsfrekvensen. Men Nobelkommittéerna har ju också andra kriterier.

Källa: Thomson Reuters ScienceWatch

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap