Hoppa till huvudinnehåll

I framtiden äter alla insekter, även Sonja Kailassaari

I framtiden äter vi insekter, botar cancer och slåss mot resistenta bakterier. Alternativt kan man också bli en framgångsrik seglare eller skådespelare.

Framtiden är den del i vår lineära tidsuppfattning som inte ännu skett. Människan torde vara en av de få organismerna på jorden som till en viss mån kan förutse framtiden. Det är en förutsättning för att vi ska kunna planera våra liv och förbereda oss för kommande utmaningar. Efter Nio har tittat bakåt och i nutiden för att dra en slutsats om vad som kan hända i framtiden.

Två sätt att nå framgång – planera långsiktigt eller lev i nuet

sari multala
Sari Multala. sari multala Bild: Yle/Parad Media efter nio

Hur ska man bära sig åt för att få göra det man vill i framtiden? Trefaldiga seglingsvärldsmästaren Sari Multala och skådespelaren Irina Björklund representerar kända och framgångsrika personer inom sina respektiva yrken. Sättet på hur de nått sina positioner skiljer dem ändå vida åt. Där Multala levat enligt en långsiktig planering har Björklund mera litat på känslan och tagit dagen som den kommer.

irina björklund
Irina Björklund. irina björklund Bild: Yle/Parad Media efter nio

– Inom idrotten vet man ganska långt vad som händer i framtiden och vad som krävs för att man ska bli bättre. Det är klart att man inte kan förutse skador eller liknande, men annars så tränar man inför framtida tävlingar och fokuserar på förbättringsområden, berättar Multala.

När Björklund sökte till Teaterhögskolan var det inte något hon hade planerat, utan det kändes bara rätt. Sedan dess har hon också litat på känslan.

– Som en frilansande skådespelare vet man inte alltid vad som händer i den närmaste framtiden. Det är bara att hoppas att allt går bra. I efterhand har jag märkt att vissa livsval inte passat mig. Då har det inte känts bra heller från början. T.ex. Hollywoods tävlingsinriktade casting-tillfällen skapade bara stress hos mig och störde min prestation, minns Björklund.

På senare tid har både Multala och Björklund varit tvungna att kompromissa sina livssyner. Efter att ha lagt av den aktiva tävlingskarriären är det inte längre lika aktuellt för Multala att lägga upp tydliga framtidsplaner. Hon medger att hon inte exakt vet vad som händer efter tio år. P.g.a. förändringar i livssituationen kan Björklund inte heller alltid gå enligt känslan som hon gjort tidigare:

– Jag har också en familj som har sina behov och som kräver en viss mån av planering.

Framtiden är här – nu!

Om man som Sari Multala och Irina Björklund har familj, behövs kanske följande innovation för att underlätta vardagen. Efter Nios flygande reporter, Joakim Rundt, har tillsammans med vetenskapsredaktören Marcus Rosenlund bekantat sig med en futuristisk innovation som redan finns i nuet. Vi har inte möjlighet att resa t.ex. till Mars riktigt ännu, trots att många visioner har förutspått så ska vara möjligt i dagens läge. Däremot finns det en intelligent fruktvåg i Vanda. Se videon!

Den andra renässansen

mika aaltonen
Mika Aaltonen. mika aaltonen Bild: Yle/Parad Media mika aaltonen

Förutom de individuella utsikterna finns det också framtida kollektiva val som berör hela Jordens befolkning. Framtidsforskaren Mika Aaltonen arbetar med fundamentala frågor som berör de kommande generationerna. Han försöker lösa gåtor angående hur länge vårt samhälle och vår planet tål dagens livsstilar, politiska och ekonomiska system. Tidshorisonten är upp till 200 år fram i tiden.

– Demokratins anseende har lidit under den senaste tiden och strävan efter vinst har gjort att vi redan nu förbrukat våra barn och våra barn barns resurser här på Jorden. Det positiva med det här är att människor snart börjar inse att våra livsstilar måste förändras för att vi ska kunna skapa en hållbar framtid på vår planet. Jag kallar det för den andra renässansen, berättar Aaltonen.

De antibiotikafria insekterna räddar oss

mjölbaggens larver
Mjölbaggens larver. mjölbaggens larver Bild: Yle/Parad Media mjölbaggens larver

Nyckeln till en hållbar framtid för vår planet hänger mycket ihop med hur vi matar en allt större befolkning. Entomologen, d.v.s. insektsforskaren, och historikern Lena Huldén bjuder Sonja och Mårten på framtidens mat – insekter. Usch, tänker det flesta av oss medan tankarna förs till flugorna som surrar i sommarstugans utedass. Tyvärr är det en förlegad tanke att insekterna är äckliga. Deras näringsvärde och ekologiska framställningsmetoder gör att de kommer att vara en viktig del av vår föda i framtiden. Redan idag äter ca 2 miljarder människor insekter.

– Tills vidare är det inte lagligt att sälja insekter som föda i Finland, men man kan själv odla t.ex. larver där hemma, säger Huldén som smakade på insekter första gången för 15 år sedan.

ulf ellervik
Ulf Ellervik. ulf ellervik Bild: Yle/Parad Media ulf ellervik

Professorn i organisk kemi, Ulf Ellervik, är mest känd som expert på kroppens belöningssystem och arbetar också med att ta fram ett botemedel mot cancer. Med tanke på framtiden och människans hälsa vet han att det inte kommer att hittas ett universellt botemedel mot cancer. Däremot tror han att man kommer att kunna hålla tillbaka cancern på samma sätt som t.ex. HIV.

En jättestor utmaning för människans hälsa i framtiden kommer enligt Ellervik att vara antibiotikaresistenta bakterier. Användning av antibiotika på boskap och för ändamål som inte alls skulle behöva antibiotika har gjort att det snart kan vara livsfarligt att skära sig i fingret. Dagens antibiotika kommer helt enkelt inte att bita på bakterierna. Det goda med situationen är att vi ändå är medvetna om problemet och kan kanske göra något åt saken.

Läs mera:
Recept på Mjölmaskrisotto
Robban ser in i framtiden?

Mera framtid i Efter Nio, torsdagen den 9 oktober kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.