Hoppa till huvudinnehåll

När datorerna slocknar

Bild: Kaspersky Lab flame

Hur väl förberedda är vi på en cyberattack? Vad händer när våra alldagliga kommunikationer slås ut? Det diskuterades på Regionförvaltningsverkets tillställning i Vasa i onsdags.

Med på mötet fanns kommunala tjänstemän, representanter för räddningsverket, polisen och försvarsmakten.

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.
Tomas Häyry Vasas stadsdirektör Tomas Häyry. Bild: Yle/Joni Kyheröinen stadsdirektör tomas häyry
Kommissarie Mika Jylhä
Mika Jylhä Kommissarie Mika Jylhä Bild: Yle/Joni Kyheröinen kommissarie mika jylhä

- Vi diskuterar till exempel vad som krävs av kommunerna för att de ska kunna trygga sina funktioner vid en cyberattack, säger Jorma J. Pitkämäki, överdirektör på regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

Vad kan hända under en cyberattack?

- Om dataprogrammen slås ut kan det betyda att vattenförsörjningen, eldistributionen och matdistributionen sätts ur spel, säger Pitkämäki. Det kan också röra sig om till exempel löner och pensioner inte blir utbetalda.

Samtidigt som man diskuterar och övar i Vasa, hålls en stor övning med samma tema i Birkaland. Tanken är att man efter övningarna ska samla in kommunernas och myndigheternas erfarenheter av övningen.

Risken för en cyberattack är inte något som var och en av oss går och tänker på dagligen. Så hur väl förberett är det finländska samhället för en attack?

- Vi är inte helt oförberedda. Men ärligt talat så litar vi på att det är fredligt och lugnt och att ingen vill skada oss med flit. Det kan vara lite blåögt, säger Pitkämäki.

Ta ett konkret exempel. Vad händer om polisens kommunikation slås ut? Hur håller man kontakten med patrullerna?

- Myndigheterna måste ha så kallade gammaldags metoder till sitt förfogande. Polisen måste försäkra sig om att de kan fungera också vid en krissituation, säger Pitkämäki.

Är vårt samhälle för beronde av datastyrda system?

- Vi har lite blåögt försökt skapa ekonomiska fördelar med hjälp av datastyrda system. Men om de inte fungerar, då blir det dyrt.

Vasa stad deltar gärna i krisövningar

På onsdag diskuterade man och i dag, torsdag, ska man öva. Vasa stads ADB-avdelning deltar i torsdagens övningar.

Stadsdirektör Tomas Häyry säger att staden deltagit i flertalet krisövningar och att det ger dem viktiga lärdomar om var man måste förbättra sin beredskap.

Häyry påpekar att stadens system, vad gäller till exempel energiförsörjningen, vattenförsörjningen och kommunikationerna i dagens läge är automatstyrda. Om systemen fallerar, finns också risken att samhället fallerar.

Hur väl förberedda är ni då?

- Relativt bra. Men världen förändras hela tiden och man måste följa med i utvecklingen, säger Häyry.

Så inom staden är man ganska bra insatta i hur man ska agera om systemen slås ut. Men medborgarna då, vad vet vi om hur staden agerar vid krissituationer?

- Kanske inte så mycket egentligen. Grunden i vår beredskap ligger i det att vi så långt som möjligt ska trygga en normal verksamhet. Och avsikten är att en krissituation ska synas och kännas så lite som möjligt för kommuninvånarnas del, säger Häyry.

SOTE och utlokalisering problem vid beredskap

Häyry talade också under onsdagens möte i Regionförvaltningsverkets utrymmen. Där lyfte han fram en del problem vad gäller beredskapen för olika kriser.

Bland annat social- och hälsovårdsreformens inverkan på möjligheterna att agera snabbt och effektivt vid kriser.

- Ifall det blir så att vi får fler samkommuner, vet vi att kommunikationen mellan samkommuner och kommuner inte alltid är helt oproblematisk, säger Häyry.

Reformen skulle alltså försvåra koordingeringen av hälsovården enligt Häyrys sätt att se på saken.

En annan sak som man inte har sett tillräckligt noggrannt på är hur kommunernas utlokalisering av tjänster påverkar krisberedskapen. Till exempel inom hälsovården.

- Det är inget fel i sig med utlokalisering. Men man har än så länge inte beaktat krisberedskapen tillräckligt när man utlokaliserar, säger Häyry.

Man borde alltså i större utsträckning avtala om att också de privata aktörerna ska ha en krisberedskap.

Bättre samarbete myndigheter emellan

Också försvarsmakten och polisen övar på torsdag vid Fågelberget i Korsholm. Deras övning har inte direkt med cyberattacker att göra. Målet är dock att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.

Kommissarie Mika Jylhä på Österbottens polisinrättning säger att polisens roll vid en cyberattack som slår ut samhällets datasystem inte är så olik polisens dagliga roll. Det vill säga upprätthållandet av den allmänna ordningen.

Polisen kan givetvis också själva bli utsatta för en cyberattack. Det scenariot är man förberedda på.

- Alla myndigheter är skyldiga att ha lösningar som kan tas i bruk om de dagliga systemen inte fungerar, säger Jylhä.

Så polisens roll är i stort sett den samma. Det är framförallt försvarsmaktens roll som ökar i betydelse vid krissituationer och yttre hot.

Är man från myndighetshåll på det klara med vem som leder och vid vilka tillfällen?

- I stort sett. Det mesta är styrt via lagstiftning, säger Jylhä.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten