Hoppa till huvudinnehåll

Snart ska jordbrukaren rita odlingskartor för att få EU-stöd

EU vill skärpa kontrollen och se noggranna kartor på de odlingar som drivs med stödpengar. För odlaren kan det ibland vara omöjligt att på förhand veta på vilket ställe av åkern det lönar sig att odla grödorna.

Det verkar som att odlaren i framtiden får göra mera pappersarbete för att få EU-stöd för sin odling. Som det nu ser ut ska odlaren från och med nästa vår kunna rita sina odlingar på en karta när hon eller han skickar in sin stödansökan.

Kartorna ska ritas med en halv meters noggrannhet och kan göras antingen elektroniskt eller på papper.

- Odlar man flera grödor på samma åker ska de olika växtskikten ritas in skilt för sig, säger Johan Åberg, t.f. verksamhetsledare vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC).

I Finland är det vanligare att odla en gröda eller högst två olika grödor på en och samma åker. Men i södra Finland, och speciellt längs med kusten i Svenskfinland, finns det många odlingar som är svåra att illustrera på förhand. Ungefär en tredjedel av odlingsarealen i Finland är uppdelad i två eller flera växtskikt.

- Trädgårdsväxter, proteinväxter, potatis och sockerbeta är specialgrödor som ofta odlas tillsammans med andra grödor på samma åker, säger Åberg.

Småbrukare och specialodlare kan få problem med kartkravet

Grönsaksodlare Ingrid Träskman i Ingå är förbluffad över EU:s planer på att börja begära odlingskartor.

Hon har en fem hektar stor odling som hon för det mesta sköter helt ensam. På hennes åkrar växer nästan tjugo olika produkter, eftersom hon vill försäkra sig om att under hela odlingssäsongen ha någonting att sälja till de lokala butikerna.

- Min odling är som en trasmatta. Om jag ritar en karta på den i början av april så stämmer den knappast i slutet av augusti när jag har planterat det sista, säger Träskman.

ingrid träskman odlar sallad
Jordbrukare Ingrid Träskman säger att EU-byråkratin skapar psykisk press på odlaren. ingrid träskman odlar sallad Bild: Yle/Monica Slotte-Wallenius träskman

Vädret och åtgången på produkterna tvingar Träskman att ändra på sina odlingar med jämna mellanrum. I år växer till exempel hennes salladsväxter tillsammans med kålväxterna på samma åker, eftersom den egentliga salladsåkern visade sig vara för torr.

- Jag kan inte leva enligt byråkraterna. Jag måste leva enligt naturen, säger Träskman.

Om EU:s planer går igenom löper specialodlare som Ingrid Träskman större risk att få stödsanktioner. Kartorna måste nämligen stämma överens med verkligheten om odlingen blir granskad.

- Jag överväger att låta bli att söka stöd, säger Träskman.

Finland är emot kartförslaget

Odlingskartorna är en detalj i ett större reformpaket som ska ändra EU:s jordbrukspolitik från och med 2015. Genom att begära odlingskartor vill EU skärpa kontrollen över hur stödmedlen används.

- Dels har det att göra med dåliga erfarenheter och då talar jag om sydeuropeiska länder där det har kommit fram fusk under åren, säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP), som sitter med i riksdagens Jord- och skogsbruksutskott.

Nylund har kämpat emot kartförslaget och han berättar att Finland försöker förhandla om undantagstillstånd för de odlare som har mångsidiga planteringar.

- Erfarenheten säger att det är svårt att få undantag för vi kan inte gå emot EU-lagstiftningen, säger riksdagsledamot Mats Nylund.

Följderna ännu svåra att förutspå

Ingrid Träskman tänker fortsätta odla lika fritt som tidigare även om kartkravet skulle bli verklighet. Men hon är rädd att byråkratin kan bli för mycket för en del kolleger.

- Små odlare som jag som inte har många år kvar i arbetet kanske väljer att börja arrendera ut sina åkrar till någon yngre och raskare som har fötts till den här byråkratin, säger hon.

Kravet kan börja påverka odlarna från och med nästa vår. Hur reglerna till slut ser ut ska odlarna få mera information om i slutet av året, säger Johan Åberg på SLC.

- Förhoppningsvis påverkas inte konsumenten alls, men i värsta fall minskar utbudet av inhemska grönsaker och trädgårdsväxter om odlaren tycker att det blir för mycket arbete, säger Åberg.

Läs också