Hoppa till huvudinnehåll

"Unga behöver trygga vuxenkontakter"

Stationens barns verksamhetsledare Christian Wlatz vid Walkers ungdomscafé i centrum av Helsingfors.
Stationens barns verksamhetsledare Christian Wentzel vid Walkers ungdomscafé i centrum av Helsingfors. Stationens barns verksamhetsledare Christian Wlatz vid Walkers ungdomscafé i centrum av Helsingfors. Bild: Niklas Evers waltz

De uppmärksammade fallen av våldsdåd bland ungdomar i Helsingfors lyfter igen diskussionen om ungas utanförskap. På organisationen Stationens barn finns en oro för att många ungdomar inte har vuxna att diskutera svåra frågor med.

En grupp på ungefär 50 ungdomar har sedan sensommaren både rånat och misshandlat andra ungdomar. Överfallarna uppges vara 13-18 år gamla och de ska ha planerat sina attacker via meddelandetjänsten Whatsapp. Enligt verksamhetsledare Christian Wentzel är en viktig del i kampen mot utslagning att ungdomar ges en möjlighet att föra diskussioner med vuxna i en trygg miljö.

– I flera undersökningar ser vi att andelen ungdomar som säger att de inte har vuxna att snacka med är frapperande hög. Vi talar om tiotals procent.

Han tror att de negativa tongångar som bland annat en hög arbetslöshet för med sig har en nedslående effekt hos unga. Det här kan göra det svårt att hållas kvar i systemet.

– Framtidsutsikterna för både landet och individerna kan te sig ganska pessimistiska. Det kan vara svårt att hitta jobb och något meningsfullt att fylla vardagen med. Ungdomarna har mycket energi, men om den kanaliseras fel kan fan vara lös. Det här är en enorm utmaning.

Överfallen tyder på machokultur

Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi, menar att våldsdåden inte nödvändigtvis tyder på att fler ungdomar fallit utanför systemet. Det rör sig snarare om ett unikt fenomen som uppstått inom den här gruppen.

– Det verkar vara sensationslystnad och viljan att höja sin status genom att visa sig tuff som ligger bakom. Det här påminner om en mindre brutal variant av vissa amerikanska motorcykelgäng där kravet för att vara medlem är att man ska ha dödat någon, säger Björkqvist.

Kaj Björkqvist
Kaj Björqvist är expert på bland annat aggressionsforskning och mobbning. Kaj Björkqvist Bild: Yle/Sonja Rundt utvecklingspsykologi

Också Wentzel påpekar att den här typens fenomen kan uppstå och försvinna mycket snabbt.

– Dagens teknik möjliggör att ungdomarna snabbt kan stämma träff. Sedan far man och söker action helt enkelt och ser vad kvällen för med sig.

Det finns ändå en risk för att all uppmärksamhet som våldsdåden får leder till att andra ungdomar gör likadant.

– Sannolikt är det här ett fenomen som dör ut efter ett tag då de värsta rötäggen åker fast. Det värsta som kan hända är att fenomenet börjar sprida sig och skapar en copycat-effekt. Här har medierna ett visst ansvar, säger Björkqvist.

Medierna får kritik

Eftersom inget liknande någonsin påträffats i Finland har våldsdåden sedan tisdagen fått stor uppmärksamhet i nyhetsmedia. Både Wentzel och Björkqvist tycker att media har reagerat för häftigt på överfallen.

– Det som har varit problematiskt är att det kommer information lite härifrån och därifrån. Jag tycker att speciellt kvällspressen stundvis har gottat sig i det här. Klart människor ska få veta vad som har hänt men greppet skulle få vara lite mer analytiskt, säger Wentzel.

Kaj Björkqvist varnar för risken att stora löpsedlar leder till liknande dåd på andra håll.

– Det är ingen idé att försöka skrämma folk med stora löpsedlar. En sådan här händelse ska inte behöva påverka hur vanliga människor lever sina liv. Folk kan bli rädd för att till exempel gå ensamma ute på kvällen.

Läs också:
Så här lämnade han våldet
”Någonstans har vi inte lyckats möta de här individerna”
Sociala medier gör ungdomsvåldet oberäkneligt
Ungdomsgäng misshandlar andra unga i Helsingfors
"Misshandlarna söker uppmärksamhet"

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes