Hoppa till huvudinnehåll

Kontrovers kring handelsavtal

Demonstration mot frihandelsavtalet utanför EU-kommissionen i Bryssel i våras. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET frihandelsavtal,ttip

Debatten om det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA går het på olika håll i EU, men i Finland har protesterna hittills varit relativt lama.

Först var det bara en liten klick av tjänstemän som orkade bry sig. Efterhand, när mera information sipprade ut, drog också gräsrotsaktivister öronen åt sig. Nu har det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA blivit en "snackis" som engagerar hundratusentals människor på båda sidor om Atlanten.

Läs också: Många demonstrerade mot frihandelsavtal

Frihandelsavtalet som kallas TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership Agreement) togs upp av Spotlight redan i våras.

Då var frågan obekant bland den breda allmänheten, en knappt synlig punkt på radarskärmen. Vem orkade bry sig om ett invecklat handelsavtal?

Och varför ifrågasätta ett avtal som enligt etablissemanget skulle bjuda på guld och gröna skogar? Tullar skulle tack vare avtalet rivas, regelverk bantas ner och folk skulle få mera pengar i plånböckerna.

Urvattnad lagstiftning

Men inbakat i avtalet – vars förhandlingar pågår som bäst – finns också bokstavskombinationen ISDS (Investor State Dispute Settlement). Bakom akronymen döljer sig en tvistlösningsmekanism som gör det möjligt för enskilda (stor)bolag att stämma stater.

Om t.ex. ett amerikanskt bolag skulle investera miljoner i en gruva i Finland men tvingas senare lägga ner projektet på grund av nya, stränga miljölagar, så skulle bolaget kunna stämma Finland på miljoner.

Dessutom växte farhågorna att avtalet i värsta fall inte bara skulle öka handeln över Atlanten utan i samma veva urvattna lagstiftning som är tänkt att skydda medborgarna från till exempel miljöhot och trygga livsmedel.

Plötsligt var det obskyra handelsavtalet på allt fler läppar. Plötsligt engagerade frågan också allt fler gräsrötter.

Och EU-kommissionen som har fått mandat att förhandla för medlemsstaterna måste i all hast inleda ”förhandlingar” med invånarna i unionen.

Time-out

Motståndet mot den föreslagna tvistlösningsmodellen ISDS väckte sig så stark att kommissionen tvingades till en time-out. I praktiken betydde det att förhandlingarna med USA beträffande just ISDS lades på is under tiden mars-juli.

Istället för att fortsätta förhandlingarna gavs individer och organisationer möjlighet att kommentera avtalet och komma med synpunkter om hur det borde utformas.

Responsen på detta ”offentliga samråd” var enorm. Inte mindre än 150 000 svar kom in. Det är nytt EU-rekord. Det tidigare rekordet handlade om tobaksdirektivet och då kom man inte upp till 100 000 svar.

I Finland där debatten om frihandelsavtalet inte hade fått särskilt mycket utrymme i medierna flöt det in blygsamma 95 svar. Sverige var inte mycket bättre med 125.

Men i länder som Storbritannien och Tyskland där TTIP varit synligt framme i debatten var aktiviteten desto större.

Storbritannien toppade listan med över 50 000 svar. Både i Österrike och Tyskland var det över 20 000 som tog ställning i frågan.

Bolag lobbar

Kommissionen har kommit ut med en preliminär rapport. Men senare i år borde det komma en rapport som mera går in på djupet och där svaren analyseras noggrannare.

Den nya kommissionen som snart ska tillträda med svenska Cecilia Malmström som tilltänkt handelskommissionär kommer inom kort att få ta ställning till om den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ska tas med i det slutliga avtalet nästa år.

Det är framför allt stora bolag och internationella advokatbyråer som lobbar för den saken.

Samtidigt har en växande skara akademiker och politiker börjat ifrågasätta om det faktiskt ligger i medborgarnas intresse att ge bort den juridiska makten från nationella domstolar till privata skiljedomstolar.

Läs också

  • "Äktenskapet ett förbund mellan man och kvinna"

    Kyrkoherde Daniel Norrback tänker inte viga samkönade.

    I Österbotten anser de allra flesta prästerna att kyrkolagen ska bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Daniel Norrback är tf kyrkoherde i Kristinestads svenska församling och säger nej till att viga homosexuella i kyrkan.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Nyligen publicerat - Ekonomi