Hoppa till huvudinnehåll

Hur illa går det för Finlands ekonomi?

Pengar och diagram
Pengar och diagram Bild: Yle datajournalistik

Kreditvärdighetsinstitutet Standard & Poor's sänkte i fredags Finlands kreditvärdighet och de dåliga ekonomiska nyheterna haglar tätt. Men hur dåligt går det egentligen för den finländska ekonomin? Yle Nyheter har gått igenom en rad mätare som på olika sätt beskriver ekonomin och slutresultatet är dystert.

Bostadslån

Att köpa bil och bostad är affärer av den storleksordningen att många finländare finansierar dem med lån. Om tiderna är osäkra är det många som funderar två gånger innan de tar stora lån.

För bostadslånen skedde trendbrottet vid årsskiftet 2013- 2014. Under de senaste åtta åren har den sammanräknade summan av alla bostadslån ökat från 56 till 89 miljarder. Som mest kunde lånen öka med över 800 miljoner euro på en månad.

Vid årsskiftet 2013- 2014 kom så väggen emot. Trots rekordlåga räntor minskade den totala lånesumman i december och januari. Människor betalade alltså tillbaka mera på sina lån än vad det togs nya. Under resten av 2014 har lånesumman vuxit betydligt långsammare än tidigare.

- De finländska hushållen har tappat förtroendet för ekonomin. Konsumtionen ökar inte och det har en stor negativ effekt, säger chefsekonom Anssi Rantala på affärsbanken Aktia.

Sålda småhus

”Bara låga räntor stöder ekonomisk aktivitet”

För småhusens del innebär den här utvecklingen att affärerna blir färre. Marknaden repade sig snabbt efter nedgången 2008-2009, men sedan började antalet affärer igen peka neråt. Under den första halvan av 2014 såldes 6 200 småhus. Senast försäljningssiffrorna har varit så låga var under 1990-talets ekonomiska kris.

- De låga räntorna är det enda som stöder ekonomisk aktivitet i Finland, säger Anssi Rantala.

Nyregistrerade bilar

Bilhandeln hostar men elektroniken drar

För bilhandels del syns osäkerheten i att finländarna behåller sina bilar längre och köper billigare modeller. Jämfört med toppläget några år tidigare är det nu nästan 50 000 bilar färre som nyregistreras.

Försäljning av hemelektronik

Elektronikhandeln klarar sig däremot bättre. Den totala försäljningen i euro har återhämtat sig och ligger nu på en högre nivå än före nedgången 2008-2009.

- Prylarna blir billigare och billigare, konstaterar chefsekonom Penna Urrila på Finlands näringsliv EK.

Vitvarorna lockar inte lika mycket som tidigare, men pekplattor bidrar däremot till den goda utvecklingen. I fjol stod pekplattorna för över en tiondel av hemelektronikförsäljningen. Om en ny bil eller bostad känns för riskabel är tröskeln lägre att köpa hemelektronik.

Ingen vändning mot det bättre

Tongångarna är också negativa i Konsumenternas förtroendeindikator som mäter hur finländarna ser på landets och sin egen ekonomi. Riktigt lika illa som under 2009 är läget ännu inte, men klart sämre än innan krisen. Över lag är finländarna mera pessimistiska gällande Finlands ekonomi än den egna ekonomin. I den senaste månadsmätningen bedömde hela 66 procent att arbetslösheten kommer att förvärras.

Arbetslösa

- Finländarnas tro på framtiden har blivit klart sämre under det gångna året. De senaste indikatorerna pekar neråt. Vi ser inte ännu att konjunkturerna skulle vända, säger Penna Urrila.

300 000 arbetslösa och handelsbalansen på minus

Berörda av samarbetsförhandlingar

Antalet arbetssökande spräckte nyligen 300 000-strecket för första gången på länge. Vad det gäller samarbetsförhandlingar har läget lugnat ner sig. Enligt den statistik som Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC sammanställer är det över 100 000 i året som har berörts av samarbetsförhandlingar de senaste åren. Nivån är ändå lägre än toppåret 2009 då nästan 200 000 personer berördes.

Den inflationsjusterade bruttonationalprodukten ligger fortsättningsvis lägre än före nedgången 2008-2009 och trenden för handelsbalansen är stadigt på minus. Vi producerar alltså mindre totalt och köper dessutom in mera varor från utlandet än vad vi klarar av att exportera.

Handelsbalans

”Regeringen saknar krismedvetenhet”

Vid Tjänstemannacentralorganisationen FTFC upplever man att regeringen saknar krismedvetenhet.

- Det är business as usual, säger chefsekonom Ralf Sund. Någon egentlig diskussion om landets ekonomiska politik har jag inte märkt av.

Konsumenternas förtroendeindikator bådar också illa. I den senaste månadsmätningen var det bara 17 procent av konsumenterna som väntar sig att den ekonomiska situationen i Finland ska bli bättre år 2015.

Läs också:

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes